Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schaffer, Alfred (Spezi) - Schager, Anders R. - Schalke 1904 - Schall, Anton - Schannong, Mia L. - Schauinslandbanan - Scheja, John - Scherens, Josef (Jef) - Scherstén, Otto E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHERSTÉN
samt Wiener Amateure. Schäffer, som var en
sällsynt hård och effektiv skytt, har senare
verkat som tränare bl. a. i Ungern, Tyskland,
Polen, Italien, Rumänien och Schweiz. P. B.
Schager, Anders R., gymnast (f. 1914
23/e), jur. kand., Stockholm, är en av
K. F. U. M:s i Stockholm bästa gymnaster
med hävrörelser som specialitet.
Schager har varit aktiv sedan 1932 och erhöll
1939 Svenska Gymnastikförbundets silvermedalj
fcr deltagande i gymnastikuppvisningar i
England 1933, Danmark 1934, Belgien 1935 och vid
OS 1936. Han har därjämte deltagit i K. F.U.
M.-truppens färder i Estland och Lettland 1936 och
i USA 1939. H. B-s.
Schalke 1904. i Gelsenkirchens förstad
Schalke, var Tysklands på 1930-talet
framgångsrikaste fotbollsklubb.
Schalke, som 1931 under någon tid var
diskvalificerad på grund av överträdelser av
amatörbestämmelserna, vann tyska mästerskapet
1934, 35, 37, 39, 40 och 42 samt var finalist 1933,
38 och 41. Bland spelarna — till stor del
gruvarbetare av polsk härstamning — märkes främst
F. Szepan, vilken både som forward och
cen-terhalvback tillhört tyska landslaget och jämte
centerforwarden och innern E. Kuzorra är
skapare av den speciella Schalkestilen. Andra
landslagsspelare äro forwards H. Tibulski, R.
Gellesch, E. Pörtgen och A. Urban,
halvbacken O. Tibulski samt målvakten H. Klodt. —
Tävlingsdräkten är ljusblå tröja och vita byxor.
R. C-n.
Schall, Anton, österrikisk
fotbollsspelare (f. 1907 22/6), spelade 1927—34 i
28 landskamper och var en av de mest
berömda spelarna i Österrikes
»Wunder-team», som i flera år var kontinentens
förnämsta.
I 26 av dessa landskamper spelade Schall
vänsterinner, i två vänsterytter. Han
representerade Admira och vann med denna klubb
österrikiska mästerskapet 1927, 28, 32, 34, 36 och
37. Schall var en utomordentligt effektiv skytt.
I en match 1935 i Köpenhamn mellan Admira
och ett kombinerat danskt lag, där
österrikarna vunno med 7—0, gjorde han matchens
samtliga mål. P. B.
Schannon?, Mia L.,
gymnastikleda-rinna (f. 1881 13/ft), har i mer än 40 år
verkat i gymnastikens tjänst.
Efter gymnastikdirektörsexamen vid
Arvedsons Gymnastikinstitut 1902 var hon lärarinna
i gymnastik vid ett par flickskolor i England
1902—05, vid Whitlockska samskolan i
Stockholm 1913—21 samt vid Stockholms folkskolor
1907—41 (därav 3 år som t. f.
gymnastikinspek-tris). Hon var 1912—15 styrelseled. i Svenska
Gymnastiklärarsällskapet och är sedan 1929
ordf. i Föreningen A. G. I. — Schannong har
utgivit: »Damernas 10 minuters
morgongymnastik» (1913) samt »Principer och arbetsmetoder i
Elli Björksténs gymnastik» (1927). Mbg.
Schauinslandbanan [Ja°insla’nt-], tysk
tävlingsbacke för bilar och motorcyklar,
belägen vid Freiburg im Breisgau i s.
Baden, nära gränsen till Frankrike.
På Schauinslandbanan arrangerades 1926—37
tävlingarna om ->-Tysklands Back Grand Prix
(tyska mästerskapen), en av Europas
förnämsta backtävlingar, och 1930 ingingo tävlingarna
i EM. Tävlingsbacken, en del av vägen
Freiburg—Basel, är 12 km lång, har en höjdskillnad
på 865 m och sammanlagt 187 kurvor. Starten
var förlagd till Günterstal (331 m ö. h., 7 km
s. om Freiburg) och målet vid
Schauinsland-passet (1 196 m ö. h.).
Ba^krekrrdet innehas f. n. (1945) i
motorcykelklassen av H. P. Muller, D.K.W., med
8m 5,8s (88,9 km/tim.) och i racervagnsklassen
av B. Rosemeyer, Auto-Union, med 7m 59,3s
(90,1 km/tim.), båda satta 1936. B. L.
Scheja, John, skytt (f. 1882 17/„),
byråingenjör, Stockholm, deltog i
Stockholms segrande lag vid de nordiska
hu-vudstadstävlinfarna 1915, 19, 22 och 28.
Scheja blev förbundsmästare i skolskjutning
i Stockholms skfb 1923 och 38. Han tog
riksmedaljen i guld 1926. Som ledare har han
framför allt verkat inom Stockholms skarpskf
(revisor 1912—17, styrelseled. 1919—28,
kassaförvaltare 1922—28 och v. kompanichef i 1. komp.
1917—29). L. E-n.
Scherens [Je’rans], Josef (»Jef»),
belgisk professionell cyklist (f. 1909 17/i»),
vann VM i sprinteråkning sex år i följd
(1932—37).
Scherens började som
simmare men övergick
1927 till cykelsporten.
Han debuterade 1928
som landsvägscyklist
och året därpå som
ban-ryttare. Efter sex
segrar blev han vid VM
1938 tvåa efter
holländaren A. van Vliet.
Bland Scherens övriga
segrar märkas Paris
Grand Prix 1933 och 37.
Scherens, som är liten
till växten och har en
lätt kropp, hade en
oerhört snabb spurt och
anses ha varit den
hittills snabbaste banryttaren på de sista 50
me-terna. Han företog före kriget många av sina
tävlingsresor i egen flygmaskin. P. B.
Scherstén, Otto E., fäktare,
gymnastik- och idrottslärare (1852—1923),
45
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
