Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stockholms idrottsanläggningar, av Gösta Nyrén och Sven Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLM
1910—36, ägd av Svenska Fotbollförbundet,
riven för att ge plats åt Fotbollsstadion, invigt
1937), Hammarby (1915, ägd av Hammarby IF),
Johanneshov (1930, arrenderad av Stockholms
Idrottsförbund, 1944 övertagen av staden),
Aspudden (1911, arrenderad till 1928 av IF Linnéa).
Stockholms stads: Aspudden (övertagen
1929), Enskede (invigd 1927), Flatenbadets (1935),
Hjorthagens (1934), Johanneshovs (se ovan),
Kristinebergs (1933), Mälarhöjdens (1937),
Stadshagens (1931), Stora Essingens (1935), Stora
Mossens (1933), Zinkensdamm (1937), Älvsjö
(1936), Ängby (1946), Östermalms (äges av
Centralföreningen men förvaltas sedan 1931 av en
särskild styrelse med övervägande kommunal
representation). Möjligheterna för förläggande
av ett storstadion till Årsta ängar undersökas
för närvarande (1946).
Friluftsbad. Enskilda: Simstadion i
Djurgårdsbrunnsviken (blott för OS 1912, 50 m
bassäng). Stockholms stads: Strömbadet
(1884—1936, 25 m), Eriksdalsbadet (1925, 4
bassänger, t. o. m. 1939 5, med en tävlingsbassäng
med 33 Va m bana, hela anläggningen
arrenderad av Hellas), Stora Essingebadet (1932, fri
entré), Flatenbadet (1934), Långsjöbadet (1938,
fri entré), Mälarhöjdsbadet (1936, fri entré),
Solviksbadet (1925), Tranebergsbadet (1922;
tävlingar hållas stundom i en med bryggor
avgränsad bassäng på 33’A m längd),
Vanadis-badet (1938, 37 m, avdelad vid 25 m),
Ängby-badet (1936, fri entré), Älvsjöbadet (1938, 25x12
m), Erstaviksbadet (1945, fri entré).
Varmbad med simbassänger. Enskilda:
Malmtorgsbadet (1868—1917, 10 m), Sturebadet
(1903, 14 m bassäng, ej för tävlingar),
Mälar-badet (1906—18, 25 yards), Centralbadet (1904,
25 yards), Sportpalatset (1934, 50 m).
Stockholms stads: Aspuddsbadet (1925, ombyggt
1940 och försett med 15 m bassäng, ej för
tävlingar), Forsgrénska badet (1939, 33,34 m),
Lilje-holmsbadet (1930, 16,67 m, ej för tävlingar),
Älvsjöbadet (1924, 24 m).
Idrottshallar. Statens: Skeppsholmens
exercishus (Kungl. Flottans, mest för handboll).
Stockholms stads: Eriksdalshallen (1939,
22x 43 m + 18x36 m), Forsgrénska
gymnastikhallen (1939, 17,5 X 36 m), Vasa gymnastikhall
(1924, 13,1X26,7 m). Dessutom användas, speciellt
för mindre handbollsmatcher, skolors och
regementens gymnastiksalar. Stortävlingar i
boxning, brottning m. m. arrangeras i Cirkus,
Al-vikshallen och Kungl. Tennishallen (boxning),
1 den senare och Alvikshallen även handboll.
Tennishallar. Enskilda: Idrottsparken (1896
—1910, numera Tennisstadions C-hall), Kungl.
Tennishallen (gamla hallen, 2 banor, ovanför
Stadion, invigd 1900, nedbrunnen 1920),
Amatörföreningens hall vid Lästmakaregatan (1
bana), Alvikshallen (1937, 4 banor, ägare SALK,
även använd för annan inomhusidrott),
Atlas-hallen (1930, 2 banor), Centralbadet (1904,
2 banor), Kungl. Tennishallen (nya, 1943, 5
banor, ägare Kungl. LTK), Tennisstadion
(C-hallen, 2 banor, 1911, B-hallen, 2 banor, 23,
A-hallen, 3 banor, 30; B- och C-hallen ägas av
Centralföreningen, A-hallen av ett bolag, som
arrenderar även B- och C-hallen).
Stockholms stads: Eriksdalshallen (1939, 2
banor), Forsgrénska gymnastikhallen (1939, 1
bana), Vasa gymnastikhall (1924, 1 bana).
Tennisutebanor. Enskilda: Idrottsparken
(2 banor), Östermalms idrottsplats (4, anlagda
för OS 1912, nu ersatta med Tennisstadions på
samma plats), Alvikshallen (2 banor), Haga
(1925, 5 banor; vintertid upplåtna för curling),
Tennisstadion (8 banor), Norra Ängby (2
banor). Stockholms stads:
Eriksdalsbadet (1925, 6 banor, tidigare 8, i bottnen av de
gamla vattenledningsbassängerna, arrenderade
av Hellas), Enskede (1931, 3 banor),
Eriksdalshallen (1944, 2 banor), Flatenbadet (1936, 2
banor), Hjorthagen (1932, 2 banor), Kristineberg
(10 banor, utarrenderade till enskilda),
Mälarhöjden (1936, 3 banor), Smedslätten (1930, 5
banor), Södra Ängby (1945, 3 banor).
Badminton och squashhallar: Badminton har
spelats i Stockholm sedan 1933 i flera
gymnastiksalar; sedan 1943 finnes en badmintonhall
i Gärdesstaden (7 banor). Squash, som offentligt
infördes 1936, har spelats i två hallar.
Bandybanor: Bandy (hockey) spelades de
första åren mest på Nybroviken och i
Idrottsparken, senare på banan på Hammarby sjö,
Brunnsviken (Albano och Stallmästargården),
Trekanten, Laduviken och Årstaviken.
Landbanor finnas på Stadion, Hammarby
idrottsplats, Enskede, Mälarhöjden, Stadshagen,
Zinkensdamm, Stora Essingen, Stora Mossen,
Ängby samt på Östermalms idrottsplats.
Ishockeybanor: Ishockey spelades de första
åren (från 1921) huvudsakligen på Stadion,
senare bl. a. även på Östermalms idrottsplats,
Hammarby, Kristineberg, Zinkensdamm och
Aspudden. Ispalatset (1931—37), i en
flyghangar vid Lindarängen, användes även för
konståkning och curling. Sedan 1939 har Stadion
konstfrusen bana för ishockey och curling. En
konstfrusen bana, 30x60 m, planeras på
Johanneshovs idrottsplats.
Skridskobanor (för tävlingar): De äldsta
banorna, där hastighetsåkning bedrevs, äro redan
nämnda. Senare utövades sporten på sjöbanan
på Hammarby sjö och i Idrottsparken. Banor
ha tidtals funnits på Stadion, Östermalms
idrottsplats och i Enskede. .Sedan 1942 är
Zinkensdamms bana den enda permanenta.
Konståkning bedrevs först på de tidigare omtalade
banorna, därefter främst i Idrottsparken, från
1912 på Stadion och från senare hälften av
1930-talet på Stora Mossen och vid Tennisstadion.
Skidbackar. Enskilda: Fiskartorpet
(»mel-lanbacken» invigd 1900, stora backen 1904,
senast ombyggd 1928, ägare Skidfrämjandet,
backrekord 45 m), Hammarby (1918, ägare Svenska
Skidförbundet, 53m). Stockholms stads:
613
614
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
