Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Squash - S. R. C. - SSS, förkortning av →Standard scratch score och →Stockholms Segelsällskap - St. S:t, förk. av →Saint och →Sankt - Stabbe →Varpkastning, sp. 1213-14 - Stableford bogey →Golf, sp. 740 - Stackell, Erik L. - Stade de Colombes →Colombes - Stade Français - Stade Jean Bouin - Stade Pierre de Coubertin - Stade Roland Garros - Stadion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. R. C.
bollen är betydligt större och hårdare och ger
en kraftigare studs, vilket gör att spelet blir
oerhört snabbt. Sedan 1937 förekommer squash
som tävlingsspel i Sverige, där banor dock
finnas blott i Stockholm. Flera landsortsstäder
hysa emellertid planer på att inreda hallar.
Stockholms Squash Klubb existerade blott
1942—43 men är ännu ej officiellt upplöst.
Landets spelare — c:a 800 1945 — sakna f. n. en
sammanslutning men arrangera dock tävlingar
och inofficiella svenska mästerskap.
Mästare ha varit (herrar resp. damer) : 1937 C.
Dickerson—I. Ihre, 1938 T. Wissnell—Ingen
tävling, 1939 Ii. Jöhncke—Ingen tävling, 1940 L.
Jöhncke—I. Ihre, 1941 T. Jöhncke—M. Kreuger,
1942 T. Jöhncke—M. Kreuger, 1943 G. Lundgren—
M. Kreüger, 1944 A. Fröander—B. Levin, 1945 Å.
Fröander—N. Wahlborg, 1948 T. Jöhncke—Ingen
tävling.
Litteratur: J. S. Kotschack, »Handbok i squash»
(1944). S.L.;E.A-d.
-❖-
S. R. C., förk. av Svenska Ridsportens
Centralförbund. -»-Ridsportförbund.
SSS, förkortning av -»-Standard scratch
score och -»-Stockholms Segelsällskap.
St., S:t, förk. av -»-Saint och -»-Sankt.
Stabbe -»-Varpkastning, sp. 1213—14.
Stableford bogey [ste^blfåd bå°’gi]
-»-Golf, sp. 740.
Stackell, Erik L., sportfiskare och
ryttare (f. 1877 10/7), major, Djursholm,
har utarbetat de första reglerna i Sverige
för tävlingar i flug- och spinnkast samt
fritt fiske.
Stackell har varit mycket anlitad som
domare och tävlingsledare samt var sekr. i
Jämtlands läns Sportfiskeklubb 1912—24 och är
sedan 1919 styrelseled. i Riksförbundet för
Sveriges Sportfiskare (v. ordf. sedan 1925). Han
har tagit den största insjölaxöring (vikt 10,5
kg), som fiskats på spö i Sverige
(^-Laxörings-fiske, sp. 42). — Stackell har även verkat inom
ridsporten och var sekr. i Norrlands
Fältritt-klubb 1912—23, master där 1910—23 och
styrelseled. i Svenska Ridsportens Centralförbund
1927—37. N. H-n.
Stade de Colombes -»-Colombes.
Stade Frangais [stad franSsä’] är jämte
Racing Club de France Frankrikes
förnämsta idrottsförening.
Stade Fransais, som stiftades 1883 i La
Fai-sanderie vid S:t Cloud, äger en stor
idrottsanläggning med banor för bl. a. fotboll,
landhockey, rugby, fri idrott och tennis samt ett
stort klubbhus. Vid La Corneuve n. om Paris
har klubben en annan, mindre anläggning för
fotboll, rugby och hockey. Medlemsantalet är
c:a 6 000.
Bland kända friidrottsmän, som tillhört
Stade Franfais, märkas sprintern R. Jamois,
medeldistanslöparna H. Poulenard, S. Martin
och J. Ladoumègue, häcklöparna G. André, P.
Bernard och R. Viel, höjdhopparen P. Lewden
samt kastarna R. Paoli, J. Noel och P. Winter.
Tävlingsdräkten i fri idrott är helblå.
I rugby har Stade Fransais vunnit 8 franska
mästerskap, fler än någon •annan klubb, men
intet efter 1908. H. Jauréguy, Frankrikes mest
berömde rugbyspelare, representerade på
1920-talet mot slutet av sin karriär Stade Fransais.
— I tennis är R. Lacoste mest känd. P. B.
Stade Jean Bouin [stad 3ans boä,ns],
idrottsplats i ö. Paris vid Auteuil,
anlades 1927 av Club Athlétique de la
So-ciété Générale (numera C. A. de Sports
Généraux) och har banor för fri idrott
och fotboll. Anläggningen, som är
uppkallad efter Frankrikes mest berömde
löpare, rymmer c:a 15 000 åskådare. P- B.
Stade Pierre de Coubertin [stad p’är
da kobärtä’në] i stadsdelen Auteuil i
Paris, uppkallad efter skaparen av de
moderna Olympiska Spelen, är Frankrikes
förnämsta anläggning för inomhustennis
men användes även för annan
inomhus-sport.
Stade Pierre de Coubertin invigdes 1938 av
konung Gustaf V av Sverige. Centre-courten
har plats för över 5 000 åskådare. Bild vid
Frankrike (bild 5). K. Z.
Stade Roland Garros [stad råla’n§ [-ga-rå’s],-] {+ga-
rå’s],+} uppkallad efter en 1918 stupad
fransk flygare, i stadsdelen Auteuil i
Paris, är Frankrikes största anläggning
för tävlingstennis.
I Stade Roland Garros, som anlades 1928 och
har en centre-court med plats för c:a 10 000
åskådare, ha Frankrikes Davis Cupmatcher och
mästerskap spelats. Bild vid Davis Cup, sp.
559—62. K. Z.
Stadion (eng. stadium, fr. stade, ty.,
fi., no. och da. Stadion, it. stadio, sp.
estadio), av grek. stadion.
1. Forngrekiskt längdmått, olika på
på olika platser, i Olympia 192,27 m, i
Delfi 165 m, i Aten 177,6 m o. s. v.
2. Kapplöpningsbana av ett stadions
längd; senare benämning på idrottsplats
i allmänhet. Ett grekiskt stadion var
rektangulärt i motsats till det moderna,
som mera motsvarar antikens
-»-amfiteater.
Ursprungligen var stadion endast en slät plats,
helst vid foten av en kulle, lämplig för
åskådare (sittplatser saknades), gärna också i
närheten av ett vattendrag. Om stadion i Olympia
535
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
