Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz, av kapten Arnold Kaech, Bern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHWEIZ
samt många goda landsvägsryttare: 0.
Eichen-berger, O. Lehner, A. Blattmann, G. Amstein,
den ovan nämnde P. Egli, E. Nievergelt, E.
Buchwalder, G. Weber, H. Knecht och J.
Wagner. Schweiz blev tvåa i lagtävlingen på
landsväg vid OS 1936, och Egli, Buchwalder och
Knecht ha vunnit VM.
Även i cykelboll (VM utomhus 1933) och
konståkning på cykel ha schweizare varit
framgångsrika.
Goda fristilbrottare.
I brottning har Schweiz tack vare
sina gamla inhemska traditioner haft
många framgångar i fri stil, som helt
dominerar den schweiziska brottningen.
Utom flera EM ha 4 olympiska guld-, 3
silver- och 3 bronsmedaljer erövrats.
Sina främsta representanter har Schweiz haft
i de mellersta viktklasserna i H. Minder, D.
Perret, H. Gehri, F. Käsermann, F. Hagmann,
E. Kyburz och W. och E. Ångst samt i de tyngre
klasserna i C. Courant, A. Bögli, E. Aschlimann,
R. Roth, W. Bürki, K. Hegglin och W. Lardon.
Såväl boxning som
tyngdlyftning bedrives, men i ingendera
grenen ha schweizarna nått högre standard.
Goda tävlingsgymnaster.
På gymnastikens område ha två
schweizare gjort utomordentligt värdefulla
insatser, Johann Heinrich Pestalozzi och
den i USA födde Phokion Clias
(Käs-lin). Den senare ledde 1816 en främst
av studenter bestående gymnastiktrupp
i Bern, och under de närmaste årtiondena
bildades på olika platser flera föreningar,
vilka huvudsakligen bedrevo turnén, som
införts av till Schweiz fördrivna tyskar.
År 1832 bildades vid en gymnastikfest
i Aargau Eidgenössischer Turnverein, det
ännu existerande gymnastikförbundet.
Detta, som sedan 1855 även bedriver fri
idrott, simning och några typiskt
schweiziska sportgrenar, t. ex. stenstötning och
schwingen, anordnar vart tredje år
(tidigare varje och vartannat) stora
nationella gymnastikfester.
Inom den internationella
tävlin°sgymnasti-ken är Schweiz jämte Tyskland det ledande
landet. Bland de många goda
tävlingsgymnasterna må främst nämnas olympiasegrarna
A. Güttinger, G. Miez, H. Hänggi, E. Mack och
M. Reusch.
Fäktning har gamla anor i Schweiz och
räknar många utövare. E. Empeyta var
president i Internationella Fäktförbundet 1929—32.
Livaktig vintersport.
Vintersport har — med undantag av
kälkbacksåkning — inga inhemska
traditioner i Schweiz men bedrives numera
såväl av schweizare som av utländska
gäster. Av de många vintersportorterna
märkas främst ->-Arosa, ->-Davos,
->Eng-elberg, ->Grindelwald, ->Gstaad,
Klosters, -^-Mürren, Pontresina, ->Sankt
Moritz och Wengen.
Den äldsta vintersporten är ->-k äl k ba eks
-åkning (sp. 1145), som bedrives av såväl
turister som allmoge, dels i specialbyggda
tävlingsbackar, t. ex. Cresta run i S:t Moritz, och
dels på landsväg. Även i ->-bobsleighåkning
(sp. 880—888) hör Schweiz till världens ledande
med 1 guld- och 2 silvermedaljer vid OS 1936.
Mest populär är ->-s kidsporten (sp. 300),
som framför allt bedrives av turister — delvis
även sommartid ovanför snögränsen. Som
tävlingsidrott utövas huvudsakligen
->-utförsåk-ning, delvis i form av fartsensationer som
»le kilomètre lancé» i S:t Moritz. Schweiz har
haft minst ett 30-tal utförsåkare av
världsklass (se tävlingsstatistiken vid art.
Utförsåkning). Intet folk i världen kan
tillnärmelsevis i fråga om genomsnittlig skicklighet
eller antal goda tävlingsåkare mäta sig med
schweizarna. Förtjänsten härav tillkommer
bl. a. de många skidskolorna.
Övrig skidsport utövas i mindre omfattning.
Bland backhoppare märkas B. Trojani, F.
Kaufmann, M. Reymond (F. I. S.-segrare 1933), W.
Klopfenstein och G. Keller. Längdlöpning
utövas huvudsakligen av militärer och ett mindre
antal specialister eller kombinerade åkare.
Största framgångarna ha nåtts vid
militärpatrull-tävlingen vid OS 1924, då Schweiz segrade före
bl. a. Finland, i stafettloppet vid VM 1938, då
Schweiz blev bästa mellaneuropeiska nation,
samt i Engelberg 1943, då Schweiz vann
flertalet grenar i de internationella tävlingarna mot
Sverige. Vid returbesöket i Örnsköldsvik 1944
blevo dock schweizarna utklassade av flertalet
startande svenskar. Mest framgångsrika
längdlöpare ha varit W. Bussmann, H. Zeier, K. Ogi
och A. Freiburghaus.
Vid införandet av skidsporten i Schweiz
anlitades främst norska instruktörer, bl. a. Th.
Heyerdahl, H. och T. Smith samt L. Berg.
Ären 1943—46 ha svenska instruktörer, N.
Englund, S. Selånger, S. Nordlund och E. Wiklund,
nedlagt ett fruktbringande arbete.
Intresset för ishockey är mycket stort.
Centrum är Davos, vars ishockeyklubb med den
berömda »Ni-kedjan», C. och H. Cattini samt B.
Torriani, hör till Europas främsta. Schweiz har
vunnit EM 1926, 35 och 39 samt blev i VM tvåa
35 och trea 28, 30, 37 och 39. Utbytet med
Sverige har varit synnerligen livligt med jämnt
spel och omväxlande segrar.
61
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
