Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggsim, av stadionchefen Erik Bergvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYGGS IM
Bild 2. Modern ryggcrawl.
bättring av resultaten ägt rum sedan 1939. En
svensk-amerikanska, L. Lindström, tillhörde
under slutet av 1920-talet USA-eliten.
Ryggsim som tävlingsgren.
De vanligaste tävlingsdistanserna äro
100, 200 och 400 m samt 100 och 150 yards.
Av dessa är 100 m (110 yards) den
klassiska distansen, vilken är upptagen på
OS:s program både för herrar och damer.
I England avgöras dock mästerskap
fortfarande på 150 yards, som där av ålder
är den vanligaste distansen. Även i USA
är 150 yards mästerskapsdistans inomhus,
för damer även utomhus.
Utom som individuell gren förekommer
ryggsim även i ->medley, en tävlingsform
vid vilken olika delar av sträckan
till-ryggaläggas med olika simsätt.
Enligt de svenska och internationella
reglerna sker starten vid ryggsim i
vattnet, varvid de tävlande skola ha ansiktet
vänt från banan och med båda händerna
beröra startbryggan eller vid denna fäst
räck. Hela distansen skall tillryggaläggas
i ryggläge. Vid vändningar behöva de
endast med ena handen beröra väggen,
innan avspark göres.
Ryggsimningens teknik och dess värde
som kroppsövning behandlas i artikeln
Simning.
TÄVLINGS- OCH
REKORDSTATISTIK.
Olympiska Spelen.
Ryggsim för herrar upptogs på programmet
för OS 1900, då sträckan var 200 m, 1904
simmades 100 yards, 1906 förekom ej ryggsim på
programmet, men sedan 1908 simmas alltid 100
m. En tävling i ryggsim 100 m för damer står
på programmet sedan 1924.
OS 1900 i Paris.
200 m, herrar (36 start, från 5 nationer): 1) E.
Hoppenberg, Ty, 2m 47s; 2) K. Ruberl, Öst, 2.56;
3) Dooxt, Ho, 3.01; 4) Bioemen, Ho, 3.02,2; 5)
Bur-gess, Fr, 3.12; 6) de Romaud, Fr, 3.38. — 8) E.
Eriksson, Sv, 4.56,4.
OS 1904 i S:t Louis.
100 yards, herrar (4 start, från 2 nationer):
1) W. Bräck, Ty, lm 16,8s; 2) G. Hoffmann, Ty,
1.18; 3) G. Zacharias, Ty, 1.19,6; 4) C. M. Daniels,
USA.
OS 1908 i London.
100 m, herrar (20 start, från 11 nationer): 1)
A. Bieberstein, Ty, lm24,6s; 2) L. Dam, Da,
1.26,6; 3) H. N. Haresnape, Eng, 1.27; 4) G.
Au-rick, Ty. — G. Wretman, Sv, samt H. Jonsson
och J. Henriksson, Fi, utslagna i försöken.
OS 1912 i Stockholm.
100 m, herrar (20 start, från 9 nationer): 1) H.
Hebner, USA, lm21,2s; 2) O. Fahr, Ty, 1.22,4;
3) P. Kellner, Ty, 1.24; 4) A. Baronyi, Ung,
1.25,2; 5) O. Gross, Ty, 1.25,8. — A. Bergman och
H. Lundvall, Sv, samt H. Svendsen och J. H.
Johnsen, No, utslagna i försöken, G. Sundman,
Sv, i semifinalen. Hebner hade 1.20,8 i
semifinalen.
OS 1920 i Antwerpen.
100 m, herrar (13 start, från 6 nationer): 1)
W. Kealoha, USA, lm 15,2s; 2) R. Kegeris, USA,
I.16,2; 3) G. Blitz, Be, 1.19; 4) P. McGillivray,
USA, 1.19,4; 5) H. Kruger, USA; 6) G. Lemaire,
Be. — P. Holmström, Sv, utslagen i försöket.
OS 1924 i Paris.
100 m, herrar (20 start, från 11 nationer): 1)
W. Kealoha, USA, lml3,2s; 2) P. Wyatt, USA,
1.15,4; 3) C. Bartha, Ung, 1.17,8; 4) G. Blitz, Be,
1.19,6; 5) A. Rawlinson, Eng, 1.20. — E.
Skoglund, Sv, och S. Thaulow, No, utslagna i
semifinalen.
100 m, damer (10 start, från 5 nationer): 1)
S. Bauer, USA, lm 23,2s; 2) P. Harding, Eng,
1.27,4; 3) A. Riggin, USA, 1.28,2; 4) F. Chambers,
USA, 1.30,8; 5) J. Mullerova, Tjeck, 1.31,2. —
Inga skandinaviska deltagare.
OS 1928 i Amsterdam.
100 m, herrar (19 start, från 13 nationer): 1)
G. Kojac, USA, lm 8,2s; 2) W. Laufer, USA, 1.10;
1308 1306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
