Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segling, av civilingenjör Gustav Plym och optiker Gert Preisler - Seglingsbeskrivningar - Segrave, Henry O. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SE GRAVE, tf. O. D.
nödställde med låg fart, mot vinden och med
levande segel, och tag honom ombord över
förskeppet. Man kan också låta båten passera
honom och därpå dejsa ned, varefter han tas
ombord i lä. Manövern kan även göras genom
vind men tar då längre tid. Gör om hela
manövern, om den ej skulle lyckas första gången.
Haverier och grundstötning.
Vid roderskada minskas seglen så, att
fartyget undan vind kan styras med nödroder
eller åra. Vid rigghaveri gäller det att
avgöra på vilken punkt haveriet nedsatt
riggens hållfasthet, resp. effektivitet, och därefter
med till buds stående medel åstadkomma
ersättning. Sök gärna ankarplats, ty
reparationsarbeten i öppen sjö kunna lätt medföra nya
och svårare haverier. Vid grundstötning
bärgas seglen, varefter man undersöker
huruvida allvarligare läckage eller roderskada
uppstått. Är detta fallet, inväntas hjälp, om icke
försöker man genom förflyttning av levande
lasten för- eller akteröver bringa fartyget flott.
Man kan även ro ut ett ankare och söka draga
båten av grundet, dock helst samma väg som
den gått på. G. P-r.
_^_
Seglingsbeskrivningar äro läskartor,
innehållande uppgifter över farvatten
(kuster, farleder, vattenstånd, strömmar och
vindar) och hamnar (kajer, anordningar
för lastning och lossning, tillgång till
förnödenheter m. m.). De äro för
långfärdsseglare ett nödvändigt komplement till
sjökortet.
Seglingsbeskrivningar funnos redan under
gamla tider och kallades då »peripler» och
»portolaner». Den äldsta svenska
seglingsbeskrivningen är Johan Månssons »siöbook»
(1644). I Valdemar Atterdags jordebok
(1200-talet) förekommer en seglingsbeskrivning över
svenska och finska farvatten från Utlängan
(Blekinge) till Reval.
Över svenska farvatten utger Kungl.
Sjökar-teverket en seglingsbeskrivning, »Svensk Lots»,
i sex delar. Del A innehåller allmänna
upplysningar rörande nautiska publikationer,
naturförhållanden, kompassens missvisning samt
anordningar för sjösäkerheten, del I
beskrivning över området från norska gränsen till
Falsterbo, del II Falsterbo-Simpnäsklubb, del
III Simpnäsklubb—finska gränsen och del IV
segelbara inlandsfarvatten. Dessutom finnes en
del V, omfattande främmande kust, sträckan
Rügen—Odensholm.
De större sjöfarande nationernas
sjökarte-verk utgiva seglingsbeskrivningar, »Sailing
di-rections», »Pilots», »Seehandbücher»,
omfattande större delen av världen. Mest omfattande
och fullständiga äro de brittiska, därnäst de
amerikanska. C. B. E.
Sir Henry Segrave, adlad av Englands konung
för sina prestationer inom motorsporten.
SEGRAVE, HENRY O. D.
Engelsmannen sir Henry 0’Neal
De-hane Segrave [si’gre1v], en av den
moderna motorsportens största män, föddes
22 dec. 1896 i Baltimore, USA, och
omkom 13 juni 1930 vid en rekordkörning
med motorbåt.
Segrave flyttade redan i unga år över till
England och började 1920 på Brooklandsbanan
tävla med en fem år gammal Opel. Följ. år
blev han, som medlem av Sunbeamlaget, sjua
i Frankrikes G. P. och vann i okt. sin första
stora seger, J. C. C. 200 Miles Race på
Brooklands. Under de följande åren tävlade han
flitigt på kontinenten, omväxlande på Sunbeam
och Talbot-Darracq, vann Frankrikes G. P. och
Boulogne G. P. 1923, San Sebastian G. P. 1924
samt blev femma i Europas G. P. s. å. Han
segrade i Provence G. P. på Miramasbanan och
J. C. C. 200 Miles Race 1925 och 26 samt i
backtävlingen i Shelsley Walsh 1925.
Mest känd blev dock Segrave genom sina
världsrekordkörningar med bil och motorbåt.
De första rekorden satte han med en
Sunbeam-vagn på Montlhéry febr. 1925, då han i klass E
157
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
