Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms Segel Sällskap (S. S. S.) - Stockholms Simsällskap - Stockholms Skarpskytteförening - Stockholms Skridskoseglarklubb (S. S. S. K.) - Stockholms Skytteförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS SEGEL SÄLLSKAP
Stockholms Segel Sällskap (S. S. S.),
mellersta Sveriges jämte K. S. S. S.
främsta segelsällskap, bildades 1895 av
ungdomar i Ålsten och Grönvik som Grönviks
SS men erhöll sitt nuvarande namn 1901.
S. S. S. hade tidigare
en klubbholme vid
Väl-linge, vilken invigdes
1915. Sällskapet
uppförde 1931—32 ett modernt
klubbhus på Rastaholm
vid s. Björkfjärden, där
dess kappseglingsbanor
länge varit centrum för
segelsporten i Mälaren.
Sällskapet har byggt ett stort antal lottbåtar,
de flesta ritade av E. Sjögren och Erik Nilsson,
vilka jämte Birger Gustafsson och L. Thorn
varit S. S. S:s främsta rorsman genom tiderna.
S. S. S. har erhållit inteckningar i bl. a.
Skär-gårdskryssarpokalen (den tredje erövrad för
alltid 1922—31, den fjärde 1933—45) och
Öresundspriset. Erik Nilsson gjorde 1935 jämte
två klubbkamrater en framgångsrik
kappseglingsturné i USA med »Lill-Singva». S. S. S:s
kanotavdelning har bl. a. hemfört två SM och
Svenska Kanotpokalen (nr 3) för alltid 1938.
Sällskapets båthamn är belägen vid
Rålambs-hov intill Västerbron. Standerten är vit med
röda kanter och bokstäverna S. S. S. Antalet
medlemmar (V3 1946) är 550 med 300 båtar.
Ordf. sedan 1901 (utom 1905) har varit Birger
Gustafsson. — Årsbok utges sedan 1902. S. T.
Stockholms Simsällskap, stiftat 26 aug.
1827 av historikern Anders Fryxell, var
före den moderna idrottsrörelsens
uppkomst centrum för huvudstadens
idrottsliv och bidrog till simningens
popularisering, bl. a. genom uppvisningar i utlandet.
Stockholms SS — det fjärde i sitt slag i
Sverige, efter Uppsala, Lunds och Linköpings
SS, grundade resp. 1796, 1823 och 1824 —
anordnade stiftelsedagen den första simpromotionen
i Stockholm i Riddarholmsfjärden.
Sällskapets promotioner ha senare hållits i olika
simskolor, bl. a. i Fruntimmers-simskolan samt i
Gjörckes och Stockholms Stads Bad- och
Sim-inrättning (1884—1932, ->-Strömbadet), därefter
årligen på ett flertal platser i Stockholm med
omnejd.
Sällskapets ordförande till 1851 var J.
Svanberg, och övriga ordf. efter en dödperiod fram
till 1868 ha varit: 1868—72 L. J. Hierta, 1873—
74 Aug. Sohlman, 1875—81 F. A. Cederschiöld,
1882—91 G. W. von Francken, 1892—94 P. J.
Bråkenhielm, 1895—1905 O. Lagerberg, 1906 L.
Eurenius, 1907—21 V. G. Balck samt sedan 1922
A. A:son Murray. — Litt.: E. Bergvall,
»Berättelse över Stockholms Simsällskaps verksamhet
1827—1927» (1927). E.B-U.
555
Stockholms Skarpskytteförening, ofta
förekommande förkortning av
-^-Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening.
Stockholms Skridskoseglarklubb (S. S.
S. K), stiftad 1901 på Stora Värtans is
»å blankan ban efter ändad kappsegling»,
torde vara världens enda specialklubb
för -»-långfärdsåkning på skridsko.
