Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadslöpningen i Stockholm - Staël von Holstein, Carl Gustaf - Stafett - Stafettlöpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAËL VON HOLSTEIN
ling i korsningen mellan Odengatan och
Hälsingegatan), 2. sträckan 3 072 m (Tegelbacken.
Kungsholmssidan), 3. sträckan 2 430 m
(Rosenlundsgatan—Krukmakaregatan), 4. sträckan
2138 m (Nytorget), 5. sträckan 4 552 m
(Narva-vägen—Linnégatan), 6. sträckan 2 007 m. Fr. o. m.
1931 har 4. sträckans mål flyttats till
Bondegatan invid Nytorgsgatan och längsta
sträckan lagts sist med växling på Skeppsbron vid
Slottet. Sträckorna, som icke äro fullt lika år
från år på grund av omläggningar i trafiken,
nya refuger och trafikdelare, voro 1944 resp.
2 477, 3 072, 2 550, 2 238, 2 105 och 4 404 m. Ar
1945 ökades sista sträckan med omkr. 250 m
inne på Stadion till c:a 4 650 m.
Be två bästa lagen i tävlingen ha varit:
1921 1) Fredrikshof 51m 44,5s, 2) Göta 53.04,3;
1922 1) Fredrikshof 52.11,7, 2) Göta 53.00,i; 1923
1) Linnea 52.21,3, 2) Fredrikshof 52.23,3; 1924 1)
Linnéa 51.22,4, 2) Fredrikshof 51.48,4; 1925 1)
Lin-néa 50.45,8, 2) Fredrikshof 50.57,9; 1926 1)
Linnéa 50.30,9, 2) Fredrikshof 50.54,6; 1927 1) Linnéa
50.24,7, 2) Fredrikshof 50.55; 1928 1) Fredrikshof
50.56, 2) Start 51.32,4; 1929 1) IFK Boräs 50.12,4,
2) Fredrikshof 50.49,9; 1930 1) Turun Urheiluliitto,
Åbo, 49.56, 2) IFK Borås 50.50,«; 1931 1) Mode
50.05,6, 2) Linnéa 50.14,6; 1932 1) Fredrikshof
50.19,1, 2) Linnéa 50.21,4; 1933 1) Hellas 50.12,3,
2) Linnéa 50.35,2; 1934 1) Fredrikshof 50.17,2, 2)
Hellas 50.42; 1935 1) Fredrikshof 50 21,0, 2) Hel-
las 50.29,2; 1936 1) Hellas 50.49, 2) Fredrikshof
51.36 (banan c:a 120 m förlängd genom
Slusskaru-sellens öppnande); 1937 1) Thor 51.21,6, 2) Linnéa
51.34; 1938 1) Biandkåren 49.59, 2) Linnéa 50.00,6;
1939 1) Brandkåren 50.26,8, 2) Linnéa 51.08; 1940
1) Örgryte 50.09,8, 2) Brandkåren 50.35,4; 1941 1)
Brandkåren 50.22,6, 2) M. P. 50.55,6; 1942 1)
Brandkåren 49.45,2. 2) Spårvägen 49.52; 1943 1) M. P.
49.34,8, 2) Sthlms Studenter 49.54; 1944 1)
Spårvägen 49.45,2, 2) Brandkåren 50.13,2; 1945 1)
Hammarby 50.33,2, 2) Spårvägen 50.33,8. L. II.; S. L.
Staël von Holstein, Carl Gustaf,
ryttare (1874—1939), överstelöjtnant, var
i början på 1900-talet en av Sveriges
bästa amatörryttare och skicklig tränare.
Staël von Holstein började som
kapplöpningsryttare 1896 och vann 71 segrar på 317 starter
1896—1919. Han var 1898, 1900, 01 och 08 Sveriges
framgångsrikaste amatörryttare. Sina
förnämsta segrar vann han med »Lady Garet». C. C.
Stafett för fri idrott skall vara en
ihålig rulle av trä eller papp, 30 cm lång, 12
cm i omkrets och vägande minst 50 g.
Ofta användas dock stafetter av annat
material, t. ex. ebonit. Vid -^-stafettlöpning på
skidor och ->-stafettlöpning på skridsko användes
ej stafett.
STAFETTLÖPNING.
Staf ettlöpning (eng. relay race, fr.
course de relais, ty. Staffellauf, da.
Sta-fettlöb, fi. viestinjuoJcsu, no. stafettlöp,
it. corsa con ostacoli el. artificiali
vnifor-mi, ung. stafeta futds) är en lagtävling,
där varje man löper en bestämd sträcka
på stakad bana (i motsats till vid
->bud-kavlelöpning), medförande en -^-stafett,
som vid distansens slut överräckes till
nästa lagkamrat. Stafettlöpning
förekommer i en mängd former, såväl på bana
(vanligen för 4-mannalag) som på
landsväg eller gator (»propagandastafetter»).
Historik.
En föregångare till det moderna
stafett-loppet är antikens -^-fackellopp, som
ursprungligen var en religiös sedvänja men
senare ofta fick karaktären av
idrottstävling.
Stafettlöpning lanserades omkring 1890
i amerikansk studentidrott, där man ville
få en omväxling i de då rätt vanliga
squadron races (ett patrullopp, där
laget startade gemensamt och skulle hålla
ihop och tiden togs, då sista man
passerade målet). -^-Pennsylvaniastafetten,
första gången arrangerad 1895, har gjort
staf ettlöpningen känd nästan jorden runt.
Sept. 1895 arrangerades den första
stafettlöp-ningen i England, av Ranelagh Harriers, på
distansen V4 + 3/« + 1 eng. mil (segrartid 8m
57,4s). I Sverige hölls den veterligt första
tävlingen i juni 1898, i Göteborg, på 4x100 m, där
örgryte vann på 52,8s, och följande år löptes
samma distans för första gången i Stockholm
och vanns av Sleipner på 55s.
Även på kontinenten började stafettlöpningar
arrangeras vid ungefär samma tid. Märkligt
nog var däremot intresset svalt i England, där
så sent som 1909 reglerna måste beskrivas för
publiken vid en grevskapsmatch i Essex, då
tävlingsformen praktiskt taget var okänd.
Engelskt mästerskap i stafettlöpning instiftades
också först 1911 (SM redan 1900), och vid OS
förekom stafettlöpning första gången 1908.
Efter mönster av den 1908 första gången
arrangerade -^-Potsdam—Berlin-stafetten ha
propagandastafetter, omfattande lag om 5—50 man,
varit mycket vanliga i Tyskland (där bl. a.
årligen i München arrangerades en stafett på
50x100 m på kolstybb) och i Norden, medan de
i andra länder ej äro så vanliga. I Frankrike
anordnades dock före kriget ett årligt
stafett-lopp tvärs genom Paris, ofta med utländskt
deltagande, och den märkligaste stafettävlingen
i sin art torde ha varit det 300 km långa loppet
->-Verdun—Paris, som hölls två gånger i mitten
av 1920-talet.
539
540
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
