Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikspokaltävlingen - Riksskyttestandaret - Riksskyttetävling, av redaktör K. A. Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSSKYTTETÄVLINGSMEDALJEN
Rikspokaltävlingen, Sveriges största
tillförlitlighetstävling för bilar,
arrangerades 1931, 1933—38 och 1940 av
Svenska Motor Klubbens
Stockholmsavdelning om ett av Vecko-Journalen 1931
uppsatt vandringspris, Rikspokalen.
Tävlingen har körts i nov. på omkring 70—
80 mil långa banor i Mellansverige (utom 1931,
då den kördes i mars på sträckan
Stockholm-Göteborg—Mora—Stockholm, c:a 170 mil) och
omfattar en natt- och en dagetapp. Efter
ankomsten till nattetappens mål göres ett
obligatoriskt uppehåll på lt 30m, varefter starten för
dagetappen sker. Banan är hemlig till dagen
före starten.
De tävlande äro indelade i tre klasser:
klass A manliga förare, som tidigare
genomfört någon av K. A. K:s eller S. M. K:s
landsvägstävlingar eller blivit 1.—4. man i tidigare
Rikspokal tävling, samt firmaförare, klass B
övriga manliga förare och klass C kvinnliga
förare.
Från 1937 äro kl. A och B uppdelade i två
grupper (vagnar med över, resp. under 1,2 liters
cylindervolym). Är 1936 var tävlingen för
första gången internationell, och fr. o. m. följ. år
har den även varit öppen för klubb- och
märkeslag. Är 1940 gick den som gengastävling
samt utan damklass.
Rikspokalen, jämte den 1933 uppsatta
Dodge-pokalen, tilldelas den förare, som — oberoende
av klass — erhållit minsta prickbelastning, och
blir ständig egendom efter tre segrar. Ett 1931
uppsatt vandringspris i klass C, Damtrofén,
erövrades för alltid 1937 av G. Molander-Barth.
Segrare (med inteckning i Riks- och
Dodgepoka-lerna) ha varit: 1931 C. G. Johansson, Ford; 1933
G. Molander, Plymouth; 1934 Y. Tjerneld,
Olds-mobile; 1935 E. Westerberg, Plymouth; 1936 G.
Bergquist, Plymouth; 1937 C. X. Skeppstedt, D.K.W.;
1938 H. Torell, D.K.W.; 1940 H. Pettersson, Ford
(med Lion aggregat). B.L.
Riksskyttestandaret, stiftat av tidningen
Hvar 8 Dag på konung Oscar lits
75-årsdag 21 jan. 1904, är ett ständigt
vandrande pris i tävlingen mellan
förbundslag i skolskjutning vid allmän rikssky
tte-tävling eller annan av Skytteförbundens
Överstyrelse anordnad därmed jämförlig
tävling.
Deltagarna i det segrande laget erhålla Hvar
8 Dags märke, som tillhör skytterörelsens mest
eftersträvade utmärkelsetecken. K. A. L.
RIKSSKYTTETÄVLING.
Av redaktör K. A. Larsson.
Riksskyttetävling är en med vissa års
mellanrum arrangerad masstävling i
skytte, öppen för skyttar från hela
landet (allmän) eller för viss del därav
(partiell riksskyttetävling).
Karakteristiskt för tävlingen är att de däri ingående
skjutningarna inrymma ett slumpmoment,
som ger också medelmåttiga skyttar chans
till ett pris, och att även de lägre
klasserna få deltaga. Den som avslutning
arrangerade mästerskapstävlingen avser
dock att få fram den för dagen bäste och
nervstarkaste skytten.
Historik.
Under skarpskytterörelsens tid anordnades
årligen i Stockholm en tävling för de 100
skyttar, som vid länsskjutningarna uppnått de
bästa resultaten. Vid denna 100-mannatävling
utdelades höga penningpris (segraren fick 1000
kr.), och en viss anstrykning av
professiona-lism vilade över den tidens mästerskyttar. Vid
sidan härav arrangerades 1885 även en
-^-skandinavisk skyttefest med 1 600 deltagare.
Efter skytterörelsens omorganisation 1889—93
var man snart mogen för en riksskyttetävling
efter i huvudsak de riktlinjer, som alltjämt
gälla. Den hölls i Stockholm 1897 och samlade
2 506 deltagare. Vid nästa tävling, 1900, skedde
i viss mån en återgång till det gamla systemet,
blott 300 skyttar, 100 från varje klass, voro
berättigade deltaga, men 1903 öppnades tävlingen
åter för alla. Den första partiella
riksskytte-tävlingen hölls i Östersund 1912, och sedan dess
har man i mån av finansiella resurser sökt följa
planen att under tre år anordna partiella
riks-skyttetävlingar i norra, mellersta-östra och
södra-västra Sverige samt fjärde året en
allmän riksskyttetävling i Stockholm. Minskade
statsanslag förhindrade under 1930-talet delvis
fullföljandet av denna plan, och som en
ersättning arrangerades utan statsunderstöd
jubi-leumsriksskyttetävlingar i Gävle 1935 och i
Örebro 1936. En annan ersättning utgöra de
under riksskyttefria år anordnade s. k. svenska
mästerskapen eller riksmästerskapen (ej att
förväxla med de egentliga SM) för 6 man från
varje skytteförbund.
Täv lingsprogram.
Något fixerat program för
riksskyttetävling-arna har aldrig funnits. Obligatoriskt ingå dock:
huvudskjutning efter gällande
statsprogram för resp. klasser, fältskjutning,
mästerskapstävling, lagtävling
mellan skytteförbunden,
lagtävling mellan skytteföreningarna
och numera även stridsskjutning.
De vanligaste extratävlingarna ha under de
senaste årtiondena varit: 5-minutersserie
(numera 4 min.) i ställningar (liggande, knästående
och stående) på 10-ringad tavla, serie i
liggande på 400 m, serie i liggande på 600 m,
2-minutersserie (numera 1 Va min.) i liggande
på 300 m och 6-skottsserie på ringad figur på
1149
1150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
