Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simsport, av Erik Bergvall, Sven Lindhagen och Sten Thunvik - Historik - Snabbsimningsteknik - Träning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIM SPORT
dominerande klubb. Redan 1898 gjorde
engelsmännen en svarsvisit i Stockholm
med en stor trupp, och under 1900-talets
första år arrangerades flera stora
internationella tävlingar i
Djurgårdsbrunnsviken av S. K. K. och Svenska
Livräddningssällskapet.
År 1905 upptogs simning på Nordiska
Spelens program, och en stor tävling
arrangerades även i Strömbadet. S. å. vann
Hjalmar Johansson den första stora
svenska simsegern utomlands, då han
erövrade kung Edwards pokal i Blackpool.
De följande åren arrangerades en rad
färder till olika länder, varigenom
Sverige fick en mycket livlig internationell
kontakt och blev en av världens ledande
simmarnationer; senare har Sverige
framför allt skurit sina lagrar vid OS genom
sina simhoppare och bröstsimmare.
Snabbsimningsteknik.
England har varit föregångslandet i
fråga om kappsimningsteknik. År 1840
började man med sidsim, med båda
armarna växelvis under vattnet, senare med
ena armen återförd över vattnet, och 1873
infördes ->trudgen. År 1902 visade två
australiska simmare ->-crawl, som blivit
den allenahärskande stilen i -ofritt
sim-sätt (sp. 434—435).
En föregångare till trudgen,
-^-över-armsim, förekom i England från 1875, i
Tyskland kallad »spansk simning», i
Sverige »indiansim». De olika simsättens
teknik behandlas i artikeln Simning.
Starten.
Vid fritt simsätt och bröstsim sker starten
från fast startbrygga, vid ryggsim i vattnet.
Vid stående start är utgångsställningen med
kroppen framåtlutad så långt som
bibehållen balans tillåter, armarna förda
bakåt-uppåt så långt som möjligt samt böjda ben
med knäna väl tillsammans. På startsignalen
svängas armarna kraftigt framåt-uppåt,
samtidigt som benen rätas ut och kroppen slungas
i en båge mot vattnet. Armsvängningen skall
sluta i samma ögonblick, som fötterna lämna
startbryggan. Vid nedslaget i vattenytan skall
vinkeln (omkr. 40 grader mot vattnet) vara
avpassad så, att den individuellt fördelaktigaste
»kilningen» under vattnet uppnås. Ju längre
kilning med bibehållen fart, desto fördelakti-
gare, då kroppens motstånd mot vattnet är.
mindre under än i vattenytan. Vid bröstsim
fortsätter man därför kilningen drygt 10 m
efter starten genom att göra de första simtagen
under vattenytan; vid crawl får kilningen ej
vara så lång, att farten blir lägre än den som
erhålles genom simning. För att behålla farten
och förlänga kilningen är det därför
fördelaktigt att börja bensimningen omedelbart efter
nedslaget i vattnet, medan armarna hållas
fram-åtsträckta. Experiment med »pannkaksstart»,
d. v. s. att simmaren kastar sig platt på magen
och börjar simningen utan kilning, ha visat,
att förstnämnda metod är bättre.
I ryggsim sker starten liggande i vattnet med
ryggen mct banan, fötterna tryckta mot
startväggen och med händerna fattande om
startbryggans kant e. d. Vid startsignalen släppes
greppet i kanten, och simmaren kastar sig med
så kraftig avspark från väggen som möjligt
uppåt-bakåt. Ju längre man kan kasta sig över
vattnet, desto fördelaktigare är det. Simningen
börjar omedelbart efter det kroppen fått rätt
simläge i vattnet. Det är fördelaktigt att
utföra det första simtaget liksidigt, varigenom
utgångsfarten bäst bibehålles.
Vändningar.
Det övervägande antalet tävlingar hålles i
bassänger, där en eller flera vändningar måste
göras. Det enklaste sättet att vända är att
simma rakt mot och så nära väggen som
möjligt, sätta närmaste hand mot densamma, skjuta
kraftigt ifrån med handen, så att kroppen
svänges helt om, varvid den nuddar väggen.
Benen hållas böjda, fotsulorna sättas mot
väggen, och en kraftig avspark göres, varefter
följer en så lång kilning under vattenytan som
farten tillåter. Vid avsparken gör man antingen
en djup avspark för att få så lång kilning som
möjligt, eller också — enligt en nyare metod
— kastar man sig med överkroppen över
vattnet ut från väggen, varvid man börjar
simningen direkt efter avsparken.
Vid ryggsim är den av A. Kiefer, USA,
utexperimenterade vändningen den snabbaste. I
samma ögonblick som ena handens fingrar
beröra väggen, gör simmaren en sned, baklänges
voit, sätter med böjda ben fotsulorna mot
väggen och gör omedelbart avspark i ryggläge;
enligt reglerna får intet simtag göras annat än
i fullt ryggläge. Första armtaget efter
vändningen bör vara liksidigt.
Man har även i vanligt crawl experimenterat
med »Kiefer-vändning». Rätt utförd innebär
den tidsvinst, men då den är mycket tröttande,
är den ej tillrådlig på längre distanser.
Träning.
Den enda väg, som leder till fullgoda
tävlingsresultat, heter metodisk träning.
238 244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
