Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segelbåt, av civilingenjörerna Bengt och Gustav Plym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEGELBÅT
Bild 4. Skärgårdskryssaren tillkom 1908
samtidigt med R-båten och slog igenom som
nationell båttyp i Sverige. — 30 m2 »Ärna» (ritad
och byggd av Knut Holm), som erövrade
Skär-gårdskryssarpokalen 1914.
På svenskt initiativ utarbetades 1943
-^Skandinaviska 6-metersregeln (nordiska 6:an), och
1944 antog Svenska Seglarförbundet en
reviderad 15 m2 skärgårdsbåt, som har större bredd
och fribord än de tidigare båtarna.
Entypsbåtar.
Den internationellt mest spridda entypsbåten
av utpräglad kappseglingstyp är starbåten, av
vilken sedan 1911 mer än 2 000 byggts över hela
världen. Starbåten, som har ett lätt skrov med
skarpa slag och fenköl, har en segelarea av c:a
26 m2. Av övriga internationella entypsbåtar
må nämnas International One Design (38 m2)
av norsk konstruktion, lanserad 1937 i USA.
Där, liksom i de flesta andra länder, finnas
flera nationella båttyper för enmanssegling.
Stor spridning i Europa har den av J.
->-An-ker 1928 konstruerade draken (segelarea 20 m2),
som är Sveriges största entypsklass. I Finland
och de baltiska länderna märkes den populära
hajbåten (1930, 19 m2). Nordiska folkbåten (22
m2), som lanserades i Sverige 1942, har snabbt
vunnit spridning.
I Sverige blevo entypsbåtarna mycket
populära i slutet av 1930-talet, och ett 80-tal olika
typer finnes. Den första mera betydande
svenska entypsbåten var mälar(M)-22:an (1929), som
utgått från regel-22:an, men den får
huvudsakligen byggas endast med inhemskt material.
M-22:an har följts av bl. a. M-30:an (1933), som
på senare år blivit mycket populär även i
Saltsjön. Neptunkryssaren (1940, 15 m2) är på stark
frammarsch. Av mindre entypsbåtar må
nämnas ->måsungen, stjärnbåten (1911, 15 m2) och
Oslo-j ollen (1937. 7,25 m2).
81 85
Bild 5. Skärgårdskryssaren har numera enorm
längd i proportion till sitt segel. — »Rapid», en
1938 byggd 30:a, har en längd av icke mindre
än 14,50 m, »Ärna» (bild 4) mätte omkr. 8 m!
Nya konstruktioner och framställningsmetoder
prövas.
Segelbåten kommer att genomgå stora
förändringar i fråga om konstruktion och
utseende, om metoder, som ännu icke fullt
prövats, visa sig hålla måttet.
En långt driven förenkling kännetecknar
sålunda den av F. Ljungström konstruerade
->-Ljungströmsriggen (bild på pl. 2), som i
vissa avseenden visat sig vara mycket effektiv.
I USA har man på försök börjat framställa
båtar av pressat material (t. ex. bakelit) och
segel av syntetiskt material (t. ex. nylon).
G. P-OT.
Segelbåtens konstruktion.
Segelbåtens huvudelement äro skrovet
(d. v. s. flytkroppen) och seglen, som
förmedla den framdrivande kraften till
skrovet. De egenskaper man genom
konstruktionen önskar ernå äro:
seglingsförmåga, sjövärdighet, beboelighet,
manö-verbarhet samt hållfasthet. Dessa
egenskaper äro beroende av varandra. Så
t. ex. kan man generellt säga, att en
ökning av seglingsförmågan måste ske på
bekostnad av sjövärdigheten och
beboe-ligheten.
Skrovet.
Skrovet utgöres av en stomme, till vilken är
fäst en vattentät »hud», kallad bordläggning,
samt ett däck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
