Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Round the houses races - Rous, Henry John - Rousseau, Jean Jacques - Routis, André - Roux - Rovaniemitävlingarna - Rover - Roverscout - Rovfågeljakt, av överste Bertil Burén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROUS
rike och Mannin Race i staden Douglas på
Isle of Man. B. L.
Rous [ra°z], Henry John, engelsk
turfman (1800—79), viceamiral, var från
1855 till sin död den engelska
jockey-klubbens handicapper och
kapplöpnings-sportens oinskränkte härskare.
->-Kapp-löpningssport, sp. 741.
Rousseau [roså’], Jean Jacques
(1712—78), fransk-schweizisk
författare och kulturfilosof, har genom sitt
1762 utgivna verk om
uppfostran, »Emile
ou de 1’éducation»,
mer än någon
annan förtjänsten av
att kroppsövningar
under senare delen
av 1700-talet
började upptagas som
ett led i ungdomens
fostran.
Rousseau, som påverkats av fransmannen M.
de Montaigne och engelsmannen J. Locke,
hävdar, att kroppens och själens utveckling måste
ske jämsides. Han låter Emile föra ett friskt
och härdande liv i naturen, låter honom löpa,
hoppa, klättra, brottas och deltaga i stärkande
lekar. Däremot förnekar han värdet av
rid-dartidens fysiska fostran i form av ridning,
voltige och fäktning.
Även om dessa idéer icke voro nya, har
Rousseau dock genom på andra områden
revolutionerande verk och genom sin mästerliga
framställningskonst fått en större betydelse som
banbrytare för fysisk fostran än sina
föregångare och samtida.
Routis [roti’], André, fransk
professionell boxare (f. 1900 16/7),
restaurangägare i Paris, innehade sept. 1928—sept.
1929 VM i fjädervikt (^Boxning, sp. 1063).
Routis debuterade som boxare 1918 och vann
1924 franska mästerskapet i bantamvikt genom
poängseger över Charles Ledoux. Han slutade
tävla 1929. P. B.
Roux [ro] är en från Frankrike
härstammande, i Tyskland verkande
fäkt-mästarsläkt, av vars medlemmar flera
utgivit värdefulla arbeten om fäktning.
Den förste fäktmästaren, Heinrich
Friedrich (d. 1791), son till en fransk
språklärare i Jena, utgav flera arbeten om
fäktning. Tre av hans söner blevo likaledes
fäktmästare vid olika tyska universitet. Mest
känd är Karl (1766—1838), som från 1799
verkade i Erlangen, där han 1806 även inrättade
den första turnhallen. Han skrev bl. a. »Worte
zur Empfehlung der Leibesübungskunst»
(1820). Dennes brorson, Wilhelm (1817—
97), var från 1841 fäktmästare i Jena och utgav
1857 »Die Kreusslersche Stossfechtschule».
Wilhelms äldste son, Ludwig Cäsar (1843—
1913), var 1865—1902 fäktmästare i Leipzig. Tre
av dennes söner ha verkat som fäktmästare. —
Litt.: Paul Roux, »Fechtlehrerfamilien
Kreuss-ler und Roux» (1911).
Rovaniemitävlingarna (fi. Ounasvaaran
hiihdot) ->Ounasvaara-tävlingarna.
Rover [rå°’va], eng., en som strövar
omkring, är i vissa spel, t. ex. australisk
fotboll, en spelare som ej har någon
bestämd plats på planen utan följer bollen,
dit den går.
I bågskytte förekom förr i England s. k.
rover shooting, vid vilken skyttarna
»strövade omkring» i terrängen och sköto mot mål
på okänt avstånd (-^-Bågskytte, bild 7 och 8),
Roverscout [rå°’vaska°t], eng.,
användes tidigare i Sverige som beteckning för
->vandrarscout.
ROVFÅGELJAKT.
Av överste Bertil Buren.
Förr ansågs varje rovfågel utan
undantag som ett skadedjur och hälsades, om
den kom framför en jägares bössa,
omedelbart med ett skott. Under de senaste
årtiondena har emellertid en fullständig
omkastning i detta avseende ägt rum
bland de mera upplysta jägarna, och
numera äro egentligen endast duv- och
sparvhök föremål för avsiktlig jakt.
Dessutom ha statsmakterna ingripit med
förbud mot dödande av samtliga rovfågelarter
utom de två ovan nämnda under stor del av
eller hela året. Trots förbud och allmän insikt
om rovfåglarnas existensberättigande falla
emellertid alltjämt många av dem offer för
okunniga skyttar.
Man brukar uppdela rovfåglarna i
dagrovfåglar och nattrovfåglar (ugglor).
Dagrovfåglar.
I Norden förekommande dagrovfåglar tillhöra
följande, sinsemellan betydligt olika grupper:
hökar, falkar, örnar, glador, fiskgjusar, vråkar
och kärrhökar.
Hökar.
Hökarna skiljas från de andra — om man
har dem i hand — genom att den hoplagda
vingen ej når längre än till stjärtens mitt. På
alla andra når den hoplagda vingens spets
ungefär i längd med stjärtspetsen.
Hökarna äro som ovan nämnts de enda rov-
1259
1260
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
