Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skidförbund - Skidföre →Skidvallning - Skidkörning efter häst - Skidlärare (skidtränare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SK1DLÄRARE
varför det svenska förbundets försök att få till
stånd en konferens 1909 strandade. Vid
kongressen 18 februari 1910 beslöto de 9
representerade nationerna att bilda Internationella
Skid-kommissionen, en föregångare till F. I. S. Ordf.
i denna voro norrmännen J. Dahl (1910—14) och
H. Horn (1914—24). Inga sammanträden höllos
emellertid 1914—21.
Svenska Skidförbundet inbjöd 1922 till en
kongress i Stockholm, där de svenska och
norska reglerna lades till grund för de kommande
internationella. Vid en skidkongress i Prag
1923 framlades definitiva planer för ett
internationellt skidförbund, vilket bildades vid
kongressen i Chamonix 1924 med representanter
från 14 länder. I stadgarna föreskrevs bl. a.
att ledningen skulle vara förlagd till Norden.
Till president valdes I. Holmquist, Sverige, v.
pres. I. Hysing-Olsen, Norge, och sekr. C.
Nordenson, Sverige.
Den sistn. avgick vid kongressen i Lahtis 1926
och ersattes av C. G. D. Hamilton, Sverige. Det
nordiska förslaget till internationella
tävlingsregler antogs och kompletterades i S:t Moritz
1928 med nya hopptabeller, i Oslo 1930 upptogos
störtlopp och slalom efter lång debatt, i Paris
1932 erkändes stafettlöpning som tävlingsgren
och reviderades reglerna för backhoppning. I
Sollefteå 1934 avgingo Holmquist och Hamilton,
som blevo hedersordf., resp. 1. v. pres. N. R.
Östgaard utsågs till pres. och fungerade till
april 1940, då Hamilton utsågs till t. f. pres.
under kriget.
President och sekr. i F. I. S. skola vara från
samma land. President har 1924—34 varit I.
Holmquist, Sverige, därefter N. R. Östgaard,
Norge. I. H-t.
Svenska Skidförbundet
— till 1911 Svenska
Skidlöpningsförbundet — bildades 11 dec. 1908 i Sundsvall
på Riksidrottsförbundets uppdrag av J.
S. Edström, E. Bergvall och Anton
Johanson samt representanter från 80
skidsportsidkande klubbar.
En sektion för skidsport hade redan 1904
tillsatts av Riksidrottsförbundet men trädde aldrig
i verksamhet. Dess funktioner sköttes delvis
av -^-Skidfrämjandet, som motarbetade
tillkomsten av ett skidförbund. Genom en
överenskommelse 1916 bilades schismen, och
Skidfräm-jandet har därefter rätt att i Skidförbundets
styrelse insätta V« av antalet ledamöter, i VU
Va. Vice ordf. i förbundet är enligt tradition
en representant från Skidfrämjandet. Antalet
anslutna klubbar var 16/« 1945 2 367 med 249 447
medlemmar.
Ordf. i förbundet ha varit: F. af Sandeberg
1908—10, G. C. A. Lindencrona 1911—15, S.
Hermelin 1916—22 och Sixtus Janson sedan 1922.
S. J-n.
Skidföre ->Skidvallning.
Skidkörning efter häst var en i Sverige
och Norge rätt vanlig militär tävlingsgren
i början av 1900-talet men förekommer
nu knappast annat än i Schweiz, där
tävlingar hållas, huvudsakligen i S:t Moritz.
Skidåkaren, som med en lina, fastgjord
i ett bälte om livet, är förbunden med
hästen, sköter själv om körningen. Vid
-^-tolkning däremot släpåker han efter en
häst eller ett fordon, som köres av annan
person.
Tävling i skidkörning förekom första gången
i Sverige och Norge i slutet av 1890-talet.
Grenen upptogs på Nordiska Spelens program 1901
(då även skidkörning efter ren förekom), 1905
och 09. År 1901 segrade P. Carlberg med
»Carola» på 2t 30m över 10 medtävl. på 67 km bana
Uppsala—Djursholm, 1905 L. Lilliehöök med
»Earl King» på 2.45.05 över 8 medtävl. på 70 km
bana vid Östersund, 1909 R. Berg med »Sam
Ham» på 2.57.13 över 4 medtävl. på 75 km
rundbana i lätt terräng. 1905 och 09 förekom även
skidkörning på kortare distans (omkr. 3 000 m),
där resp. segrare voro I. Grönlund med »Egil»
på 4m45s och R. Berg med »Sam Ham».
Skidlärare (skidtränare), avlönade och
anställda vid -^-skidskolor eller av
skidförbund och -klubbar, finnas i flertalet
skidsportidkande länder.
Flertalet skidlärare undervisar i utförsåkning
och äro diplomerade av resp. skidförbund eller
(i Schweiz, Frankrike och tidigare även
öster-rike) av statliga myndigheter. I Schweiz
undervisa samtliga lärare i en enhetlig teknik, i
övriga länder finnes en viss frihet i detta
avseende. I Sverige instiftades 1937 av
Skidförbundet och Skidfrämjandet gemensamt en
skid-lärarexamen, som avlades av 9 elever 1938, 3
1939 och 6 1944. I Norge instiftades 1934 en
skid-lärarexamen av »Landslaget for Reiselivet» och
Slalåmklubben, vilken 1939 övertogs av Norges
Skiforbund.
Skidlärare (-tränare) äro enligt
Internationella Skidförbundets regler amatörer, trots att
många erhålla hög lön. De ha alltså rätt att
deltaga i alla tävlingar utom vid OS, där
I. O. K:s amatörregler gälla. Då skidförbunden
i Sverige, Norge och Finland ha samma
amatörregler som resp. riksidrottsförbund (som ej
tillåta idrottslärare att tävla), kunna nordiska
skidlärare ej deltaga i internationella tävlingar
ens utomlands, då de icke kunna erhålla
tävlingslicens från sitt eget land.
I Sverige gjordes under utförslöpningens
första år ingen skillnad på betalda yrkesskidlärare
och andra åkare. År 1935 beslöt Svenska
Skidförbundet att låta skidlärarna välja om de i
framtiden önskade vara amatörer eller fort-
281
282
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
