Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksidrottsförbundet, av generallöjtnant Gösta Lilliehöök och redaktör Sten Thunvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
distriktsförbunden samt (från distrikt, där
sådana icke finnas) av ombud valda på
distriktsförbundsmöte jämte ev. några klubbombud.
Distriktsförbundens styrelser verka
för idrottens utveckling inom vederbörande
område samt leda de idrotter inom dessa, som
icke äro organiserade i specialdistriktsförbund,
tillvarataga gemensamma intressen för
föreningarna inom distriktet etc.
Distriktsförbundsstyrelse tillsättes av ombud från
distriktets föreningar på distriktsförbundsmöte i april
månad varje år.
Specialdistriktsförbund äro
specialförbundens distriktsorganisationer, vilka
efter överstyrelsens godkännande kunna
upprättas och med egna styrelser handha viss
specialidrott inom ett verksamhetsområde, som i
regel sammanfaller med distriktsförbunds.
Specialdistriktsförbund är underställt resp.
specialförbund och har 1 led. i vederbörlig
distriktsförbundsstyrelse. Specialdistriktsförbund
representeras icke av egna ombud vid
riksförbundsmöte.
Den Va 1943 funnos 107
specialdistriktsförbund, fördelade på följande idrottsgrenar:
Badminton 2, Bandy 13, Bowling 10, Brottning
2, Cykel 1, Fotboll 241, Fri idrott 1, Gymnastik
23, Gång 12, Handboll 10, Ishockey 1,
Orientering 1, Simning 2, Skolidrott 3 och Tennis 2.
RF:s kursverksamhet.
Riksidrottsförbundet har sedan 1935 anordnat
stora idrottsledarkurser på ->Malma hed, och
genom tillkomsten 1938 av det av RF föreslagna
->-R iksidrottsförbundets
Idrottsinstitut ha möjligheterna för
specialförbunden att utbilda ledare och ordna kurser för
idrottsmän ökats i hög grad. Är 1943 har RF
efter utredning sökt statsanslag för upprättande
av en idrottsmedicinsk poliklinik.
Utmärkelsetecken.
Riksidrottsförbundet instiftade 1907 ->
Idrottsmärket, världens äldsta i sitt slag,
och sedan 1910 utdelar det -»-R i k s i d r o 11
s-förbundets Förtjänsttecken till
förtjänta ledare samt från 1932 även
förtjänstdiplom till förbund, föreningar och enskilda
personer.
Sedan 1908 utdelas Riksidrottsförbundets
-^-mästerskapstecken vid specialförbundens SM
och vid DM samt sedan 1917 vid DM för juniorer.
Riksidrottsförbundets ekonomiska
angelägenheter.
Egna medel otillräckliga — statsanslagen fore
1934 alltför små.
RF:s verksamhet finansierades före 1907
enbart genom föreningsavgifter samt smärre
gåvor och lån, men sistn. år möjliggjorde ett par
1 Bohuslän och Dalsland ha särskilda
fotbollsförbund.
donationer (främst av bröderna A., P. och L.
Yngström) förhyrande av
administrationslokaler m. m. En 1905 gjord anhållan om
statsanslag hade avslagits, men på en förnyad
framställning av -^-Sveriges Centralförening för
Idrottens Främjande å egna och RF:s vägnar
beviljade staten 1908 ett penninglotteri. En
särskild lotterifond bildades, vars
ränteavkastning skulle gå till ekonomiskt stöd åt idrotten
(spec. anläggande av lek- och idrottsplatser).
Är 1910 erhöll RF första anslaget, 10 000 kr.,
och år 1913 beviljades även ett statsanslag, som
1914 och följande år genom Centralföreningen
utgick till RF med växlande belopp. RF, dess
special- och distriktsförbund samt (i vissa fall)
föreningar erhöllo sålunda medel — om än
begränsade — för sin verksamhet. År 1931
överlämnade Kungl. Maj:t förvaltningen av
lotterifonden till RF; den ingår i
Riksidrottsförbundets Idrottsfond (av Kungl.
Maj:t till förfogande ställda medel att förvaltas
av RF).
Riksidrottsförbundets »egna medel» bestå av
vissa donationsfonder, ev. vinst av
Riksidrottsförbundets Förlags A.- B. (gr.
1927) samt av föreningarnas årsavgifter (utgår
f. n. med 20 öre per föreningsmedlem). Av dessa
återbäres enligt beslut av riksförbundsmötet
1937 tillsvidare viss del (f. n. V»), det s. k.
återbäringsanslaget, till
distriktsförbunden. — Ären fram till 1931 tillfördes RF
inkomster genom understödjande ledamöter.
Tipsmedlen ha givit RF vidgad ekonomisk bas.
I och med att tipsrörelsen 1934 ställdes
under statlig kontroll, kunde från
budgetåret 1935—36 mycket stora belopp
avsättas för idrottens främjande, och RF:s
med idrottsrörelsens fortgående tillväxt
ständigt stegrade behov av ekonomiskt
stöd kunde bättre tillgodoses.
Riksidrottsförbundet handhar med vissa
undantag förberedande utredningar rörande
medelsbehov och deras tillgodoseende. Dessutom
fördelar det de anslag, som av Kungl. Maj:t
beviljas ur den 1936 av tipsmedel upprättade
Fonden för idrottens främjande dels för RF:s
centrala förvaltning m. m., distrikts- och
specialförbundens förvaltning och verksamhet,
liksom vissa anslag till föreningar (det s. k.
ordinarie anslaget, som till en del
bestrides genom ränteavkastning från
Riksidrottsförbundets Idrottsfond), dels för
idrottsanläggningar av olika slag, idrottsmateriel,
hyra av träningslokaler och inköp av
träningskort m. m. (det s. k. extra anslaget).
RF beviljar även i begränsad omfattning
räntefria amorteringslån för anläggande av
lek-och idrottsplatser samt avger utlåtande över
bl. a. Gymnastikförbundets, Sveriges
Militära Idrottsförbunds och Sveriges Akademiska
Idrottsförbunds ansökningar om statsanslag.
1141
1142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
