- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1031-1032

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Purje, Eino (tidigare Borg) - Purtscheller, Ludwig - Pushboll - Putt - Putter - Pynt - Pyramiden - Pyrenéerna - Pyrschjakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PU RT SCHELLER

En pushbollmatch på Stadion vid Barnens Dag 1921.

rekord på 800 m med 1.55,2 samt vann finska
mästerskapet på 1 500 m 1928, 30 och 31 och i
stafett 4x1500 m 1927. Han segrade vid
uttag-ningstävlingarna till OS 1928 på 1 500 m (3.53,1)
och 5 000 m (14.39,3) samt vann vid spelen
bronsmedalj på 1 500 m med 3.55,2. Vid OS 1932
utgick han i finalen på 1 500 m. Purje satte 1927
världsrekord på 2 000 m (5.23,4).

Han blev 1933 professionell och tävlade
därefter med växlande lycka i Frankrike och
Ryssland. P. L-m.

Purtscheller [po’rtJe’lar], Ludwig,
österrikisk bergbestigare (1849—1900),
gymnastiklärare i Salzburg, är en av de
främsta alpinister som funnits och har
bestigit mer än 1 500 av Alpernas toppar.

Purtscheller var den förste, som besteg Monte
Rosas östvägg (1884). Han besteg tills. m. H.
Meyer Kilima-ndjaro 1889 och gjorde tills. m. G.
Merzbacher 1891 flera bestigningar i Kaukasus.
Han dog i mars 1900 på grund av skador, som
han ådrog sig vid en bestigning av Aiguille du
Dru i augusti 1899.

Han har publicerat ett stort antal artiklar i
alpina tidskrifter, av vilka ett urval samlats i
»über Fels und Firn, Bergwanderungen» (1901),
samt tills. m. H. Hess resehandboken »Der
Hochtourist in den Ostalpen» (2 bd, 1894) och
»Entwickelungsgeschichte des Alpinismus und
der alpinen Technik» (1895, bd 2 av »In
Hoch-regionen»). Pan.

Pushboll [poj-] (eng. pushball) spelas
mellan två lag, som försöka att tränga
eller rulla (eng. push) en stor, luftfylld
läderboll över varandras mållinjer.
Spelet har mest förekommit vid uppvisningar
och som skämtnummer.

Pushboll spelades först av Newton Athletic
Club 1895 i närheten av Boston, USA
(upphovsmannen var M. G. Crane), och upptogs en tid där-

efter av Harvarduniversitetet. Det
introducerades i England 1902 samt
förekom ofta i de militära
träningslägren under världskriget 1914—18.
I Tyskland har det i någon
utsträckning spelats som förträning
för andra idrottsgrenar. I Sverige
spelades pushboll första gången 1907
på Idrottsparken i Stockholm och
senare på Stadion vid ett par
välgörenhetsfester.

Pushbollspelet har vissa likheter
med rugby. Lagen bestå sålunda
vanligen av 11 (eller 8) spelare
(därav 2 målvakter), och planen
har samma mått som en
fotbollsplan. Målen, som äro 6 m breda,
ha tvärribbor anbringade på 2 och
5,5 m höjd. Lagens prestationer
mätas i poäng: 8 p. erhållas, om
bollen (1,50—1,80 m i diameter och
vägande 25 kg eller mera!) förpassas i mål över
nedersta tvärribban, 5 p. om den kommer i
mål under densamma. Passerar bollen
motståndarens mållinje utanför målstängerna,
erhållas 2 p.

Pushboll spelas någon gång till häst (första
gången skedde det i New York 1902), bl. a. vid
militära tävlingar i USA och England. S. T.

Putt [pat], eng., goljt., ett slag på
inslagsplatsen. Jfr Golf, sp. 751 ff.

Putter [pa’ta], eng., kallas en sorts
golfklubba av järn, som endast användes
på inslagsplatsen. ->Golf, sp. 736.

Pynt (eng. point, ty. Piint), sjöt., är
1) ett slags klädsel av ändan på grövre
tågvirke för att hindra vatten att
intränga i tåget. Detta kan även lättare
inskäras, om det är pyntat än om det
är taglat; 2) spetsen av en udde, ett
ankarfly m. m. Jfr bild 1 vid
Ankarutrustning. W.

Pyramiden, fjälltopp (1 900 m ö. h.),
belägen vid Kaskasavagges nordsida
omkring 8 km n. om Kebnekaise i Lappland,
är lätt att bestiga. ->Bergbestigning, sp.
773. Pan.

Pyrenéerna, bergskedja från
Biscaya-bukten i v. till Lionbukten i ö., på
gränsen mellan Frankrike och Spanien, har
sedan mitten av 1800-talet varit föremål
för alpinisternas intresse. De högsta
topparna äro Maladetta (3 404 m ö. h.) och
Mont Perdu (3 352 mö.h.).
^-Bergbe-stigning, sp. 775—776. Pan.

Pyrschjakt, av ty. pürschen, smyga, är
en ofta förekommande beteckning på

1031

1032

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0600.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free