Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rub of the green - Ruda, Carl O. - Rudbeckius, Johannes - Rudd, Bevil Gordon d'Urban - Rude, Fredrik - Rudenschöld, Thorsten - Ruder, Gustaf - Rudge-Whitworth - Rudge-Whitworthpokalen →Le Mans 24-timmarslopp, sp. 51 - Ruff, ruffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUDA
föreligger, när en boll i rörelse stoppas
eller föres ur sin riktning genom inverkan
av någonting, som ej har med matchen
att göra. G- T-l.
Ruda, Carl O., skytt (f. 1876 19/n),
löjtnant i Jönköping, blev
förbundsmästare i Jönköpings län 1916, 20, 21 och 23
samt vann förbundsfältskjutningen 1928.
Han tog riksmedaljen i guld 1921. Han
är sekr. i länets skytteförbund sedan
1926. K. A. L.
Rudbeckius, Johannes, biskop i
Västerås (1581—1646), ledande
kulturpersonlighet under 1600-talets förra hälft,
gjorde även på den fysiska fostrans
område en viktig insats, främst genom att
i Västerås skola, senare Sveriges första
gymnasium, införa kroppsövningar.
Rudbeckius framhöll redan vid årsskiftet 1608
—09 i en föreläsningsserie i Wittenberg
ungdomens behov av »Palæstra, som uppövar
smidighet och styrka». Han införde i Västerås
skolas leges (reglemente) bestämmelsen, att ett
par gånger i veckan obligatoriska
kroppsövningar skulle äga rum på en särskild
»djækne-och lekeplats». Dessa leges fingo stort
inflytande icke blott på 1649 års skolordning utan
även på läroverksstadgorna alltifrån 1807.
Litteratur: B. Rud. Hall, »Johannes
Rudbeckius» (1911), H. Scheffer, »Johannes
Rudbeckius» (1914), samt A. Wiberg, »Ur
skolgymnastikens förhistoria» (i Pedagogisk tidskrift
1942). A.W-g.
Rudd, Bevil Gordon d’U r b a n,
sydafrikansk löpare (f. 1894 5/io), vann
vid OS 1920 guldmedalj på 400 m (49,6S),
bronsmedalj på 800 m och sprang i
Sydafrikas lag, som blev tvåa på 4X400 m.
Rudd, som huvudsakligen tävlade under sin
studietid i Harrow och Oxford, England, vann
engelska mästerskapet på 440 och 880 yards samt
sprang i det segrande stafettlaget på 1 eng. mil
1920, då han fick Harvey Memorial Cup som
bäste mästare. Rudd, som var utomordentligt
snabb i spurten, vann 1920 vid
Oxford-Cam-bridgematchen 440 (i dött lopp med G. M.
But-ler) och 880 yards samt tillhörde det
kombinerade lag, som samma år satte världsrekord i
stafettlöpning 2 eng. mil. Han var även
ypperlig cricket- och rugbyspelare. S. L.
Rude, Fredrik, idrottsledare (f. 1888
"A), major, Lidingö, är sedan 1939
sekreterare i Sveriges Centralförening för
Idrottens Främjande och föreståndare för
Riksidrottsförbundets Idrottsinstitut.
Rude, som genomgick G. C. I. 1915—17, blev
1936 föreståndare för Centralföreningens kansli,
1938 sekr. hos sakkunniga rörande ett
centralt institut för idrottens kursverksamhet och
1939 föreståndare för Stiftelsen Svenska
Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbunds
Idrottsinstitut i Lidingö. Han är sedan 1939
suppleant i Riksidrottsförbundets Överstyrelse
och i dess Förvaltningsutskott som
representant för Centralföreningen. Han redigerar
sedan 1936 Centralföreningens årsbok.
Rudenschöld, Thorsten, friherre,
gymnastik- och simbefrämjare (1798—
1859), skolman, gjorde under 1800-talet
en betydelsefull insats för
simundervis-ningens utveckling i Sveriges skolor.
Under sin studietid i Uppsala (några år från
1813) deltog Rudenschöld i gymnastiken samt
synes även — genom Upsala Simsällskap — ha
blivit intresserad av simning. När han 1829
startade en privatskola, upptog han såväl simning
som gymnastik på skolschemat, och även i den
folkskola, som han på 1840-talet organiserade på
Läckö slott, var simning ett av
undervisningsämnena. — Jfr A. Wiberg, »Torsten
Rudenschöld och idrotten» i Svensk Idrott (1942).
A. W-g.
Ruder, Gustaf, pedagog (1708—1771),
privatskolelärare i Stockholm, ivrade
bl. a. för prövning och utveckling av
barnens kroppsliga anlag genom
»färdighetsövningar», bl. a. löpning, segling, simning.
Ruder framhöll, att barnen varje dag borde
använda en timme på förmiddagen och en på
eftermiddagen till nyttig rörelse i fria luften
och till smärre kroppsarbeten. Ruder åsyftade
närmast en psykologisk anlagsprövning för bättre
yrkesanpassning (det s. k. snillevalet), men han
stod icke främmande för tanken på övningarna
såsom led i en harmonisk utveckling av anlagen.
A. W-g.
Rudge-Whitworth [rad3-°i’t°al)],
engelskt motorcykelmärke, tillverkat sedan
1910 av firman med samma namn i
Coventry, var åren omkring 1930 ett av
Europas framgångsrikaste.
Märket segrade bl. a. i Englands T. T. i
Senior- 1914 och 30, Junior- 1930 och
Light-weightklasserna 1931 och 34, Europas G. P.,
klass C 1930, B 1930 och 31 och A 1931,
Hollands T. T., klass C 1928—30 och A 1931,
Tysklands G. P., klass C 1929 och 30, B 1931 och
A 1934, Ulster G. P„ klass A 1931 och 34, B 1932,
samt Sveriges G. P., klass A 1931 och B 1935.
Rudge-Whitworthfabriken har uppsatt ett
vandringspris i ->-Le Mans 24-timmarslopp. B. L.
Rudge-Whitworthpokalen ->-Le Mans
24-timmarslopp, sp. 51.
Ruff, r u f f a, av eng. rough, våldsam,
betecknar i lagspel ett rått, regelvidrigt
spelsätt.
1267
1268
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
