Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quoits - Qvale, Finn - Qvarnström, Pontus - Qvist, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QVIST
skivor, som i mitten äro försedda med
hål, så nära en ur marken uppstående
järnpigg som möjligt.
Quoits förekom på kontinenten redan under
senare delen av medeltiden. I fransk litteratur
omnämnes sålunda jeu de coytes redan 1388.
Betydligt mer utbrett var emellertid spelet i
Storbritannien, där det framför allt förekom i
gränstrakterna mellan Skottland och England
och första gången omnämnes i slutet av
1400-talet. Senare hörde quoits till de spel, som vid
olika tillfällen förbjödos till förmån för
båg-skytte. Numera spelas quoits huvudsakligen i
England, USA och Canada.
Tidigare voro skivorna av sten och kastades
ej utan slungades på samma sätt som en
curlingsten, varför ordet quoits delvis även
användes som beteckning för curling.
De moderna reglerna, som tillkommo i
England 1869, gälla med några oväsentliga
undantag även i USA.
Vid spelet användas numera järnskivor med
en diameter av c:a 22 cm (8 5/s tum), som i
mitten ha ett hål med c:a 10 cm (4 tum)
diameter. Dessa skivor, som äro flata på ena sidan
och svagt buktade på den andra, väga vanligen
c:a 4,5 kg.
Mitt i två målområden av stampad lera med
c:a 90 cm (3 fot) diameter äro på ett avstånd
av 16,38 m (18 yards) från varandra två
järn-piggar nedgrävda, så att endast 2,5 cm stå upp
över marken.
I spelet deltaga 2 spelare eller 2 par. Varje
spelare har två skivor, som han från en plats
bakom eller vid sidan av det ena målområdet
kastar så, att de komma att ligga så nära
piggen i det motsatta målområdet som möjligt.
Deltagarna kasta sina skivor i tur och ordning.
Lyckas en spelare kasta sin skiva så, att den
hamnar runt piggen (a ringer), gäller detta
som 2 poäng. I annat fall räknas 1 p. för varje
skiva, som kommit att ligga närmare piggen
än motpartens närmaste skiva. Kast, där skivan
hamnat med den flata sidan nedåt, äro ogiltiga.
Sedan de i spelet deltagande kastat sina skivor,
spelar man i motsatt riktning, och så fortgår
partiet, tills endera parten nått en på förhand
överenskommen poängsumma, vid sällskapsspel
vanligen 21, vid tävlingsspel 61 p.
Varianter av quoits äro rubber quoits (deck
quoits) och bucket quoits (peg quoits), vilka
båda förekomma som ->-däckssport på de stora
oceanfartygen. R. C-n.
Qvale, Finn, norsk skidledare (f. 1873
18/4), major, Oslo, har varit en av den
norska skidsportens initiativrikaste ledare.
Qvale, som själv var god skidåkare, var 1907
—09 sekr. och 1924—37 ordf. i Föreningen til
Ski-Idrettens Fremme. Han tog initiativet till
skidfärder för skolungdom i högfjällen, till
många nyheter i fråga om vinterutrustning och
till uppförandet av Oslomarkas största
skid-stuga, Lövliseter. Qvale, som 1903 tjänstgjorde
som skidlärare för de franska alpjägarna och
1923—38 var chef för norska infanteriets
vinterskola, har utgivit specialkartor över skidleder.
P. C. A.
Qvarnström, Pontus, tennisspelare
(1872—1918), ingenjör, Stockholm, var
åren omkring 1900 Sveriges främste
tennisspelare.
Qvarnström var den svensk, som först
övergick från 1890-talets spelstil till den moderna
racketföringen. Han vann SM inomhus 1898 och
99, såväl inom- som utomhus 1903 samt segrade
1901 i den första tävlingen om Kungens kanna.
Hans fru, Ingeborg (f. Wallenberg, 1870—
1929), deltog under 1900-talets första med
framgång i tennistävlingar, särskilt i mixed.
K. Z.
Qvist, August, skytt (1882—1936),
löjtnant, var medlem av Bohusläns reg:s
skf och blev förbundsmästare i
Göteborgs och Bohus läns skfb i
skolskjut-ning 1929 och i fältskjutning 1927 och 34.
Han tog riksmedaljen i guld 1924.
1045
1046
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
