Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumänien, av ingenjör Alex. Botez, Bukarest, och redaktör Paul Brewitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUMÄNIEN
efter professionalismens införande 1931,
stigit avsevärt, och Rumänien har 3
gånger erövrat den 1928 uppsatta
Balkan-Cupen.
Till det 1930 bildade fotbollsförbundet,
Fede-ratia Romånå de Futbol Asociatie si Handball,
voro vid krigsutbrottet mot Ryssland 1941
anslutna c:a 600 klubbar med 40 000 spelare.
Förbundet har organiserat ett nationellt
seriesystem, vars högsta division (13 klubbar)
spelar om rumänska mästerskapet. De bästa
klubbarna äro Rapid och Venus i Bukarest.
Sedan 1922, då den första landskampen
spelades, har Rumänien till Vi 1943 utkämpat 83
landskamper, varav 32 vunnits, 36 förlorats och
15 slutat oavgjorda (målkvot 164—183). Därtill
komma 8 amatörlandskamper sedan 1931, av
vilka 6 vunnits, 1 förlorats och 1 slutat
oavgjord (25—14). Mot Sverige har Rumäniens
»stora» landslag spelat 2 landskamper; 1935 i
Stockholm, då Sverige vann med 7—1, och 1937
i Bukarest 2—2.
Fotbollsförbundet administrerar även
handboll. Spelstandarden är ungefär densamma
som i Sverige, med vilket land Rumänien
spelat 2 mycket jämna matcher, av vilka Sverige
vunnit 1 med 7—6 och Rumänien 1 med 5—4.
Utom vanlig fotboll spelas i Rumänien även
rugby, som infördes 1912 men som ej fått
större utbredning och endast spelas av 11
klubbar. Spelstandarden är ej hög.
Goda boxare.
Boxning är mycket populär, och
Rumänien har i denna sport haft större
internationella framgångar än i någon
annan. År 1939 voro två rumäner
professionella Europamästare, Aurel Toma i
bantam- och Lucian Popescu i fjädervikt.
Bland övriga yrkesboxare märkas främst
lätttungviktaren Moti Spakow, som bl. a. tre
gånger mött John Andersson, Sverige.
Amatörboxningen, som började i mitten på 1920-talet,
står ej på samma höga nivå.
Framgångsrika ryttare.
Intresset för kapplöpningar och ridsport
är stort, och i hoppning har Rumänien
haft flera internationella framgångar.
Vid OS 1936 vann H. Rang på »Delfis»
silvermedalj i hoppning. Utom Rang ha C. Apostol
och T. Tudoran gjort sig gällande
internationellt.
Övrig idrott.
Fri idrott började bedrivas
omkring 1910 men har aldrig i popularitet
kunnat tävla med fotboll och har ännu
icke frambragt representanter av
europeisk elitklass.
De hittills bästa äro sprintern N. Iordache
och den i Ungern födde kastaren F. David.
Cykelsporten organiserades först
1931, och standarden är låg. Detsamma
gäller om simsporten, trots att ett
stort arbete utförts inom denna gren
under de senare åren.
I tennis har Rumänien sedan 1925
sporadiskt deltagit i tävlingen om Davis Cup. Mest
kända spelare äro N. Mishu och C. Tanasescu.
I bordtennis finnas 1943 c:a 6 000
tävlingsspelare, av vilka Marta Rurac, tillika landets
bästa tennisspelerska, är den mest kända. I
basketboll har Rumänien bl. a. slagit
Kroatien och Slovakien och är bästa nation i s. ö
Europa.
För roddsport finnas flera klubbar i
Bukarest och de transsylvanska städerna. Inom
segelsporten, som har sitt huvudcentrum
i Constanza, bedrevs före kriget 1941 ett ganska
livligt tävlingsutbyte med turkiska segelklubbar.
Betingelserna för vintersport äro
utmärkta i Karpaterna och de
transsylvanska alperna. Intresset är stort,
särskilt för skidsport, som har sitt centrum
i Brasov och dessutom bedrives i 18
huvudsakligen för skidsport anlagda
vinter-sportorter, men internationellt har
Rumänien endast kunnat göra sig gällande
i bobsleighåkning.
I denna gren vunno rumänska tvåmannalag
med A. Papana, resp. A. Frim som styrmän EM
1933 och 34. I ishockey, som började spelas 1922,
har Rumänien från slutet av 1930-talet gjort
goda framsteg och besegrade bl. a. Italien vid
vinterspelen i Garmisch-Partenkirchen 1941.
Mot Sverige har Rumänien spelat tre matcher,
vilka samtliga förlorats: 0—4 (1932), 1—6 (1936)
och 0-6 (1941).
Svensk gymnastik grundvalen för den fysiska
fostran i Rumänien.
Som nämnts var tysk turnén den första
form av fysisk fostran, som infördes i
Rumänien. Utom bland de ungerska och
tyska minoriteterna, där den fortfarande
bedrives av de frivilliga
gymnastikföreningarna, har turnén numera helt
undanträngts av svensk gymnastik, som blivit
grundvalen för den rumänska ungdomens
fysiska fostran. Förtjänsten härav
tillkommer i första hand general V.
Badu-lescu, som 1910—13 studerade vid G. C. I.
i Stockholm.
Organisation.
Idrotten i Rumänien är numera helt
förstatligad. År 1940 ställdes den 1930 ombildade
centrala organisationen, Uniunea Federatiilor de
1289
1290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
