Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Kajak Klubb - Stockholms-Kamraterna - Stockholms Kapplöpningssällskap - Stockholms Kappsimningsklubb (S. K. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS K APP S1 M NINGSKLUB B
Mest kända medlemmar äro T. Fahlborg och
Helge Larsson, bronsmedaljörer i tvåmanskanot
vid OS 1936, L. Dozzi, Evald Andersson, C.-G.
Hellstrand och E. Helsvik, världsmästare i
två-mansfaltbåt 1938, K. örn, O. Karlström och T.
Lindgren samt bland damerna R. van Zwoll.
Ordf. sedan stiftandet är O. van Zwoll.
Klubben, som 1945 hade 90 medl., äger ett kanothus
vid Rålambshov nedanför Västerbron. G. H-g.
Stockholms - Kamraterna (
-^-Kamraterna) bildades 1895 och var under flera
årtionden en av Sveriges ledande och
mest mångsidiga klubbar.
Efter en tynande tillvaro under 1920-talet har
IFK koncentrerat sig på orientering (till
mitten av 1930-talet), ishockey, bowling och
damidrott. I början av 1940-talet ha ansträngningar
gjorts för att få lag i fotboll och bandy samt
ny fart på den manliga simsektionen.
I fri idrott har IFK bland sina bästa
förmågor haft löparna A. Friman, S. Låftman, Thure
Persson, N. Georgii, N. Sundell, E. Björn, A.
Bolin och H. Torén, hopparna B. Söderström
(klubbens första stjärna), Bertil Uggla, K. A.
Kullerstrand, R. G:son Sjöberg, G. Lindblom,
C. Enhörning och Sven Jonsson, kastarna F.
Fleetwood, Bertil Jansson (endast 1923) och H.
Granfelt samt tidtals H. Wieslander och G.
Holmén Sektionen nedlades 1928.
I fotboll, som bedrevs till 1935, har klubben
haft 11 internationella spelare, bl. a. A.
Fjä-stad, W. Dahlström, T. Husén, S. Landberg, A.
Lyberg, S. Petersén, S. Mellgren och T. Sterne.
Bland de äldre märkas dessutom K. G. Robbert,
A. Mellin, O. Moberg, A. Ahlberg, K. Bromark,
Helge Olsson och Einar Johansson. I bandy,
som spelades till 1933, märktes främst E.
Lindroth, T. Husén, H. Georgii, B. Lindeberg, Bengt
Uggla, I. Blom, Einar Johansson, I. Reuterswärd
och U. Folcker. Bland ishockeyspelare, som i
början av 1920-talet representerade IFK,
märktes E. Abrahamsson, G. Galin, R. Tidqvist, R.
Kock och K. Sucksdorff; under 1940-talet bl. a.
Erik Persson, Axel Nilsson och S. Söderström.
I orientering, som hade sin glanstid under
1920-talet, hade IFK många av de främsta
militära idrottsmännen som medlemmar, bl. a. G.
G:son Sjöberg, B. Lindman, I. Reuterswärd, E.
Drakenberg, J. G. Oxenstierna och S. Thofelt
samt dessutom flera f. d. skogselever, främst
F. Thorn och A. Sundelöf.
Damsektionen bildades 1915 och har speciellt
efter 1925 hört till landets mest framgångsrika.
Bland simmerskorna märkas R. och A.
Tors-slow, E. Grimlund, Valborg Pettersson, E.
Nordström, E. Holmin, K. Isberg, I. Wallin, Maud
Rosengren, G. Söderberg, Maili Andersson, K.
Åkerberg, I. Henning, B. Hallberg och Ingrid
Magnusson, i fri idrott Z. Scharp, B.
Adams-Ray, I.-L. Berggren och S. Sundstedt. En av
de främsta inom båda sektionerna liksom i
handboll och orientering har varit M. Eliasson-
Lindqvist, som tillika varit den mest
verksamma ledarinnan. Bland övriga ledare i
sektionen må nämnas R. Torsslow, M. Trulsson,
B. Sperling, L. Björkman och simledarinnan
L. Svanberg.
IFK hade från början utomordentliga ledare,
som emellertid i så stor utsträckning tagits i
anspråk för förbundsarbete, att omsorgerna
om föreningen måst delvis åsidosättas. Bland
dessa kunna nämnas L. Zettersten, P.
Ehne-mark, Anton Johanson, E. Killander, N.
Thi-sell, T. Friman, A. öhngren, A. och T. Husén,
A. Jonsson-Rehnberg, E. Grahn, H. Torell, K.
A. Kullerstrand, R. G:son Sjöberg, P. Bolin,
Hugo Johanson samt under senare år Karl
Larsson, A. Annebro, Y. Sundström, E.
Lindgren och N. Nordling. — Medlemsantalet 1945
var 250. S. L.; K. L-n.
Stockholms Kapplöpningssällskap,
bildat 1900 under ordförandeskap av prins
Carl som en fortsättning av Stockholms
Kapplöpningskommitté, har till ändamål
att anordna kapplöpningar i Stockholm.
Till 1918 ägde löpningarna rum på
Lindarängen, men 1919 flyttades
verksamheten till banan vid ->Ulriksdal.
År 1945 höllos 25 löpningsdagar med 179
löpningar, och i pris utdelades 540 990 kr.
Totali-satoromsättningen uppgick till 6 404 950 kr. eller
i genomsnitt 256198 kr. per dag. Antalet
startande hästar var 1 050. Medlemsantalet var (1945)
45 aktiva och hedersledamöter samt 515 passiva.
Ordf. ha varit: prins Carl 1900—24, R. von Rosen
1925—34, A. Wallenberg 1935—40 och E. Sjögren
sedan 1941. Sekr. är sedan 1928 K. Mannerstråhle.
F-k M-n.
Stockholms Kappsimningsklubb (S. K.
K.), stiftad 19 juli 1895, är Sveriges mest
framgångsrika idrottsförening med 342
SM och 36 olympiska medaljörer, därav
5 guld, 12 silver och 19 brons. T. o. m.
1935 hade S. K. K. tagit 245 individuella
SM — d. v. s. hälften av alla SM, som
utdelats i simning!
S. K. K., ofta kallat »Kappis», grundades på
initiativ av E. Lundberg och omfattade från
början även en damavdelning. Tidigare hade
de svenska simklubbarna ägnat sig åt
uppvisningar och promotioner; S. K. K. satte genast i
gång tävlingsverksamhet och arrangerade 1898
de första erkända SM-tävlingarna i simning,
från 1899 även omfattande simhopp. Till dess
Svenska Simförbundet bildades 1904, fungerade
klubben även som ledande organisation i svensk
simsport samt utarbetade (genom E. Bergvall
och E. Lundberg) 1899 tävlingsregler för såväl
simning som simhopp, vilka ligga till grund för
de nuvarande internationella.
Bland segrar, som vunnits av S. K. K.,
märkas SM i vattenpolo 31 ggr (därav 19 ggr i
555 625
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
