Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stolpe, Wilhelm - Stoltz, Algon - Stone - Stoolball - Stopper - Stoppur →Tidtagning - Stopvolley - Stora Grabbar - Stora Höknålen eller Stora Hök →Höknålarna - Stora och Lilla Karlsö - Stora Skuggan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STORA SKUGGAN
samt var sekr. i Svenska Skidförbundet 1930—
38 och skattmästare 1939—44. Han valdes 1945
till ordf. i Fredrikshofs IF men avgick på
hösten s. å. S. L.
Stoltz, Algon, skidlöpare (f. 1894 3/n),
hemmansägare i Svartbyn, Boden, är en
av Bodens mest kända »storrännare».
Stoltz vann som oldboy SM på 5 mil 1927, i
lag på 3 mil 1924, på 5 mil 1927 och 32 samt i
budkavle 1925 och 27. Han blev tvåa på 5 mil
i Rovaniemi 1931, trea i Vasaloppet 1924 och 25,
fyra 1930 och femma 1926 och 28 samt deltog i
laget, som vann ->-Coupe de France 1923. S. L.
Stone [stå°n] är ett engelskt viktmått
motsvarande 6,35 kg (1 stone = 14 eng.
pund).
Stoolball [stolbål], ett med cricket
närbesläktat engelskt bollspel.
Spelets föregångare finnes omnämnd på
1600-talet men är antagligen av ännu äldre datum.
Det beskrives av J. Strutt 1801 som en bollek
mellan två personer, av vilka den ene med en
boll söker träffa en stol, som den andre i sin
tur söker försvara genom att med handen slå
tillbaka bollen. Varje motad boll ger
försvararen en poäng; vid träff av stolen byta
spelarna plats.
Vid modern stoolball tillgår spelet i
huvudsak på samma sätt som vid -^-cricket, men
kastaren är vanligen placerad på en linje mitt
emellan de två »skottavlorna» (se nedan).
Utrustningen består av ett slagträ liknande
en tennisracket, en boll av massivt gummi samt
två runda — ibland fyrkantiga — »skottavlor»
(3 dm i diameter), fastsatta på stolpar 1,4 m
över marken och med ett inbördes avstånd av
13—14 m.
År 1924 bildades ett engelskt stoolball-förbund
(3 000 klubbar 1927). Spelet förekommer
numera i England främst vid flickskolorna men
även i bl. a. Schweiz och Finland. S. T.
Stopper, en engelsk benämning, ibland
även brukad i Sverige, på en som tredje
back spelande centerhalv (i fotboll).
Stoppur -^-Tidtagning.
Stopvolley, eng., tennist., ett slag, där
man genom att möta bollen före studsen
mjukt och utan handledsrörelser bringar
den att falla nära nätet. ->Volley. K- z-
Stora Grabbar är en 1928 av Bo
Ekelund lanserad benämning på innehavare
av Svenska Idrottsförbundets
hedersmärke (->-Friidrottsmärken, sp. 419).
Innehavarna bildade 1930 De stora
Grabbarnas Klubb med B. Ekelund som ordf. (från
1945 Sten Pettersson). — Ar 1941 skärptes
fordringarna för erhållande av »Stora Grabbarnas
märke» från tidigare 6 p till 10 p, med följande
beräkningsgrund:
OS: Seger 10 p (i stafett 2,5), 2. pris 6 (1,5),
3. pris 3 (1), 4.-6. placering 1.
EM: Seger 4 p (1), 2. pris 2 (0,5), 3. pris 1.
Flerlandskamp: Seger 3 p (0,5), 2. pris 1,5.
A-landskamp: Seger 2 p, 2. pris 1.
B-landskamp: Seger 0,5 p.
SM: Seger 1 p.
Vid ett par extramatcher 1941, 42 och 44
(»Pressens lag»—»Förbundets lag» och
»Storstäderna»—»Landsorten») erhölls för seger 1 p.
Märket har efter 1938 tilldelats: B. Hellström,
Lennart Nilsson, Å. ödmark, Bertil Gustafsson.
Sixten Larsson, Arne Andersson, G. Hägg, Bo Ericson,
S. Ljunggren, Sven Eriksson1, A. Duregård, S.
Håkansson, Bertil Johnson, H. Kristoffersson, H.
Will-ny, H. Liljekvist, A. Hallgren, T. Tillman och R.
Teg-stedt.
Liknande hedersmärken finnas numera inom
de flesta idrotter (->-Brottningsmärke,
->-Fot-bollsmärken etc.), och benämningen »Stor
Grabb» brukas även i andra idrotter. S. L.
Stora Höknålen eller Stora Hök,
->-Höknålarna.
Stora och Lilla Karlsö, klippöar, 17,
resp. 11 km s. v. om Klintehamn på
Gotland, äro bl. a. kända för märkliga
naturformationer och rikt fågelliv.
Stora Karlsö förvärvades 1887 av Karlsö
Jakt- och Djurskyddsförening (st. 1880 på
initiativ av W. Wöhler), som väl vårdat
växt-och djurlivet. Så t. ex. funnos vid föreningens
stiftande endast omkring 200 häckande
tordmu-lar men 1939 icke mindre än c:a 15 000. Högst
en gång om året anordnas jakt på hare, som
finns i stort antal, och tordmule, här kallad
törd. Annan jakt förekommer ej. B. B.
Stora Skuggan, skjutbaneanläggning vid
Stockholm, belägen på Kungl.
Djurgårds-förvaltningens marker n. om Laduviken,
2 km från Roslagstull, är med över 200
tavelställ Nordens största.
Initiativet till banan togs 1901 av
Skolungdomens i Stockholm skf och Stockholms städs
frivilliga skarpskf. Skjutbanan, som uppfördes
1901—04 efter ritningar av O. Sjögreen, har
successivt utbyggts (bl. a. 1926—27) och omfattar
nu (1946) 30 tavelställ för skjutning från 50 m,
15 för skjutning från 100 m, 43 för skjutning
från 200 m och 116 för skjutning från 300, 400
och 600 m. Föreningen Hjortskyttarna anlade
1928—29 en hjortskyttebana och 1941—42 banor
för korthålls- och pistolskytte med 30
tavel-och 24 figurställ.
Tre skyttepaviljonger finnas, tillhörande
Stockholms skarp, Skolungdomens skf och
Hjortskyttarna. Utom dessa föreningar skjuta
på Stora Skuggan Stockholms Amatörförening,
Kontoristernas skf samt några militära klubbar.
1 Från 1946 Daleflod.
645
646
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
