Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksskölden, av redaktör K. A. Larsson - Riktmedel - Riktprick - Riktpunkt - Riley
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKTMEDEL
p; 2) Dalreg:s sk£ 504; 3) Stockholms Centralskf
•500; 4) Järbo skf 499; 5) Östersunds skg 499.
In di v.: 1) Kurt Johansson, Södermalms och
Liljeholmens skf, 176 p; 2) C. Stackling, Norrköping,
173; 3) M. Beus, Gyljen, 173; 4) P. Knapp,
Hudiksvall, 172; 5) Olle Carlsson, Ludvika, 172.
1940: Lag: 1) Stora Skedvi skf 508 p; 2)
Hudiksvalls skg 502; 3) Stockholms Skarp 501; 4)
Karlsborgs skf 501; 5) Hanebo skg 497.
In di v.: 1) K. Lundell, Skara, 174 p; 2) C.
Skyttmo, Skyttmon, 174; 3) E. Tr&ng, Stora Skedvi,
174; 4) G. Berglund, Stora Skedvi, 173; 5) K. A.
Lundberg, Skellefteå, 173.
1941: Lag: 1) Kungsbacka skf 412 p; 2) Stora
Skedvi skf 407; 3) Östersunds skg 404; 4) Bodens
ing.-kårs skf 403; 5) Stockholms Centralskf 403.
I n d i v.: 1) H. T. Andersson, Bodens ing.-kär,
141 p; 2) Allan Nilsson, Kungsbacka, 141; 3) Bo
Carlsson, Eskilstuna, 141; 4) V.Skoglund, Östersund,
141; 5) N. Kindqvist, Bodens ing.-kår, 140.
1942: Lag: 1) Stockholms Centralskf 415 p; 2)
Dalreg :s skf 415; 3) Stora Skedvi skf 409; 4) Skara
skg 408; 5) Västerås friv. skarp 408.
Indi v.: 1) C. Granlund, Järbo, 143 p; 2) G.
Axén, Kungsbacka, 143; 3) I. Wester, Kungsholms
skg, 143; 4) T. Belin, Dalreg., 142; 5) B. Forsberg,
Kungsholms skg, 141.
-*-
Riktmedel, skyttet., i skyttekretsar ofta
kallade siktmedel, äro anordningar för
inriktande av vapen, d. v. s. i praktiken en
sammanfattande benämning på ->-sikte
och ->korn.
Huvudkombinationerna äro siktskåra med
stolp- eller triangelkorn och ->-dioptersikte med
stolp- eller ringkorn. Dessutom förekommer
-^-kikarsikte. Vid jaktskytte (särskilt
skeet-shooting) sker gevärets inriktning
huvudsakligen genom att anläggningen göres exakt lika
varje gång, så att kind och öga komma i
samma läge i förhållande till geväret (jfr
Jaktskytte).
I den inom skytterörelsen aldrig upphörande
diskussionen om lämpligaste riktmedel fästes i
allmänhet överdriven vikt vid dessas
utformning. De triangelformade riktmedlen på det
svenska armégeväret m/96 äro något för fina.
Kornets bredd i spetsen bör vara över 1 mm,
siktskårans bredd över 1,5 mm. Den bör
dessutom ha trubbigare vinkel (c:a 80 grader) än
originalsiktet. Användes stolpkorn, bör dettas
bredd vara närmare 2 mm och siktskåran
U-formad eller halvrund. Ett smalt stolpkorn i
triangelskåra ter sig för ögat som en kil med
spetsen nedåt. En lämplig medelväg är därför
ett stolpkorn med svagt utåtlutande sidor och
en relativt grund U-skåra, som vidgas något
uppåt. Med dessa riktmedel är det lättare att
hålla höjden än med ren U-skåra och stolpkorn
samt även lättare att komma till rätta för
skyttar, som tidigare använt triangelsikten.
Dioptersikte är lättare att rikta med, särskilt
för nybörjare och äldre. Hålet bör ha en
diameter av 1,2—1,6 mm, beroende på avståndet
från ögat. Ringkornets inre diameter bör vara
3,2—4,2 mm, beroende på piplängden.
Diopter-gevär ha vanligen en skyddsring (15—20 mm
diameter) kring kornet för att skydda detta och
för att underlätta riktningen. K. A. L.
Riktprick, skyttet., är i vidsträckt
mening en prick på en måltavla, i inskränkt
mening en lös eller fast vit extra-prick.
som fästes på den mörkare pricken eller
på tavlans figur.
Nyttan av vit riktprick är diskutabel. Dess
väsentliga fördel är, att den underlättar
hållning mitt i, vilket är lämpligast vid
snabbskjutning. Den är även fördelaktig vid skjutning på
kortare avstånd, när den svarta pricken är för
stor i förhållande till avståndet.
Den internationella tavlan
(-^-Armégevärs-skytte, bild) har 60 cm svart prick, vilken visat
sig användbar för alla slags riktmedel på 300 m
avstånd. Den svenska tavlan har numera 50 cm
svart prick, vilket på 300 m avstånd visat sig
vara i minsta laget, då en liten prick har en
benägenhet att »följa med» uppåt, då man för
kornet upp mot densamma. K. A. L.
Riktpunkt, skyttet., är den punkt på
eller i närheten av en tavla, figur eller
rörligt föremål, mot vilken en skytt eller
jägare siktar.
Vid skjutning mot tavla med vit riktprick
välja minst 90 % av alla skyttar helst
riktpunkten i det vita. Mot svart riktprick torde
majoriteten däremot föredraga att hålla i
underkanten eller något under pricken. Vid
långsam skjutning har underhållningen knappast
några nackdelar, och ögat urskiljer pricken
bättre, då man inte »petar på den» med kornet.
Beträffande lämpligaste riktpunkt vid
fältskjutning och jaktskytte hänvisas till resp.
uppslagsord. K. A. L.
Riley [ra’’li], engelskt bilmärke,
spelade under 1930-talet en betydande roll
inom den engelska och internationella
motorsporten.
Riley Company i Coventry, grundat 1890 för
fabrikation av cyklar, började tillverkningen
av bilar 1896 och senare även av motorcyklar.
Märkets standardbetonade sportvagnar
segrade, främst genom F. W. Dixons skickliga
trimningar, bl. a. i Engelska T. T. 1932, 35 och
36, Brooklands 500 Miles Race 1934 och 36,
British Empire Trophy Race 1935, Mannin Beg
Race 1930 och International Trophy Race 1938.
På kontinenten vann Riley
Rudge-Whitworth-pokalen vid Le Mans 1934 och belade de
fyra första platserna i Frankrikes G. P:s 1
Va-litersklass 1937. Bland märkets främsta förare
må, förutom Dixon, nämnas C. R. Whitcraft, P.
MacLure, C. E. C. Martin, C. J. P. Dodson och
A. C. Dobson.
Med Rileyvagnar ha från 1928 många rekord
satts i klasserna G och F, huvudsakligen på
distanser från 50 till 5 000 km och i timkörning
av bl. a. E. A. D. Eldridge, G. E. T. Eyston, A.
W. Denly, F. W. Dixon, E. M. MacLure och R.
J. W. Appleton. Eystons och Denlys 1931 på
Montlhéry satta rekord i klass G på 500 eng.
1159
1160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
