Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolrekord - Skolridning - Skolskjutning - Skolungdomens fjällfärder - Skolungdomens hösttävlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLUNGDOMENS HÖSTTÄVLINGAR
Simning.
Pojkar 18—20 år.
100 m fritt 1.00,8 S. O. Bolldén, Saltsjöb. 1933
400 m fritt 5.05,8 B. Borg, Norrköping 1937
200 m bröst 2.49,0 R. Hellgren, Norra Real 1943
100 m rygg 1.10,7 B. Borg, Norrköping 1939
5 X 50 m 2.23,9 Beskowska, Stockholm 1938
Pojkar 15—11 år.
100 m fritt 1.01,8 B. Borg, Norrköping 1936
100 m bröst 1.15,9 A. Julin, Beskowska 1936
5 X 50 m 2.28,7 Östersund 1945
Flickor 17—20 år.
100 m fritt 1.10,2 G. Söderberg, Stockholms
Hushållstekniska 1940
100 m bröst 1.23,9 V. Dahlberg, Barlock,
Stockholm 1944
100 m rygg 1.23,0 K. Åkerberg, Lyceum,
Stockholm 1945
5 X 50 m 2.55,0 Nya Elem. för flickor 1945
Flickor 14—16 år.
50 m fritt 32,2 I. Fredin,1 Bromma lär. 1945
50 m bröst 38,0 M. Fernlund, Vasastadens
kommunala 1943
5 X 50 m 2.52,5 Nya Elem. för flickor 1943
Skolridning, ridt., avser att främja och
befästa hästens dressyr.
Genom skolridning bringar man hästen i
sådan hållning, att den bäst uppbär ryttarens vikt,
stärker hästens muskulatur, gör den lydig,
vändbar, lätt att behärska och i allmänhet
bekväm att rida. Tävlan i skolridning benämnes
i Sverige dressyrtävlan, tidigare prisridning.
En gedigen utbildning i skolridning, särskilt på
väl utbildade hästar, är för ryttaren av
grundläggande betydelse för all slags ridning. Se
Ridning och Ridsport. F-k M-n.
Skolskjutning är en av det svenska
skytteväsendets huvudformer för
armé-gevärsskytte och försiggår på bana. Mål
och avstånd äro på förhand kända.
->Ar-mégevärsskytte, sp. 267.
Skolungdomens fjällfärder, anordnade
i Sverige i stor skala sedan 1925, äro utan
motstycke i världen och ha betytt mycket
för fjällsportens popularisering.
Den första kända fjällfärden under lärares
ledning företogs 11—16 jan. 1900 till
Oviksfjällen av läroverksadjunkten E. Collinder från
Sundsvall med 5 ungdomar. Sådana färder
blevo efter hand allt vanligare. För att avhjälpa
bristen på ledare ordnade Skidfrämjandet
utbildningskurser för lärare. Sedan en större
sådan kurs för lärarinnor ordnats 1923 och sedan
en av ledarna, J. Håkansson, föreslagit Skid-
1 Inoff. rek. på 100 m fritt simsätt mars 1946
med 1.10,5.
främjandet och Svenska Turistföreningen en
gemensam organisation för dessa färder,
bildades på initiativ av S. T. F:s sekr. C. J. Anrick
en organisationskommitté med representanter
från S. T. F., Skidfrämjandet, Järnvägsstyrelsen
och Skolöverstyrelsen. Denna kommitté har
sedan 1925 svarat för genomförandet av
»Skolungdomens allmänna fjällfärder».
Fjällfärderna ha 1925—45 samlat över 55 000
deltagare från hela landet. Folkskoleungdom
har på senare år deltagit i allt större
utsträckning. I regel ha färderna ställts till olika
platser i v. Jämtland samt Härjedalen.
Framträdande organisatörer och ledare ha
bl. a. varit C. J. Anrick, A. Boberg, A. Dalfors,
V. och I. v. Feilitzen, S. M. Fleetwood, Marrit
Hallström, G. Iverus, J. Kjederqvist, C.
Nordenson, C. Svedelius, B. Söderberg och Th.
Åkerlund. A. B-g; S. T.
Skolungdomens hösttävlingar, som
sedan 1912 arrangeras av IFK Stockholm,
S. K. K. och (sedan 1932)
Skolidrottsförbundet, utgöra ett inofficiellt skol-SM.
De ha omfattat fri idrott och simning
samt 1936—39 och 42—45 segling, som
arrangerats omväxlande i Stockholm,
Göteborg och Gävle.
IFK, som våren 1906 arrangerade de första
allmänna skoltävlingarna i Stockholm, förlade
fr. o. m. 1907 dessa till hösten i samband med
skolungdomens skyttetävlingar. De omfattade
endast tävlingar för pojkar över, resp. intill
16 år.
Sedan Kommittén för Skolungdomens
hösttävlingar bildats 1912, utökades programmet 1913
med en klass för småpojkar »under 35 kg vikt»
(fr. o. m. 1926 under 15 år) samt från 1914 med
två klasser för flickor. Tävlingarna, som voro
öppna för elever i läroverk, folk- och
privatskolor, öppnades 1932 även för elever vid
sådana tekniska och yrkesskolor, som tillhörde
Skolidrottsförbundet. Samtidigt infördes en
äldre pojkklass, A-seniorer, som under året
fyllde 20 år eller mer, öppen även för
semina-rister. Klassen slopades 1935; senior får nu
under året fylla högst 20 år.
Det alltmer svällande deltagarantalet
nödvändiggjorde en decentralisation, och 1934
infördes officiella distriktstävlingar (skol-DM).
Deltagarna i »stora skolungdomens» måste
kvalificera sig genom vissa minimiresultat
antingen vid skol-DM eller allmänna tävlingar.
Dylika skol-DM arrangerades 1945 på 65
platser med 12 815 deltagare. Från 1934 äro de
yngsta klasserna hänvisade till DM, och »stora
skolungdomens» blott öppen för seniorer (18—
20 år) och A-juniorer (15—17). De yngre
(endast i DM) tävla i tre klasser, 14—15 år, 13 och
12 år.
Till bästa skola i fri idrott i seniortävlingarna
utdelas sedan 1915 konungens vandringspris,
enligt poängberäkningen 6, 5, 4, 3, 2, 1 för de
329
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
