Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolidrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLIDROTT
Skolidrott på 1600-talet. — En. teckning ur den
berömde tjeckiske pedagogen Comenius’ 1658
utgivna barnbok »Orbis pictus».
Särskild lekplan borde anskaffas i skolans
närhet. Kroppsövningarna skulle övervakas av en
ordningsman och ibland även av någon lärare.
Man borde akta sig för idrotter, som voro oädla,
slappande och uttröttande, och i stället välja
sådana som voro måttfulla, t. ex. bollspel och
springlekar. Till övningarna anslogos
onsdags* och lördagseftermiddagarna, som
följaktligen blevo fria från annat skolarbete. Ehuru
stadgandena på många håll blevo tomma ord,
saknas icke exempel på motsatsen.
I 1693 års stadga ingå inga bestämmelser om
kroppsövningar, men då stadgan i huvudsak
blott är en kommentar till den tidigare, betyder
tystnaden på denna punkt troligen icke något
annat än att de tidigare bestämmelserna i
ämnet fortfarande skulle vara i kraft.
På 1700-talet slopades bestämmelserna om
kroppsövningar.
I 1724 års stadga finnes liksom i 1693 års ingen
bestämmelse om kroppsövningar. Skolpojkarna
fingo själva ordna sin rekreation. Emellertid
blevo onsdags- och lördagseftermiddagarna
fortfarande fria från läsning. Hur de rekreerande
övningarna under dylika förhållanden kunde
ta sig ut vid skolorna få vi besked om i t. ex.
Samuel ->-Ödmanns klassiska skildring av
skollivet i Växjö på 1760-talet och i Sven Hofs
studiehandbok (1766), där bl. a. fäktning, ridning,
svarvning, bollspel, dans, musik och sång
rekommenderades de studerande.
Att läroverksstadgan saknade bestämmelser
om kroppsövningar blev föremål för sträng
kritik, särskilt från adelns sida, under hela den
tid till 1807, som stadgan var i kraft. I
adelsungdomens fostran ingingo nämligen alltjämt
kroppsövningar.
1700-talets informatorer undervisade i
»ridderliga idrotter».
Då skolan icke upptog sådana kroppsövningar,
som de välsituerade krävde för sina barn, blev
följden, att dessa ofta ordnade barnens
undervisning genom informatorer.
Informatorsun-dervisningen nådde härigenom en stor
omfattning, och i denna undervisning erhöllo även
de ridderliga övningarna sin bestämda plats.
Detta framgår redan av de handböcker för
informatorer, som utkommo av S. G. Strömwall
(1739) och Chr. G. Roman (1743) m. fi. C.
Carleson föreslog 1734, att städerna skulle organisera
undervisning i kroppsövningar för sin ungdom
— han tänkte på dans, fäktning, ridning o. d. —
och Augustin Ehrensvärd framhöll i ett tal i
Vetenskapsakademien (1743) betydelsen för de
unga av att bl. a. få fäkta, voltigera, rida och
jaga. I sin instruktion från 1740-talet för
sonens informator upptog t. ex. Gustaf Bonde
dans, fäktning, voltigering och ridning på
programmet, och från samma årtionde är G. A. von
->-Siegroths skildring av kroppsövningar i hans
av informatorer ledda uppfostran.
1700-taIspedagoger som talade för idrott.
Kritik kom även från pedagogiskt håll. I
skrifter av bl. a. Dahlman (1764), Gadd (1765)
och Löwenhielm (1767) rekommenderades
sålunda kroppsövningar för ungdomen, och i ett
märkligt reformförslag av 1769 pekade Anders
-^-Schönberg på möjligheten av att få särskilda
facklärare, genom att knyta äldre officerare till
läroverken såsom idrottslärare. Kroppsövningar
under facklärares ledning infördes också från
1767 vid Nath. Thenstedts bekanta realskola i
Stockholm.
Av vikt för den bestämmelse om
kroppsövningar, som intogs i 1807 års läroverksstadga,
blev rektor Johan Murbergs förslag 1779 till
omorganisation av skolväsendet i Stockholm,
där han föreslog upptagandet i läroplanen av
vissa kroppsövningar. Hur dessa borde
anordnas, beskrevs mera i detalj av Murbergs
medarbetare rektor J. C. Höjer, som 1783 utgav
en skrift i ämnet. Av en viss betydelse synes
även Aboprofessorn J. G. Porthans utkast till
undervisningsplan ha blivit, vilket han 1783
insände till kanslerssekreteraren C. F.
Fredenheim. Här finnas nämligen icke blott löpning
och simning upptagna utan även den i 1807 års
stadga omnämnda »klivningen» (d. v. s.
klättring). Betydelsefullt var även att gymnastik
efter danskt-tyskt mönster redan 1805 på Jak.
Ax:son -^-Lindbloms initiativ blivit införd vid
Linköpings läroverk.
De kroppsövningar, som särskilt anbefalldes
i 1807 års läroverksstadga och som i huvudsak
gingo tillbaka på Murbergs och Höj ers förslag,
voro klivning, hopp, voltige och simning. Ehuru
bestämmelserna i 1807 års stadga till stor del
kommo att stanna på papperet, bör erinras om
att idrottsliga övningar verkligen förekommo
vid en del läroverk.
Lings gymnastik i 1820 års stadga.
I 1820 års stadga talas blott om gymnastik,
vilket visar, att det var Linggymnastiken, som
323
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
