Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
Bild 14. »Wirströmarna», Sveriges populäraste
idrottsmän på 1880-talet. Av de sju bröderna
synas här de mest bekanta, fr. v. Rudolf,
Henrik, Axel och framför dem Gotthard, vilka tills,
m. Emil, som tjänstgjorde som styrman, bildade
det s. k. äldre Wirströmslaget. — På
Djäkneberget i Västerås finnes en stenbänk med
inskriptionen »Wirström, vikingars ättlingar,
bröderna fem».
Ett förslag att bilda en svensk
riksorganisation för roddsport framlades
redan 1884 men kunde förverkligas först
1904, då Svenska
Roddförbun-det stiftades (^-Roddförbund).
En kommitté med uppgift att förbereda
bildandet tillsattes 1884, varefter frågan stod på
dagordningen under hela 80-talet; bl. a.
framlade Stockholms RF 1887 ett stadgeförslag för
»Svenska Regattaförbundet», som dock
stannade på papperet.
När rodd var Sveriges populäraste idrott.
I början av 1880-talet syntes rodden
gå en lysande framtid till mötes i Sverige.
Klubbar bildades som nämnts på många
håll, tävlingarna samlade tusentals
åskådare, och tidningarna ägnade dem stor
uppmärksamhet. Under hela 80-talet
intog rodden en dominerande ställning i
svenskt idrottsliv.
Stockholms RF höll sin första kapprodd 14
juni 1881. Den var avsedd för »allmänheten»
och båtarna (37 st. med 141 roddare) utgjor-
des av »lustbåtar, skeppsmäklarsnipor,
skeppsslupar av alla nationer, ångfartygs låringsbåtar
och bergslagsekor med paddelåra». En tävling
mellan två utriggade fyror ägde rum 28 aug.
s. å.; banan (Lido—Djurgårdsbrunn) utgjorde
1,1 eng. mil. Ar 1883 höllo Stockholms RF och
Mälareroddklubben »en eskaderrodd med
uppvisning» inför kungafamiljen på Drottningholm,
varvid deltagarna av kung Oscar inbjödos till
frukost på slottsterrassen.
De förnämsta tävlingarna under
80-talet voro de s. k. skandinaviska
kapp-rodderna 1883, 84, 86 och 89 mellan
Stockholms RF, Christiania RK och
Köben-havns RK, vilka kunna betraktas som
Sveriges första landskamper (se sp. 1233),
samt de s. k. allmänna svenska
kapprod-derna, som höllos varje år 1883—86 och
hade karaktär av SM. — De främsta
roddarna vid denna tid voro
»Wirströmarna» (bild 14), som rodde i Stockholms RF.
Under 1880-talet var även långtursrodd
omtyckt i Sverige, och bl. a. företog ett lag från
Stockholms RF 22—27 juni 1888 en färd
Södertörn runt (19 mil).
Hård konkurrens från andra grenar.
Redan på 1890-talet började
emellertid intresset för rodd att märkbart
avtaga. Ungdomen intresserade sig för nyare
idrotter, och speciellt cykelsporten blev
en farlig konkurrent. Även senare har
rodden haft svårigheter att hävda sig i
Sverige.
Orsakerna härtill äro sannolikt, att rodd
kräver dyrbar materiel och särskilda båthus samt
att det fordras omsorgsfull instruktion och
lång träning, innan ett lag kan göra sig
gällande.
Om man undantar OS 1912, då ett svenskt
lag blev tvåa i inriggad fyra, har Sverige
aldrig lyckats placera sig vid OS. I EM har
Sverige endast deltagit 1931.
Vaxholmsroddarna ha dominerat under
1900-talet.
På en plats i Sverige har emellertid
roddsporten även efter »storhetstiden» på
1880-talet nära nog oavbrutet bibehållit
en dominerande ställning i idrottslivet,
nämligen i Vaxholm. Där bildades 1 sept.
1889 Vaxholms Roddförening, som varit
landets mest framgångsrika roddklubb.
Vaxholms RF har erövrat 19 NM och 42 SM.1
1 Därnäst följa Göteborgs RF med 2 NM och
20 SM, Malmö RK med 5 NM och 16 SM samt
Stockholms RF med 17 SM.
1175
1196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
