Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simning, av Erik Bergvall och fil. lic. Albert Wiberg - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIMNING
SIMNING.
Av Erik Bergvall. Kap. »Simning i Sverige» av fil. lic. Albert Wiberg.
Simning (eng. swimming, fr. natation,
ty. Schwimmen, it. nuoto, ung. üszds, da.
Svömning, fi. uinti, no. svömning) kan
definieras som rörelser, varigenom man
utan yttre hjälpmedel håller sig flytande
eller förflyttar sig i vatten. Man skiljer
mellan elementär simning och u
t-vecklad (avancerad) simning, d. v. s.
tävlingssimning. Man tävlar antingen i
-vfritt simsätt, där vilken stil som
helst får användas men där förr
->trud-gen, senare ->crawl är det vanligaste,
eller i bundna simsätt, bland vilka
märkas ->-bröstsim (vanligt bröstsim och
fjärilsim), ->-ryggsim, ->sidsim och
->överarmsim. Till simning räknas även
-^-simhopp, ->vattenpolo och tävlingar i
-^-livräddning.
Simning ingår även i -Omodern
femkamp och stundom i -^fälttävlan.
INNEHÅLL.
Sp.
Historik ...................... 211
Simning i Sverige......... 215
Elementär simning........... 221
De olika simsättens teknik .. 223
Crawl ...................... 223
Ryggcrawl ................. 226
Fjärilsim i ryggläge ....... 227
Bröstsim ................... 229
Se art. Simsport samt specialartiklar om de olika simsätten.
HISTORIK.
Det äldsta bevarade vittnesbördet om
simning är en sigillcylinder från
Egypten från omkr. 3200 f. Kr. med bilder
av ett crawlliknande simsätt.
Simunder-visning ingick i de förnämare släkternas
liksom kungabarnens uppfostran. Från
mitten av 2000-talet f. Kr. är en
assyrisk reliefskulptur bevarad, som
bevisar, att människan simmande tog sig över
vattendrag. Man vet också, att
befolkningen vid floder och sjöar under denna
tid besatt stor skicklighet i simkonsten
och bl. a. brukade begagna sig av
luftfyllda skinn som »simkudde». Även hos
hebréerna var simkonsten känd,
vilket bl. a. framgår av att i bibeln (Jes.
25: 11) en simmares rörelser finnas
omnämnda.
I Grekland var simkonsten under
antiken högt skattad, och i Iliaden och
Odysséen talas ofta med stor sakkunskap
om simning. Herodotos berättar om
oför-vägna simturer mellan de grekiska
öarna, och Aristoteles nämner simningen
som en bättre idrott än löpning. Talrika
vasbilder och bilder på mynt vittna om
en högt uppdriven simkonst med bl. a.
simhopp och ett crawlliknande simsätt.
211
Sannolikt användes något slags simbälte, ty
i en av de homeriska dikterna säger en
gudinna till Odysseus: »Tag min gudomliga slöja,
bind den fast under bröstet, och du behöver
för fara och död ej vidare frukta», varjämte
dikten skildrar hur »hastigt han slöjan nu
vecklade ut och den band under bröstet, bredde så
armarna ut och, sprungen framstupa i havet,
simmande ...». Sannolikt är detta en poetisk
beskrivning av ett hjälpmedel att hålla sig
flytande.
Bland romarna badade man till
slutet av republiken (1. årh. f. Kr.) som
regel i det fria. De romerska ynglingarna
togo efter avslutandet av sina krigiska
övningar på Marsfältet ofta en simtur i
Tibern under någon äldres ledning, och
det berättas även om simtävlingar. Även
bland flickorna stod simkonsten högt.
Marcus Valerius Martialis (f. 40 e. Kr.)
skildrar sålunda i en dikt hur flickor gåvo en
uppvisning i figurflytning i amfiteaterns
simbassäng och därvid framställde ett ankare,
dubbelstjärnor och ett skepp med roder och segel.
En gammal nordisk idrott.
De germanska folken voro under
forn-och medeltiden goda simmare.
Markomannerna ville inte bosätta sig i
städer, emedan de då måste avstå från sina bad i
öppet vatten; Caesar nämner, att svebernas
pojkar och flickor badade gemensamt i floderna;
enligt Tacitus voro bataverna så goda simmare,
att de i ordnade led med hästar och vapen
227 211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
