- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
545-546

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stafettlöpning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ST AFETTLÖPNING

de fel som göras. Alla växlingarna böra även
tränas i följd vid varje träningstillfälle,
vanligen på betydligt förkortade sträckor, t. ex.
4 x 30—40 m. Någon gång bör även fulla
distansen löpas. Av speciell vikt är att växlingar
tränas vid ingången till och utgången ur
kurvorna. Till att börja med kan det vara
lämpligt, att ett lystringsrop användes omedelbart
innan avlösaren mottar stafetten.

Stafettlöpningens värde.

Det finns väl knappast någon
idrottsgren, som i så hög grad kan få den
deltagande idrottsmannen att taga ut sina
sista krafter och överträffa sig själv som
ett stafettlopp. Det finns många exempel

på att idrottsmän i individuella tävlingar
varit klart underlägsna motståndare, som
de sedan slagit i stafettlopp. Det är som
om de hämmades av det psykiska tryck
de utsättas för vid en individuell tävling,
medan de däremot som medlemmar av
ett stafettlag andligt frigöras och bäras
upp av kamratskapet och kunna ge sig
helt i känslan av att kämpa för något
högre än bara den egna berömmelsen —
det helas, lagets, ära. Man har också sett
exempel på att ett sådant deltagande i
stafettlopp kan fördelaktigt påverka en
idrottsmans individuella prestationer.

N. H-n.

TÄVLINGS- OCH REKORDSTATISTIK.

Olympiska Spel.

Stafettlöpning upptogs vid OS först 1908 och
då på sträckan 1600 m (200+200+400+800 m).
Vid OS 1912 infördes distanserna 4x100 och
4x400 m, som sedan dess stått på programmet.
Ar 1928 infördes 4x100 m för damer. Endast
1 lag pr nation får deltaga i samma tävling.

OS 1908 i London.

1600 m (200+200+400+800; 7 start, lag): 1)
USA (W. F. Hamilton, N. J. Cartmell, J. Taylor,
M. W. Sheppard) 3m29,4s; 2) Tyskland 25 m
efter; 3) Ungern V, m. — Sverige (S. Låftman,
K. Lindberg, K. Stenborg, E. Björn) utslaget av
Ungern (3.32,6) i försöket.

OS 1912 i Stockholm.

4X100 m (8 start, lag): 1) England (D. H.
Jacobs, H. M. Macintosh, V. H. A. d’Arcy, W.
R. Applegarth) 42,4S; 2) Sverige (I. Möller, C.
Luther, Thure Persson, K. Lindberg) 42,6. —
Tyskland, som var tvåa i finalen, en
handsbredd efter England, och USA, som slog
England med 8 m i semifinalen på 42,2,
diskvalificerades.

4X400 m (7 start, lag): 1) USA (M. W.
Sheppard, E. F. K. Lindberg, J. E. Meredith, C. D.
Reidpath) 3m 16,6s; 2) Frankrike 3.20,7; 3)
England (en man skadad) 3.23,2. — Sverige (P.
Zer-ling, J. Dahlin, E. Lindholm, K. Stenborg)
utslaget av Frankrike (3.22,5) på 3.25 i försöket.

OS 1920 i Antwerpen.

4x100 m (13 start, lag): 1) USA (C. Paddock,
J. Scholz, L. Murchison, M. Kirksey) 42,2s; 2)
Frankrike 7 m efter; 3) Sverige (A. Holmström,
W. Pettersson1, S. Malm, N. Sandström) 3 m;
4) England; 5) Danmark; 6) Luxemburg. —
Norge diskv. i försöket.

1 Sedermera Björneman.

4X 400 m (6 start, lag): 1) England (R. A.
Lindsay, G. M. Butler, D. J. Ainsworth, C. R.
Griffiths) 3m22,2s; 2) Sydafrika 5 m efter; 3)
Frankrike 3 m; 4) USA 2 m; 5) Sverige (S.
Krokström, S. Malm, E. Sundblad, N. Engdahl);
6) Belgien. — Krokström blev omkullsprungen
i sista kurvan.

OS 1924 i Paris.

4X100 m (15 start, lag): 1) USA (F. Hussey,
L. A. Clarke, L. Murchison, L. A. Leconey) 41s;
2) England 41,2; 3) Holland 41,8; 4) Ungern 42;
5) Frankrike 42,2. — Schweiz diskvalificerades
i finalen. Sverige (N. Engdahl, T. Österdahl,
C. Branting, C. Wiberg) utslaget på 42,9 i
semifinalen, Danmark i semifinalen, Finland i
försöket.

4x 400 m (7 start, lag): 1) USA (C. Cochrane,
J. O. McDonald, W. Stephenson, A. Helffrich)
3m 16s; 2) Sverige (Arthur Svensson, E. Byléhn,
G. Wejnarth, N. Engdahl) 3.17; 3) England 3.17,4;
4) Canada 3.22,8; 5) Frankrike 3.23,4; 6) Italien
3.28. — Finland utslaget på 3.32,2 i försöket.

OS 1928 i Amsterdam.

4x100 m (13 start, lag): 1) USA (F. Wykoff,
J. Quinn, C. E. Borah, H. A. Russell) 41s; 2)
Tyskland 1 m efter; 3) England 5 m; 4)
Frankrike 1 dm; 5) Schweiz. — Canada
diskvalificerades i finalen. Sverige deltog ej.

4x400 m (16 start, lag): 1) USA (G. Baird,
F. P. Ålderman, E. L. Spencer, R. J. Barbuti)
3m 14,2S; 2) Tyskland 6 m efter; 3) Canada 2 m;

4) Sverige (B. Kugelberg, B. von Wachenfeldt,
E. Byléhn, Sten Pettersson) 1 dm efter på 3.15,4;

5) England; 6) Frankrike.

4x100 m för damer (8 start, lag): 1) Canada
(F. Rosenfeld, E. Smith, J. Thompson, M. A.
Cook) 48,4s; 2) USA 2 m efter; 3) Tyskland 1 dm;
4) Frankrike; 5) Holland; 6) Italien. — Sverige
(M. Sundberg1, I. Gentzel, Emy Pettersson, R.
Svedberg) utslaget i försöket.

1 Sedermera Nörklit.

545

18—NFS. VI

546

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free