Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland, av redaktör Axel Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND
RYSSLAND.
Av redaktör Axel Eriksson.
Ryssland (ry. Rossija), från 1917 Sojuz
sovetskich sotsialistitjeskich
respublik(Socialistiska Sovjetrepublikernas Union),har
först på de senaste årtiondena fått en
utvecklad idrott.
Ryssland, som är jordens till ytan
största sammanhängande statsbildning,
omfattar större delen av Östeuropa,
Kaukasien, v. Centralasien och hela Nordasien
och beräknades 1942 ha en befolkning på
172 mill., därav 130,8 mill. i europeiska
Ryssland.
SPORTEN I RYSSLAND
UNDER KEJSARDÖMET.
Om sporten i äldre tider i Ryssland vet
man föga. Känt är att skridskoåkning
och skidlöpning ha mycket gamla
traditioner samt vidare att man i vissa delar
av landet sedan äldsta tider hyst ett
livligt intresse för hästuppfödning och
primitiva former av ryttarsport.
Under hela tsartiden bedrevs med
undantag av en del kast- och kägelspel
knappast någon sport på landsbygden
utan endast i de större städerna. Även
där bedrevs sport endast i liten skala.
Publikintresset var ringa — bortsett från
kapplöpningar och travtävlingar — och
de större idrottsplatserna rymde ej mer
än 2 000—3 000 åskådare.
Störst var intresset hos de nationella
minoriteterna, vilka spelade en
banbrytande roll vid den moderna sportens
införande (jfr artiklarna Estland, Lettland,
Litauen och Polen).
Kapplöpningar och travtävlingar — den äldsta
organiserade sporten.
År 1722 gav tsar Peter den store
tillstånd att anordna kapplöpningar med
vadhållning. Från början av 1800-talet
anordnades offentliga löpningar på ett
20-tal platser. Av särskilt intresse voro de
löpningar för donkosacker, som
anordnades i Novot jer kask i Nordkaukasien.
Även travsporten nådde under tsarti-
den en hög utveckling. Den stöddè sig
huvudsakligen på inhemskt hästmaterial,
den s. k. Orlovtravaren, en ras som i
slutet av 1700-talet frambragts på greve
Orlov-Tjesmenskijs stuteri Chrenovoje
(-^Hästen, sp. 136).
Tyskbalter införde turnén.
Gymnastik efter tyskt mönster
infördes i Baltikum av Jahns lärjunge Albert
Waldemar Hollander, som 1826 grundade
en internatskola i närheten av Wenden
(Lettland), där i undervisningen även
fysisk fostran ingick. Från 1840-talet
grundades i de större städerna frivilliga
gymnastikföreningar, vilkas medlemmar
övervägande rekryterades bland tyskar.
Ären efter 1900 bildades ryska
sokolför-eningar, som likaledes bedrevo
gymnastik efter tyskt system, och 1909
sammanslöto sig dessa till ett förbund.
Svensk gymnastik infördes på
1830-talet av Gustaf Mauritz Pauli vid
kadettskolorna i S:t Petersburg. Vid Paulis död
övertogs hans verksamhet av Carl
Fredrik de Ron, som verkade i Petersburg
till 1858.
Brottning, hastighetsåkning på skridsko och
bandy de populäraste idrotterna fore
världskriget 1914—18.
Brottning, som har gamla traditioner i
Baltikum och Polen samt i angränsande
delar av Ryssland, omfattades från
1890-talet med stort intresse och hade sin
glanstid omkring 1905, då flera ryssar
hörde till världens mest kända brottare.
Från 1910 hörde även några
hastighetsåkare på skridsko till den internationella
eliten.
De mest kända professionella brottarna från
denna tid voro estländarna G. Lurich och G.
Hackenschmidt samt I. Poddubnyj. Brottningen
hade märkvärdigt nog många utövare bland de
högre klasserna, och Rysslands förste
amatörmästare (1897) var en gardesofficer, A.
Schmel-ling. Vid OS 1908 erövrade ryssar två 2. pris,
och vid OS 1912 vann den tyskbördige M.
Klein silvermedalj i mellanvikt A.
Skridskosporten hade som nämnts sin glanstid
1313
42—NFS. V
1314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