Fram till omkring 1930 hade klubben utmärkta
skridskoseglare, men därefter har segling
utövats endast obetydligt. Varje söndag, då
möjlighet finnes, arrangeras emellertid utfärder på
skridsko enligt de israpporter, som
medlemmarna erhålla varje lördag.
Klubben, som även bedriver upplysnings- och
livräddningsverksamhet, hade 1945 omkr. 700
medl. T. o. m. vintern 1945 ha 316 israpporter
utsänts. Ett klubbhus på Algö (inv. 1907)
nedbrann 1944. Ordf. ha varit: 1901—30 C.
Silfversparre, därefter G. Frestadius (d. 1946). J.D.
Stockholms Skytteförbund bildades i
Stockholm 29 aug. 1893 och omfattade
skytteföreningar i staden och
angränsande kommuner. Efter uppdelning av
Upplands Skytteförbund i Stockholms
läns och Uppsala läns skfb 16 aug. 1903
beslöt man 19 april 1904, att Stockholms
Skytteförbund endast skulle omfatta
skytteföreningar inom själva staden.
Förbundet omfattade 1914 19 föreningar med
12 105 medlemmar och Vi 1946 24 föreningar med
14 472 medlemmar.
Ordf. i förbundet ha varit: O. F. Taube 1893—95,
Z. Rudbeck 1896—97, B. Tollstén 1898—1906, J. L.
A. Falkman 1907—09, Harald Sohlman 1910—27,
G. Lindström 1928, H. Elmquist 1929—-32, T. Nothin
1933—43, E. Björk sedan 1944.
Ordf. i förbundsstyrelsen ha varit: B. Tollstén
1893—1904, G. Drake 1905—06, Harald Sohlman
1907—15, G. Juhlin-Dannfelt 1916—20, G.
Lindström 1921—27, S. Hildestrand 1928, G. Lindström
1929—41, ü. Gawell sedan 1942.
F ö r b u n d s m ä s t a r e i s k o 1 s k j u t n i n g
(sedan 1899): 1899—1901 G. A. Sjöberg, Skarp.:
1902 E. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1903 Knut
Carlson, Skarp.; 1904 E. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1905
Knut Carlson, Skarp.; 1906 E. Blomqvist, Söd. o.
Liljeh.; 1907 E. A. Johanson, Söd. o. Liljeh.; 1908
G. A. Jonsson, Skarp.; 1909 V. Jernström, Söd. o.
Liljeh.; 1910 S. Hedne, Skarp.; 1911—13 C.
Björkman, Skarp.; 1914 V. Jernström, Söd. o. Liljeh.;
1915 N. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1916 E.
Blomqvist, Söd. o. Liljeh.; 1917 A. Gyllenkrok, Amatör;
1918 N. Schullström, Skarp.; 1919 G. A. Jonsson,
Skarp.; 1920 O. Wallenborg, Skarp.; 1921 Mauritz
Eriksson, Söd. o. Liljeh.; 1922 G. N. Bolin, I 1;
1923 J. Scheja, Skarp.; 1924 Viktor Knutsson, Skarp.;
1925 G. A. Jonsson, Skarp.; 1926 Viktor Knutsson,
Skarp.; 1927 F. A. Fredriksson, Skarp.; 1928 E.
Bergin, Central; 1929 G. A. Jonsson, Skarp.; 1930
C. Björkman, Skarp.; 1931 B. Rönnmark, Amatör;
1932 H. Pyk, Skarp.; 1933 E. Blomqvist, Söd. o.
Liljeh.; 1934—35 Viktor Knutsson, Skarp.; 1936 O.
Sköldberg, Skarp.; 1937 E. Blomqvist, Söd. o. Liljeh.;
1938 J. Scheja, Skarp.; 1939 P. Naumburg, Amatör;
1940 B. Zachrisson, Amatör; 1941—42 Kurt
Johansson, Söd. o. Liljeh.; 1943 B. Rönnmark, Amatör;
1944 J. Bimark, Central; 1945 S. Dessle, Söd. o.
Liljeh.
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
