Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stafettlöpning på skidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ST AF ETT LÖPNIN G PA SKIDOR
småningom i ett »huvudspår». Växlingar och
mål skola förläggas till samma plats, men då
starten vanligen sker på ett fält i närheten, blir
1. sträckan oftast något längre (sällan kortare)
än de övriga.
Vid internationella tävlingar ha löparna på
första sträckan ej skyldighet att lämna spåret
fritt, om någon konkurrent vill passera. Sedan
1942 gäller vid svenska tävlingar »Ur
spårregeln» efter sträckans första hälft. En för
löparna lätt synlig skylt skall vid halva banan
ge upplysning om att regeln i fortsättningen
gäller.
Löparna medförde t. o. m. 1935 en stafett (ofta
i form av ett mindre tygstycke, som kunde
stoppas i fickan), vilken överbringades i
växlingen, en omständlig procedur, som ofta
fordrade avtagning av skidhandskarna. Fr. o. m.
1936 medföres ingen stafett; växlingen sker
genom att den ankommande löparen dunkar
sin avlösare i ryggen. Den sistnämnde har rätt
att taga fart inom växlingsområdet (i
internationella tävlingar en cirkel med 30 m diameter,
i svenska ett område som skall vara tillräckligt
brett och minst 30 m långt).
Teknik och taktik.
Teknik och taktik skilja sig föga från
de vid längdlöpning vanliga. På grund
av att stafettbanorna oftast äro avsevärt
lättare och slätare än vid individuella
tävlingar, ha utpräglade »stakåkare» ofta
en god chans.
Det gäller att inte starta i för hård takt
(ett 1-milslopp i tävlingsfart är mer
ansträngande än de flesta tro) och att samla
krafter dels till hårda ryck, om
motståndaren skulle tröttna eller falla, dels till
spurten. Då avgörandet ofta faller på
sista sträckan, bruka lagen där placera
sin mest spurtstarke löpare.
Tävlingsstatistik.
Olympiska Spel (4x10 km).
OS 1936 i Garmisch-Partenkirchen.
16 start. lag. 1) Finland (S. Nurmela, K.
Karp-pinen, M. Lähde, K. Jalkanen) 2 tim. 41 min. 33
sek.; 2) Norge (O. Hagen, O. Hoffsbakken, S.
Brodahl, B. I versen) 2.41.39; 3) Sverige (J. Berger,
Erik Larsson, A. Häggblad, M. Matsbo) 2.43.03; 4)
Italien 2.50.05; 5) Tjeckoslovakien 2.51.56; 6)
Tvsk-land 2.54.54.
F. I. S.-tävlingar (4x10 km).
1933 i Innsbruck (tävlingen flyttad till Seefeld).
1) Sverige (P. E. Hedlund, S. Utterström, N.
Englund, H. Bergström) 2.49.00; 2) Tjeckoslovakien
(S.V.A.Z., landets tjeckiska förbund) 2.57.34; 3)
Österrike 2.57.51; 4) Tvskland 2.58.00; 5) Italien
3.01.28; 6) Tjeckoslovakien (H. D. W.. landets tyska
förbund) 3.08.24. Finland och Norge deltogo ej.
557
Växling vid SM i stafettlöpning på skidor 1937
mellan bröderna Bertil och Torsten Gustafsson,
Jokkmokk.
1934 i Sollefteå.
1) Finland (S. Nurmela, K. Karppinen, M.
Lap-palainen, V. Saarinen) 2.40.28; 2) Tyskland 2.51.23;
3) Sverige (Allan Karlsson, L. Th. Jonsson, N.
Englund, A. Häggblad) 2.53.07; 4) Norge (L.
Bergendahl, O. Hoffsbakken, H. Vinjarengen, O. Hagen)
2.53.07; 5) Polen 2.56.01. Häggblad och Hagen åkte
fel omkring 10 minuter, varvid Tyskland passerade.
Sverige var en handsbredd fore Norge i mål.
1935 i Tatranska homnica (Hohe Tatra).
1) Finland (M. Husu, K. Karppinen, V. Liikanen,
S. Nurmela) 2.42.30; 2) Norge (T. Brodahl, B.
Iver-sen, O. Hoffsbakken, O. Hagen) 2.43.17; 3) Sverige
(H. Moritz, Erik Larsson. AI. Matsbo, N. Englund)
2.46.53; 4) Tvskland 2.50.34; 5) Tjeckoslovakien
(S.V.A.Z.) 2.54.29; 6) Tjeckoslovakien (H.D.W.)
2.57.47.
Världsmästerskap (4x10 km).
1937 i Chamonix.
1) Norge (A. Rven, O. Fredriksen, S. Röen, L.
Bergendahl) 3.06.07; 2) Finland (P. Niemi, K.
Karppinen, J. Kurikkala, K. Jalkanen) 3.07.04; 3)
Italien 3.08.48; 4) Sverige (Sven Hansson, B.
Stridsman, A. Hägglund, A. Dahlquist) 3.10.25; 5)
Tjeckoslovakien 3.13.46; 6) Schweiz 3.16.56.
1938 i Lahtis.
1) Finland (J. Kurikkala, M. Lauronen, P.
Pitkä-nen, K. Karppinen) 2.38.42; 2) Norge (R. Ringstad,
O. ökern, Arne Larsen, L. Bergendahl) 2.42.30; 3)
Sverige (Sven Hansson, Donald Johansson, Sigurd
Nilsson, M. Matsbo) 2.43.05; 4) Schweiz 2.49.21;
5) Tyskland 2.53.04; 6) Italien 2.53.09.
1939 i Zakopane.
1) Finland (P. Pitkänen. J. Alakulppi, E.
Olki-nuora, K. Karppinen) 2.08.35; 2) Sverige (A.
Hägglund, S. Stenvall. J. Westbergli, C. Pahlin) 2.09.43;
3) Italien 2.13.38; 4) Norge (O. Odden, M. Fosseide,
E. Evensen, O. Hoffsbakken) 2.13.55; 5) Schweiz
2.15.43; 6) Tyskland 2.16.33.
1941 i Cortina d’Ampezzo.
1) Finland (M. Lauronen, J. Kurikkala, L.
Sil-vennoinen, E. Olkinuora) 2.31.07; 2) Sverige (C.
Pahlin, Donald Johansson, N. östensson, A.
Dahlquist) 2.32.15; 3) Italien 2.33.50; 4) Tyskland
2.38.10; 5) Schweiz 2.50.26; 6) Slovakien 3.07.34.
— Norge deltog ej. Tävlingen torde förklaras ogiltig
som VM.
Svenska mästerskap (3x10 km).
1938 Jokkmokks SK (J. Berger, Sigurd Nilsson,
Torsten Gustafsson) 2.17.48. ■— 1937 Hudiksvalls
555 557
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
