Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skagenseglingen - Skaitetjåkko - Skall - Skandinaviska 6-metersregeln - Skandinaviska skyttefester - Skandinaviskt Derby →Dansk Derby - Skandinaviskt Mästerskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKAGEN SEGLINGEN
Skagenseglingen, anordnad av G.K.S.S.
1932—38 (utom 1933 och 35), var en av
Sveriges mest kända distanskappseglingar.
Tävlingen kombinerades vanligen med
Trin-delseglingen (om den ständigt vandrande
Trin-delkannan), varför banan i regel hade
sträckningen Långedrag—Læsö Trindels fyrskepp—
Skagen, där uppehåll gjordes en dag, samt
Skagen—Långedrag (vissa år Marstrand).
Båtarna mättes enligt SXK-regeln.
Vandringspriset, Skagenpokalen, uppsatt 1932 av A. Eggers,
erövrades 1938 för alltid av G. A. Bratt.
Segrare (rorsman anges inom parentes): 1932
»Gudrun» (A. Schulz), 1934 »Morgana» (Adolf
Jansson), 1936 och 37 »Hervor Elisabeth» (G. A.
Bratt), 1938 »Mariana» (G. A. Bratt).
Skaitetjåkko, fjälltopp (1 934 m ö. h.),
omkring 40 km s. v. om Stora Sjöfallet i
-^-Sarekfjällen i Lappland, utgöres av en
omkring 5 km lång, smal, fristående kam
med högsta punkten i n. v. och bestiges
utan större svårighet från Jeknavagge i n.
Den första bestigningen utfördes av lappen
Anta Pirak juli 1897 och den första
vinterbe-stigningen av H. Rudberg och H. Tjerneld 5
april 1939. Pan.
Skall, jaktt., kan dels beteckna
hundens skällande, t. ex. i sammansättningen
->-s tåndskall, dels vara ett gammalt
namn på drev- eller klappjakt och då
vanligen i sammansättningarna
björnskall (-^-Björnjakt, sp. 851),
vargskall, drevskall eller endast
skallgång.
Enligt gamla landskapslagar i Sverige var
allmogen skyldig att på s k a 11 b u d infinna
sig till skallgång.
Sommarskall anställdes, då rovdjuren
gjort särskilt stor skada eller då konungen
befallde det. Vinterskall anställdes på björn,
om en sådan var ringad (»varvad»), på varg
om man genom utlagda beten lyckats samla
dem till ett passande område. Ett drevskall
sades vara knäppt eller spänt, när det var
helt slutet och ->-i n 1 a p p a t eller spärrat med
björn-, resp. vargnät. Ett öppet skall var
endast delvis spärrat. På öppna platser stod
skyttekedjan, hållet, eller försåtet. Den
rörliga delen av skallet kallades drevet,
flyglarna skallarmar. B. B.
Skandinaviska 6-metersregeln för
segeljakter, godkänd av Skandinaviska
Seg-larförbundet nov. 1943, grundar sig på
erfarenheter av den internationella 6 m
R-klassen. Den söker skapa formstyva
och beboeliga båtar med mindre
deplacement och ballastprocent än R-jakterna.
Mätningstalet uttryckt i meter är följande:
M = L + d+VS-F-O.sB d„r L är längden>
2,2
d Girth differenserna, S segelarean, mätt enligt
I. Y. R. U:s bestämmelser med smärre
avvikelser, F fribord, B bredden, allt i meter.
Bredden är premierad, och som skydd mot
för smala båtar bestämmes att jaktens största
bredd skall vara minst 2,05 m. Deplacementet i
m3 skall vara minst (0,21Xvattenlinjelängden)3.
Genuafock och spinnaker få enligt det nya
mätningssättet något mindre area än vid
internationell mätning. Segelplanets höjd över
skarndäck får vara högst 2 gånger
klassmät-ningstalet +1 m. Mätningsmärken äro
desamma som för R-regeln med tillägg av
mätningsmärken för bredden. Scantlings äro desamma
som för R-regeln. För inredning och utrustning
hänvisas till bestämmelserna för 40 m2
skärgårdskryssare. I ruffen skola finnas två fasta
och en lös koj, fast inredda skåp samt pentry,
vilket tillika med övrig fast inredning skall ha
en minimivikt av 150 kg. Mast och övrig
rund-hult dimensioneras enligt R-regeln.
J. S. H.; T. Hm.
Skandinaviska skyttefester med
deltagare från Danmark, Norge och Sverige
ha anordnats i Stockholm 1885, i Oslo
1892 och i Köpenhamn 1901.
Danmark och Norge voro överlägsna . alla tre
tävlingarna beroende på bättre utrustning och
större intresse för målskjutning. — Som en
fortsättning på dessa tävlingar kan man
betrakta -^-Nordiska Spelen, där skytte upptogs
på programmet 1905, och de ->-Nordiska
huvudstadstävlingarna i skytte, som började 1911.
Stockholm 1885. I tävling mellan
förenings-grupper segrade Köpenhamns skf. Gruppernas
medelpoäng var för Norge 147,9, Danmark 143,3
och Sverige 133,4. I indiv. tävling om statens
pris segrade A. Hansen, No, 70 p.
Oslo 1892. I representationsskjutning mellan
de tre länderna (25 skyttar från varje land)
blevo resultaten: Danmark 6 284, Norge 6111
och Sverige 5 871 p. I tävling mellan
föreningsgrupper vann Kristiania skf med 382 p. I indiv.
tävling segrade O. Frydenlund, No, med 586 p.
Köpenhamn 1901. Den förnämsta bland de
många tävlingarna var
representationsskjutningen (50 skyttar från varje land). Resultat:
Danmark 11 253, Norge 10 885 och Sverige 10 430
p. I indiv. tävling kvarstodo endast danskar
och norrmän i sista omgången. N. H-n.
Skandinaviskt Derby ->Dansk Derby.
Skandinaviskt Mästerskap, en 1933
instiftad travtävling, kördes alternerande
i Oslo, Stockholm och Köpenhamn.
Distansen var 2 600 m, och från varje land
deltogo tre (tidigare fyra) hästar.
En norsk häst vann första landskampen, men
271
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
