Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roddsport - Modern roddsport, av civilingenjör Stellan Dahlstedt - Kapproddbåtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RODDSP ORT
varjämte följande typer tillkomma:
inriggad tvåa med styrman (klinkbyggd) och
inriggad fyra med styrman (klinkbyggd).
Dessutom förekomma i Sverige följande typer,
ehuru ej vid mästerskapen: singel scull
(klinkbyggd), dubbel scull (kravellbyggd),
halvut-riggad trippel scull (klinkbyggd) samt
utrig-gad fyra med styrman (klinkbyggd). I
utlandet förekomma, särskilt inom damrodden,
scullbåtar för upp till 8 roddare.
I fråga om kravellbyggda utriggare har
strävan att göra båtarna så lätta som
möjligt och ge dem minsta möjliga
vattenmotstånd automatiskt lett till en
standardisering av båttyperna.
Avvikelserna betingas av hänsynen till
manskapets vikt, vattenförhållanden o. s. v.
Sålunda byggas båtarna i Holland med högre sarg
än i England, på grund av att holländarna ofta
ro i öppet vatten, under det att engelsmännen
ro på floder med relativt lugnt vatten.
I samband med OS 1936 gjorde man i
Tyskland och Japan teoretiska undersökningar, som
visade, att det skulle löna sig att bygga något
kortare och bredare båtar än de dittills
brukliga. Dylika båtar visade sig emellertid i
praktiken underlägsna den gängse typen.
Undersökningen föranledde emellertid, att man
numera bygger båtarna med det bredaste stället
på ungefär Vs av båtens längd från fören
räknat i stället för som tidigare på mitten.
Båtens stomme utgöres av en
fackverkskonstruktion, som upptar de krafter, vilka
överföras från utriggarna till sargen. Denna
fackverkskonstruktion utföres av lätta träslag,
vanligen spruce, under det att den fristående
bordläggningen består av sågad faner av ceder
eller mahogny. Försök att använda annat
material ha hittills icke lyckats. Troligt är dock
att de försök, som gjorts i Tyskland att använda
vattenfast plywood, limmad under värme och
tryck med bakelitfernissa, ha framtiden för sig.
Vågmotståndet är relativt litet hos en
kapproddbåt, men däremot är friktionen mot
vattnet betydande. Det gäller därför att göra
båtens våta yta så liten och — genom lämplig
fernissning — så slät som möjligt. För att den
våta ytan skall bli den minsta möjliga, göres
tvärsektionen numera halvcirkelformig i stället
för rektangulär. Någon avsevärd minskning
av stabiliteten medför detta icke. Systemets
tyngdpunkt ligger långt över vattenlinjen, och
trögheten ligger huvudsakligen i årorna.
Balanseringen utföres genom rörelser med
höfterna. På kravellbåtarna dämpas
krängningarna genom en skädda.
Roddställningen.
Kapproddbåten skiljer sig från den
vanliga roddbåten genom att den är försedd
med rörliga säten, s 1 e j d, och fast stöd
Bild 18. Roddarens plats i en single sculls. Lägg
märke till sitthålen, som fixera kroppens läge
i båten. Hållare för tidtagarur är placerad
mellan fotbladen.
för fötterna, den s. k. fotsparken,
varigenom roddaren har möjlighet att
utnyttja benens kraft.
Slejden (bild 18) rullar på hjulaxlarna av
två hjulpar, vilka i sin tur rulla på två
slejd-banor, vilka baktill äro försedda med stoppare.
Den skall vara lätt och rulla så friktionsfritt,
att roddaren ej har någon känsla av motstånd.
Hjul av hårdgummi och slejdbanor av mässing
eller buxbom äro de bästa.
Fotsparken är i de flesta båtar flyttbar i
båtens längdriktning. Den inställes i rätt läge
genom att roddaren sätter sig i båten med
kroppen lodrätt och benen sträckta. Slejdens bakre
hjulpar skall då beröra de bakre stopparna
u u
Bild 19. a Fast tull i inriggad fyra. Vid
krabb-ning, d. v. s. när årån ofrivilligt skär ned i
vattnet, brytes en dylik tull lätt sönder, b
Svir-vel i inriggad fyra. Årån är här mycket
rörligare än i den fasta tullen och kan t. o. m.
ligga längs båten.
1175
1206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
