- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 5. Lahtis-Röse /
1283-1284

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rugby, av Yves Gyldén - Rugbyförbund - Rugby school - Rugga - Ruthleben

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KUGBYFÖRBUND

Rugby — en värdefull idrott.

Rugbyspelet är svår lärt men erbjuder
den intresserade och träningsvillige hart
när obegränsade möjligheter i taktiskt
och tekniskt hänseende. »Man hinner
aldrig lära sig rugby.»

Ehuru rugby är en krävande idrott, är
risken för skador — tack vare de stränga
reglerna mot farligt spel — mycket liten.
Dessa, liksom spelets övriga regler, ställa
stora krav på spelarnas självkontroll och
sinne för fair play, vilket förhöjer
spelets värde.

Resultaten av rugbytävlingarna vid OS.

Vid OS 1900 förekom utanför det officiella
programmet en tävling i rugby. Senare har
rugby tre gånger ingått i programmet, 1908,
20 och 24.

1900 i Paris (3 nationer deltogo): 1)
Frankrike. — Frankrike besegrade Tyskland med
27—17 och England med 27—8. England
representerades ej av något av sina bättre lag.
Någon match om andra pris spelades ej.

1908 i London (2 nationer): 1) Australien;
2) England. — Australien vann med 32—3 över
England, som representerades av Cornwall
County.

1920 i Antwerpen (2 nationer): 1) USA; 2)
Frankrike. — USA vann med 8—0.

1924 i Paris (3 nationer): 1) USA; 2)
Frankrike; 3) Rumänien. — Frankrike besegrade
Rumänien med 61—3, och USA vann över
Rumänien med 33—0. I finalen vann USA över
Frankrike med 17—3. — USA:s lag, bestående
av studenter vid Stanford University, blev
före spelen på Twickenham besegrat med 21
—16 av ett engelskt klubblag, Harlequins.

Litteratur.

Av den jämförelsevis rika litteraturen om
rugby må främst nämnas W. W. Wakefield
och H. P. Marshall, »Rugger» (1927). Mycket
värdefulla äro även H. B. T. Wakelam, »Rugby
football» (1936), och C. W. Jones, »Rugby
foot-ball» (1937).

–♦-

RUGBYFÖRBUND.

Internationella sammanslutningar.

Något hela världen omfattande
rugby-förbund finnes ej. Som högsta instans i
regelfrågor för amatörrugby erkännes
allmänt det 1871 stiftade engelska
rugby-förbundet, Rugby Union, i vilket även
Sydafrika, Nya Zeeland och Nya
Syd-Wales äro representerade. Högsta instans

i alla frågor rörande de internationella
matcherna mellan de fyra brittiska
förbunden är International Board,
som består av 4 representanter för
Rugby Union och 2 från vart och ett av de
övriga tre förbunden.

Svenska Rugbyförbundet
stiftades 1931 på initiativ av Y. Gyldén.
Till förbundet voro Vi 1943 anslutna 8
föreningar med c:a 260 medlemmar. Ordf.
sedan stiftandet är Y. Gyldén. Y. G.

Rugby school [ra’gbi skol], en engelsk
internatskola i staden Rugby vid övre
Avon, har gamla idrottsliga traditioner
och har bl. a. givit namnet åt ett av de
mest utbredda fotbollsspelen, ->-rugby.

I skolan, som grundades 1567, spelades
liksom i andra engelska privatskolor fotboll redan
i början av 1800-talet. Därvid inträffade 1823
en händelse (-^-Fotboll, sp. 117), som 1846
föranledde en ändring av skolans regler för
fotboll. Det därigenom skapade spelet —
förebilden för modern rugbyfotboll — spelas ännu,
ehuru endast tre gånger om året. Ännu äldre
än fotboll är fives i Rugby, som givit namn
även åt en variant av detta spel (->Fives, sp.
1117). Liksom i andra engelska privatskolor är
emellertid cricket numera den mest utövade
sporten.

Karakteristiskt för Rugby är ett antal
terränglöpningar, s. k. big side runs, av vilka
Cricfc run, som anordnas vid påsktiden, är den
förnämsta.

I Rugby var en av 1800-talets mest kända
engelska pedagoger, Thomas Arnold, rektor
1828-41. R. C-n.

Rugga, jaktt., innebär, att fåglarna fälla
sina fjädrar och i stället få nya.

De allra flesta fåglar byta dräkt på
sommaren, och detta sker efter hand med början
tidigt på våren. Vingpennorna fällas med stora
tidsmellanrum, varigenom flygförmågan ej
nedsattes. Andfåglarna rugga två gånger om
året, vår och höst, men byta endast en gång
ving- och stjärtpennor. Vingpennorna fällas
emellertid på en gång, varigenom fåglarna
förlora flygförmågan under omkring en månads
tid, då de leva vid vatten och föra en
undangömd tillvaro. Även riporna byta dräkt två
gånger om året. B. B.

Ruhleben [ro’le’ban], en 1909 invigd
travbana v. om Berlin, är under
höstsäsongen medelpunkten för den tyska
travsporten och troligen Europas
snabbaste bana.

1283

1284

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/5/0740.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free