Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rävjakt, av överste Bertil Burén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄVJAKT
Bild 1. Vorstehhunden har apporterat en
skjuten rödräv. — Foto M. Wippenbeck.
svart och vitt. Huvudet får ett säreget uttryck
genom den smala, spetsiga nosen med dess
kolsvarta näsa, vita läppar, svarta morrhår, sneda
ögon och de stora, på översidan kolsvarta
öronen. I övrigt äro huvud och hals på översidan
rödgula, strupen och halsens framsida vita.
Ryggen och bogarna äro rödaktigt gulbruna. På
ländpartiet har han gulvita stickelhår, som
sträcka sig nedåt låren. Svansen är yvig och
lång, grågul med svarta spetsar på håren samt
med en lång, vit spets. Buken är gråvit eller
svart.
Under våren och försommaren pågår
hårfällningen. Rävens päls är då ej slät och jämn
utan består huvudsakligen av den gråröda
bottenullen. Fram i juli och augusti har han en
jämn, kort fäll i rödgul färgton. I slutet av
november eller början av december är räven
åter fullhårig.
Många färgvarieteter förekomma, vilka fått
namnen brandräv, korsräv, ringräv, svarträv
och silverräv. Även rena albinosrävar ha
förekommit. Brandräven är nästan enfärgat rödgrå
utan stickelhår och utan vit svansspets.
Korsräven har svart inblandat, särskilt över bogarna
och buken, varjämte stickelhåren äro mörkare
men med längre vita spetsar. Ringräven har vit
halsring. Svarträven är helt svart med vit
svansspets, och när stickelhåren ha långa vita
spetsar och stor utbredning, kallas han
silverräv.
Rödräven finnes över hela Europa, ehuru
typen växlar något i olika länder. I Sverige är
han allmän över hela landet, överallt är han
för skinnets skull föremål för jakt.
1 södra Sverige skjutes räv på klappjakt.
Vanligen säger jaktledaren till om räv kan
väntas, så att jägarna kunna välja något grövre
hagelnummer, om de så önska, men på de
sydsvenska klappjakterna stå jägarna oftast så tätt,
att hållen bli korta, och då stupar räven lika
lätt för fasanhagel.
På höstklappjakterna, vanliga vid godsen i
Mellansverige, är det ofta av stor vikt, att
jägarna tyst söka sina pass och undvika att röka
för att ej varsko eventuellt förekommande räv.
Antingen kommer räven i ett tidigt skede, innan
något annat vilt synts till, eller också har han
varit med förr och känner på sig, att största
faran icke hotar från drevkedjan, varför han
ofta smyger omedelbart framför denna. — Även
vissa jaktvårdsföreningar, som ej vilja störa
det övriga vilda, särskilt rådjuren, med
stövar-jakt, anställa klappjakter enbart för att minska
rävstammen.
Det mest omtyckta sättet att jaga räv är
alltjämt stövarjakt.
Numera ha i många trakter de inflyttade
rådjuren i hög grad försvårat rävjakten med
stövare, i det att
risken att få upp rådjur
tvingar jägarna att dels
jaga med endast en
hund åt gången, dels
undvika sådana trakter,
där rådjur gärna stå.
Oftast väntar man, till
dess spårsnö inträder,
för att direkt kunna
släppa stövaren på det
färska rävspåret.
Jägare, som lyckats få
rådjursrena stövare,
kunna även på barmark
ägna sig åt rävjakter
med stövare. De behöva
endast släppa stövaren
i den terräng, där de av
erfarenhet veta, att
räven brukar välja sin daglega, och invänta
upptaget.
På spårsnö brukar man ringa skogspartier,
där man tror sig ha räv. Har man räv inne,
ställa de övriga jägarna ut sig, medan en går
på spåret med hunden och släpper honom, när
mickel springer upp. För hundföraren är det av
vikt att se väl upp, så att han ej släpper, innan
han sett legan, där snön är undansmält. En
pålitlig hund kan man givetvis släppa på
in-spåret, om ringen är säker. Vanligtvis är
passet vid inspåret givande.
Vid val av pass spelar kännedom om
jaktterrängen stor roll. Man bör på spårsnö studera
rävens vägar, när han gör sina nattvandringar,
och kan därav få god ledning. Ligger hunden
hårt på och räven tvingas hålla fort undan,
följer han oftast djuplinjerna i terrängen och går
Bild 2. Rävspår på is.
1347
1348
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
