Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spjutkastning - Teknik, av Matti Järvinen - Träning, av Matti Järvinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPJUTKASTNING
4 Hela högra sidan medverkar i utkastet. 5 Med hjälp av arm, rygg, höft och hand slungas spjutet.
6 Utkastet har varit våldsamt, och för att taga emot kroppen, som skjutits fram över vänster ben,
sättes höger fot fram.
måste undvika att löpa med böjda ben.
Den spänstiga och kraftiga fjädringen i
steget ger de stora kastlängderna.
Om kastet sker med höger hand (vilket
här förutsättes), skall vänstra foten
placeras på anloppsmärket, varefter man
förbereder sig till de sista, kraftiga stegen.
Kroppen spännes i samma takt som
farten ökas, och högra armen sänkes
något och föres bakåt men hålles
fortfarande slapp (bild 7: 1). När högra foten tar
mark första gången efter anloppsmärket,
har armen förts bakåt och spjutet
intagit en vågrät ställning. Spjutet vilar på
den uppåtvända handflatan.
Anloppsste-gen skola nu vara långa, låga och fasta.
Bröstet hålles hela tiden rakt fram i
kastriktningen.
Fötterna sättas ned i rak linje under
de tre första stegen efter anloppsmärkets
passerande. I fjärde steget, varunder
kastet utföres, flyttas foten cirka
meter utåt vänster. När tredje steget tagits,
böjes armen något och drages närmare
kroppen (bild 7:2) men sträckes vid
fjärde steget åter bakåt (bild 7: 3).
När högra foten lämnar steget nr 3
(bild 7:4), stöter den ifrån kraftigt, och
samtidigt lutas eller snarare slungas
kroppen hastigt rakt framåt. Så snart
vänstra foten berör marken (i steg nr 4),
börjar högra armen dragas fram för
utkastet (bild 7:5). Kastaren liknar i detta
ögonblick en bomb, som först susar
framåt och därpå exploderar.
Fotbladet bör vid steg nr 3 hållas i
marken så länge som möjligt.
Då armen börjar draga spjutet framåt,
spännas musklerna till det yttersta,
spjutet föres fram nära kroppen och i vågrät
ställning, och armen höjes med axeln.
Den kraftiga lutningen framåt hjälper
samtidigt till att draga fram armen snabbt
och på mest effektiva sätt.
När spjutet lämnat handen, flyttas
höger fot ögonblickligen med ett litet hopp
från nr 3 till nr 5. Kastet har nu
slutförts (bild 7: 6).
Denna stil passar givetvis inte i detalj
alla, men den användes i stort sett av
flertalet bättre finska spjutkastare. All
stil bör dock vara individuell och
anpassas efter vars och ens förutsättningar.
Träning.
En spjutkastare bör träna året runt. Så snart
tävlingssäsongen är slut, lägger man spjutet åt
sidan och ägnar sin lediga tid åt
konditionsträning. Man promenerar eller åker skidor, i
lugnt tempo, så att man känner sig få god nytta
av motionen utan att känna trötthet eller
överansträngning. Gymnastik ingår i det dagliga
programmet, och bastubad tages ett par gånger
i veckan. Utan dylika bad når man aldrig god
kondition.
Vårträningen börjar under senare hälften av
april, varvid man håller hårdare fart i
terrängloppen, som under våren ersätter en del av
promenaderna och skidturerna. Man skall dock
inte pressa sig så hårt, att spänsten försvinner.
I början av maj börjar sprinterträningen efter
samma program som specialisternas och
fortsätter till slutet av månaden. Under denna tid
förberedas de muskler, som komma till
speciell användning vid spjutkastning, genom att
man kastar småsten e. d. Musklerna hållas
mjuka med massage, som tages i mån av behov.
Under vårträningen bör man alltid vara varmt
klädd.
491 485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
