Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Roddsportens historia, av fil. kand. Åke Svahn - Roddsporten i Norge - Roddsporten i Finland - Kyrkbåtsrodden på Siljan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
Stiftarna av Fredriksstad Roklub hade från
England inköpt två 4-årade utriggare — de
första i sitt slag i Norge — och i Oslo hade
ungefär samtidigt fyra unga män, som under
Englandsvistelse blivit intresserade för rodd,
anskaffat en engelsk utriggare. Man kom
därefter överens om den ovannämnda tävlingen
i Hankösundet, vilken vanns av Oslobåten.
I samband med tävlingen vid Hankö
inbjödo Osloroddarna till bildandet av en
roddklubb »efter engelskt mönster», och
15 maj 1878 konstituerades Christiania
Roklub, den sedermera genom åren
ledande norska roddklubben. Ett
specialförbund, Norges Roforbund, tillkom 1900.
Av Norges äldsta roddklubbar må även
nämnas Drammens Roklub och Hamars Roklub
(vid sjön Mjösen), båda bildade 1878.
Christiania Roklub äger Europas kanske flottaste
båthus, »Kongen», i Oslofjorden (bild, se art.
Norge, pl. 5). Den 1897 bildade Norske
Studenters Roklub är emellertid numera med sina
700 medl. (1940) Norges största roddklubb; den
har ett stort båthus på Bygdöy (se bild 16). Av
Norges två kvinnliga roddklubbar är Oslo
Kvin-nelige Roklub, stiftad 1929, störst (200 medl.).
Christiania Roklub vann i ->Henleyregattan
1921 Thames Challenge Cup — norsk roddsports
hittills största internationella framgång. Vid OS
1920 erövrade norrmännen två bronsmedaljer (i
fyror med styrman och i åttor). I EM har Norge
däremot hittills ej deltagit.
Roddsporten i Finland.
Inhemska traditioner.
Liksom i Sverige och Norge har rodd
utövats som sport i Finland långt tidigare
än de organiserade roddföreningarna
började sin verksamhet. Då den moderna
roddsporten på 1880-talet infördes från
England, kunde den därför bygga på
inhemska traditioner, bl. a. kyrkbåtsrodd.
Den äldsta finska roddklubben,
Helsingfors Roddklubb, bildades 1884. Ett
roddförbund tillkom 1910 (omorganiserades
1937).
Den första kända offentliga kapprodden i
Finland anordnades i juli 1875 i Kuopio av den
där tillfälligtvis bosatte Alex. Hintze, en av
den finska idrottens pioniärer. Första pris
vanns av en kyrkbåt med 20 roddare, varjämte
ett förstapris även tilldelades bonden D.
Rissa-nen, vars båt hade tre roddare. Fjärde pris fick
en fabrikör J. A. Pihlgren, som rodde ensam
i en jolle.
Modern roddsport på 1880-talet.
Initiativtagare till Helsingfors Roddklubb var
grosshandlare Arthur Borgström, som under en
vistelse i England blivit intresserad av rodd.
Klubben, som startade med 57 medl., inköpte
1884 i England två utriggade fyror (vilka
användes till 1905) och införskrev G. Wirström
i Stockholm som instruktör. Under 1880-talet
stod även kanotpaddling på klubbens program.
Omkring sekelskiftet tävlade man bl. a. med
Vaxholms Roddförening och under 1900-talets
första årtionde med klubbar i S:t Petersburg.
Av övriga finska roddklubbar må nämnas
Åbo Roddklubb och Wiborgs Roddklubb,
vilka båda stiftades 1886, samt Akademiska
Roddklubben i Helsingfors, stiftad 1907 och
tidigare en sektion i Akademiska
Idrottsklubben.
Under de senaste årtiondena har Finlands
roddsport i stort sett legat i lägervall. Genom
förberedelserna till OS 1940 kom dock en
uppryckning till stånd.
Kyrkbåtsrodden på Siljan.
Kapprodd mellan s. k. kyrkbåtar var
förr mycket vanlig så gott som överallt
i Norden, där sådana båtar förekommit,
i Sverige framför allt på Siljan. De båtar,
som hade samma väg från kyrkan —
kapprodderna ägde rum efter
kyrkbesöket — rodde ofta i kapp med de båtar,
som »lågo närmast» (d. v. s. med
grannbyarnas), tills varje båt nått sin hemby.
Även regelrätta tävlingar med
utmaningar etc. äro kända, t. ex. bland
lapparna i norra Skandinavien.
Från Finska Lappmarken omtalas sålunda
kapprodd mellan två kyrkbåtar, varvid den
ena var bemannad med endast kvinnor jämte
en manlig styrman och den andra med män och
en kvinnlig styrman.
Leksand är kyrkbåtsroddens centrum.
Både Mora och Rättviks socknar ha haft
kyrkbåtar i de byar, som ligga vid Siljan, men
den största »flottan» torde alltid ha funnits i
Leksands socken, vars läge kring Siljan, den
långa österviken och Byrviken (inom nuv.
Siljansnäs socken) samt öster-Dalälven speciellt
inbjuder till att använda sjövägarna vid resor
och transporter. Under 1850- och 60-talen
räknade Leksandsflottan sålunda c:a 60 båtar.
Kapprodd mellan kyrkbåtar omnämnes
första gången 1817, då en turist (F. W. von
Schubert), som besökt Leksand, skriver: »Om
söndagen äro sjön och älven betäckta med
kyrkbåtar, som lustigt tävla med varandra i
rodd.»-Kapprodder ha emellertid förekommit långt
tidigare, sannolikt äro de lika gamla som
bruket av båtarna.
Även från andra trakter omnämnes
kapprodd, bl. a. säges en Enviksbo (i östra Dalarna)
ha så ansträngt sig under en tävling med
grannbyn, att han avled under själva rodden.
1175
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
