Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjutbanor - Skjuts - Skjutskåre - Skjutvapen - S. K. K., förk. för →Stockholms Kappsimningsklubb och Svenska →Kennelklubben - Skoglund, Nils (Niklas) - Skogsfågeljakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSFÅGELJAKT
föras på samma gång som skjutning på 300 m,
och med en sektion tavelställ alternativt
användbara för 200 eller 300 m. 50-metersbanan
lägges lämpligen separat, då den kräver mindre
anordningar än de övriga.
Sverige äger f. n. betydligt över 2 000
skjutbanor, en siffra som sannolikt ej överträffas av
något land i världen med undantag för
Sovjetunionen. Flertalet är små banor med 3—6
tavelställ, markörskydd av trävirke och jord och en
mycket primitiv skjutvall. Då omkring hälften
av banorna nybyggts eller ombyggts under de
första åren på 1940-talet, äro dock de flesta i
gott stånd. En svaghet är, att de oftast kräva
ett underhåll, som mindre föreningar stundom
inte kunna sörja för. Till banbyggandet
lämnar staten bidrag utom i fråga om paviljong,
men då statsbidraget de flesta år ej motsvarat
behovet, har omkr. hälften av kostnaderna
burits av föreningar och enskilda.
För sportskyttets olika grenar krävas delvis
speciella skjutbanor. Frigevärs- och
armége-värsskyttet kunna använda sig av en vanlig
300-metersskjutbana, försedd med en skjuthall eller
provisoriskt uppriggat skjuttält. För att
motsvara internationella fordringar bör dock
rätteligen varje skjutplats vara försedd med
ringledning till motsvarande tavla. För
kortdistans-skytte och fripistolskytte kunna på
motsvarande sätt användas rekryternas
50-metersba-nor. Pistolskjutning mot svängande figurer
kräver särskilda ställ men ingen blindering. I
vårt land finnes ett 20-tal banor men ingen
internationellt acceptabel med automatisk
(elektrisk) tidsreglering. Skjutbanorna för
-»-jakt-skytte äro relativt dyrbara och därför fåtaliga.
Den av Svenska Pistolskytteförbundet
bedrivna skjutningen med tjänstepistol försiggår
till större delen på militära eller provisoriska
skjutbanor. Då markörgrav, skjutvall, telefon
etc. ej äro nödvändiga, nöjer man sig oftast med
en träställning samt ett naturligt kulfång.
De anglosaxiska länderna, särskilt USA, ha i
allmänhet stora, öppna banor för
långdistans-skytte av typer, som likna de svenska.
Detsamma gäller Norge och Finland, ehuru i
sistnämnda land skydd för sol och vind
(skjuthall) användes mera allmänt.
Skjutbanebyggandet kan knappast sägas stå
på någon högre nivå. Blott i Schweiz är det
rationellt och affärsmässigt organiserat. En stor
brist i nästan alla länder är, att man ej lyckats
få fram några enkla och lämpliga anordningar
för skjutning mot rörliga mål. K. A. L.
Skjuts (eng., fr. och ty. schuss), skidt.,
anger åkning utan bromsning rakt utför
en backe. -»-Utförsåkning på skidor.
Skjutskåre, jaktt., är en enkel
skjutkoja utan tak, använd vid ->sjöfågeljakt.
Skjutvapen, se Armégevär och art. om
de olika skyttegrenarna, såsom Armborst-
skytte, Bågskytte, Frigevärsskytte,
Kort-distansskytte och Pistolskytte.
S. K. K., förk. för -»-Stockholms
Kappsimningsklubb och Svenska
-»-Kennelklubben.
Skoglund, Nils (»Niklas»), simmare
(f. 1906 15/s), regissör i Folkrörelsernas
Filmorganisation, Stockholm, vann som
14-åring silvermedalj i höga hopp vid OS
1920 och var en av Sveriges bästa
vatten-polospelare.
Skoglund övergick i
början av 1920-talet till
vattenpolo, där han som
ettrig back i S. K. K.
vann SM 1924, 27, 29—31
och 33 samt spelade 11
landskamper. Han
tillhörde Stockholms-Tid-ningens sportredaktion
1929—32 och 34—42 samt
var 32—33 anställd på
K. A. K. Han är sedan
1933 styrelseled. i
Svenska Livräddningssällskapet och var 1933—37 red.
för dess årsbok. Han har utgivit »Storsumpare»
(1945), en rolig krönika om svensk
tävlingssimning under 1900-talet.
Även hans bröder ha varit goda simmare i
S.K. K. Gunnar (f. 1899 V»), regissör och
produktionsledare i Svensk Filmindustri,
spelade centerforward i B-laget och vann JM i
ryggsim. Han var ett par år styrelseled. i
S. K. K., 1918—19 simmedarbetare i Nordiskt
Idrottslif samt 1920—24 i Idrottsbladet (sign.
Sim Simson). Ären 1929—32 var han
anställd på Radiotjänst, bl. a. som idrottsreferent.
Erik (f. 1903 Vio). kanslisekreterare i
Socialdepartementet, vann AM i ryggsim 1923—25 och
deltog i OS 1924, där han blev utslagen i
semifinalen. Han var 1923—25 red. för S. K. K:s
medlemsblad och gjorde 1934 flera
idrottsreportage i radio. S. L.
SKOGSFÅGELJAKT.
Till skogsfågeljakt räkna jägare jakt på
tjäder och orre, någon gång -»-järpjakt
men ej -»-ripjakt.
Tjädern (Tetrao urogallus), den
skandinaviska skogens ståtligaste fågelvilt, förekommer i
de skogiga delarna av n. och mellersta Europa.
I n. Spanien finns en mera småvuxen ras och
i Asien i ö. Uralbergen en, som är lika stor
som den europeiska men vars dräkt har mera
vitt. Hos denna art har tuppen svart näbb.
I Sverige finns tjädern över hela landet,
oftast i ej för torr barrskog eller i blandad
löv-och barrskog. Den trivs också i n. Skånes
bokskogar och fjälldalarnas björkskogar. Helst
håller den till i stora sammanhängande, äldre
313
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
