Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pärk, av fil. kand. Åke Svahn och major Einar Råberg - Pärlkorn - Pörhölä, Ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÖRHÖLA
bäddring ligger mellan stötan och bakstickan
eller helst bakom den senare, s. k. k a s i
baken. Utemännen vinna genom erövrandet
av kas rätt att framflytta gränslinjen mellan
ute och inne. Utemännens spel går ut på att
förbättra sin kas så mycket som möjligt.
Vid kas i baken byta lagen sidor. Erhålles
icke kas i baken, fortsätta utemännen att i tur
och ordning göra sina hugg, och när alla varit
framme, byter man sidor, var den uppnådda
kasen än befinner sig. Härmed är spelets
första avdelning, som säges »gå på kas», avslutad.
»Spela pd vinst».
Spelets andra avdelning säges gå »på vinst».
Efter sidoombytet gäller det nämligen för de
forna utemännen att försvara den kas de fått,
d. v. s. hindra motståndarna att få bollen död
innanför kasen. I denna avdelning utgör
kas-linjen gränsen för de båda lagen. Lyckas
utemännen få bollen död bakom kaslinjen, erhålla
de 10 poäng, men om innemännen lyckas
försvara kasen, erhålla dessa 10 poäng.
Poängberäkning.
Efter första omgångens andra avdelning
stanna lagen på sina platser, och spelet
fortsätter på samma sätt som i första omgångens
första avdelning. Sedan byter man sidor och
börjar spela på vinst. Matchen fortsätter, tills
ettdera laget uppnått »vunnet», d. v. s. 40 poäng,
och därmed vunnit ett spel (en »pärk»).
Vinnes en »pärk» med 40—0, säges det förlorande
laget ha blivit »munk».
Det lag, som segrat i två »pärkar» i rad eller
i två av tre, har vunnit spelet, en »kula».
Frampärk.
Frampärk har sitt namn av att innelagets
pärkkarl dirigerar spelet från framstickan.
Planen är något smalare och längre än vid
bak-pärk. Reglerna, som äro avsevärt mera
komplicerade än bakpärkens, medföra, att spelet blir
både hårdare och livligare.
Pärk är ett snabbt och elegant spel, som
fordrar lång övning.
Pärk kräver av utövarna en lång och
omsorgsfull träning, och gotlänningarna börja
därför som pojkar med de enkla formerna
vägg-pärk och gubbpärk för att så småningom övergå
till bakpärk och frampärk.
Den skicklige pärkspelaren tar gärna bollen
direkt i luften med några stegs hastig ansats
och kan då få den att driva mycket långt.
Under bäddringen drivs bollen ofta 20—30 gånger
fram och tillbaka.
Spelet är genom sina mångfaldiga
rörelseformer och sin snabbhet elegant och fängslande.
Det kräver och utvecklar vighet och
uthållighet, styrka och påpasslighet och kan utövas av
alla åldrar. Den spelskicklighet, som pärkspe-
laren en gång förvärvat, kan han bibehålla till
sen ålder.
Litteraturanvisningar.
Pärkspelet har ännu ej blivit föremål för
någon grundligare framställning. Beskrivningar
av spelet föreligga emellertid av A. T.
Snöbohm i »Gotlands land och folk» (2. uppl. 1897),
C. J. Bergman, »Gotländska skildringar och
minnen» (2. uppl. 1897—1900), A. Klint, »Det
gotländska pärkspelet» (i Almanack för Ungdom
1907), E. Nyberg, »Några gotländska folklekar»
(1922) — den hittills utförligaste skildringen —,
A. Karlsson, »Större friluftslekar» (1923; 3. uppl.
1931), J. Götlind, »Idrott och lek» (i »Nordisk
kultur» XXIV, 1933), och E. Råberg i »De
gotländska idrotterna» (i »Hälsa och friluftsliv»,
1934). Den sistn. har även redigerat ett
Gotlandsnummer av tidskriften Svensk Idrott (nr
21, 1932), innehållande flera värdefulla artiklar
om gotländsk idrott.
Pärlkorn, ett korn, som vid siktningen
företer bilden av en liten cirkelyta på
smalt skaft, användes i stor
utsträckning på jaktgevär samt precisionspistoler
(-> Jaktsky tte, sp. 488, och Pistolskytte,
sp. 967). En sällsynt avart är
»droppkorn», d. v. s. ett upp och nedvänt
pärlkorn. K. A. L.
Pörhölä, Ville, finsk kastare (f. 1897
24/i2), brädgårdsföreståndare i Kajana,
vann vid OS 1920 guldmedalj i
kulstöt-ning med 14,81 m och
vid OS 1932
silvermedalj i
släggkast-ning med 52,27 m.
Pörhölä började som
kulstötare 1919 och
deltog vid OS 1920 även i
diskuskastning, där han
blev sjua. Ar 1922 vann
han finska
mästerskapet i kulstötning och
blev tvåa i
diskuskastning sammanlagt samt
i slägg- och
viktkastning. Efter OS 1924, då
han misslyckades,
övergick han helt till
slägg-kastning och vann i
denna gren finska
mästerskapet 1929—31, 34
och 35 samt EM 1934.
Vid OS 1936 blev han
11. man. Pörhölä
tävlade även i stående hopp och vann 1922 finska
mästerskapet i trestegshopp utan anlopp. P.L-m.
Ville Pörhölä, finsk
kastare.
1041
1042
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
