Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rehnberg, Axel - Reichborn Kjennerud, Egil - Reichel, Frantz (Frantz-Reichel) - Reichsakademie für Leibesübungen - Reichssportfeld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REICHSSPORTFELD
motor- och flygsport. Han var specialist på
målbedömning. Han kunde i hjärnan
»fotografera» stora fält och i tvistiga fall ensam avgöra
placeringar och meteravstånd.
Hans fru, Gunvor (f. Bergström, 1904 13/e),
folkskollärarinna i Stockholm, har verkat för
dam- och skolidrott, bl. a. inom IFK och
Svenska Idrottsförbundets kommitté för kvinnlig
idrott, och är sedan 1941 styrelseled. i
Skolidrottsförbundet. S. L.
Reichborn Kjennerud, Egil, norsk
idrottsledare (f. 1903 4/2),
höjesteretsad-vokat i Oslo, var Norges förste
idrottsledare (1940—42) efter nyordningen.
Reichborn Kjennerud, som vann norska
mästerskapet på cykel 30 km 1925, var
generalsekreterare i Norsk Motorcykelforbund och Norsk
Motor Klubb 1928—32, ordf. i Norges
Cykle-forbund 1935 och v. ordf. i Norges
Landsfor-bund for Idrett 1936—38.
Reichel [ra’Je’1], Frantz
(Frantz-Reichel), fransk allroundidrottsman,
idrottsledare och sportjournalist (1871—
1932), var från 1890 till sin död
föregångsman i Frankrike inom de flesta
sportgrenar, främst bilsport.
Han var bl. a. fransk mästare i
terränglöpning 1890 och 91, satte 1892 två ggr franskt
rekord i entimmeslöpning (bäst 16 611 m), var 1893
ledare för det första franska rugbylag, som
spelade i England, och tillhörde det segrande
franska laget vid OS 1900. Han var vidare
fäktare, boxare, brottare, simmare och cyklist.
Han var passagerare vid en av W. Wrights
rekordflygningar 1908 och deltog även i
biltävlingar.
Reichel har beklätt många poster inom den
franska idrottens organisationer och var bl. a.
generalsekr. i organisationskommittén för OS
1924.
En stor insats för fransk sport har Reichel
gjort som journalist bl. a. i tidningarna Le
Matin, Figaro, L’Avenir och Sporting. Han var
ordf. i Internationella Sportjournalistförbundet
från dess stiftande 1924. Till hans minne har
i Paris rests ett monument, som avtäcktes 1934.
Reichsakademie für Leibesübungen
[ra^/sakadgmi fyr lai’basy’bon8an] i
Berlin är Tysklands centrala
utbildningsanstalt för gymnastik- och sportlärare.
Reichsakademie, som är en av världens
modernaste och bäst organiserade högskolor av
denna typ, grundades 1936 och blev 1937
statsinstitution samt står under uppsikt av
inrikes-och undervisningsministerierna.
En föregångare var den 1920 av den
dåvarande centrala tyska idrottsorganisationen,
Reichsausschuss für Leibesübungen, grundade
Hochschule für Leibesübungen, som
ursprungligen var förlagd till Grunewalds stadion och
1925 flyttades till Sportforum, där
Reichsakademie nu har sina under tiden betydligt
utvidgade lokaler och övningsplatser. I
Reichsakademie uppgick 1936 även den 1921 ur
Preus-sische Landesturnanstalt framgångna
Preus-sische Hochschule für Leibesübungen i Spandau.
Reichsakademie är en forsknings- och
undervisningsanstalt, som har till uppgift att i
kurser (vilkas längd ännu icke definitivt fastställts)
utbilda eller fortbilda gymnastik- och
sportlärare för högre och lägre skolor, att i ettåriga
kurser utbilda privata gymnastik- och
sportlärare samt att anordna kortare specialkurser
för olika kategorier av gymnastik- och
idrottsinstruktörer. Även utländska studerande
mottagas i begränsad omfattning i de ettåriga
kurserna.
Högskolan är ett internat, och i priset för
den ettåriga kursen (1200 Rmk, d. v. s.
omkring 1900 kr., 1938) ingå utom kostnaderna
för undervisning även de för kost och logi.
Den teoretiska undervisningen omfattar
anatomi, fysiologi, biologi, hygien, pedagogik,
sportens teknik, kroppsövningarnas historia, den
frivilliga och obligatoriska gymnastikens och
sportens organisation samt byggande av
idrottsanläggningar. Den teoretiska undervisningen
kompletteras av praktiska övningar i
gymnastik, fri idrott, simning, bollspel, vintersport,
fäktning, rodd, boxning, brottning och
tyngd-lyftning samt segelflygning. R. C-n.
Reichssportfeld [ra^Jsfpårtfält],
Riks-sportfältet, utanför Berlin, är Tysklands
förnämsta idrottsanläggning och var
skådeplats för OS 1936. (Bild vid Olympiska
Spel, pl. 15).
Reichssportfeld ligger vid Berlins v.
stadsgräns. På den plats, där anläggningarna nu
ligga, anlades 19jJ9 Grunewalds
kapplöpningsbana och inom denna Grunewalds stadion
(-^-Grunewald), avsett för OS 1916. Är 1925
byggdes ö. om stadion Sportforum, som utom
banor för olika idrotter även omfattade
förvaltningslokaler för den centrala tyska
idrottsledningen och för den 1920 grundade Deutsche
Hochschule für Leibesübungen.
Till OS 1936 slopades kapplöpningsbanan och
gamla stadion, och där det senare låg,
uppfördes ett nytt med plats för omkring 100 000
åskådare, där efter OS bl. a. landskamper Tyskland
—Sverige ägt rum i fri idrott och fotboll.
Omkring stadion gruppera sig andra
anläggningar: simstadion med plats för 7 500 åskådare
(under OS 1936 20 000), hockeystadion med 11 000
platser (vid OS 18 000) och Maifeld, där
hästpo-loturneringen spelades, med åskådarläktare för
70 000. I n. v. hörnet ligger en friluftsteater
med 20 000 platser,
Dietrich-Eckart-Freilicht-bühne, där gymnastiktävlingarna vid OS ägde
rum, och s. v. om Maifeld en anläggning för
ryttartävlingar. Sportforum har utbyggts till
ett väldigt komplex, Haus des deutschen Sports,
1065
1066
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
