Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strand, Lennart - Strandberg, Hugo - Strandberg, Lennart - Strandvall, Börje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRANDBERG
Strand, som upptäcktes som löpare i en
korporationstävling vid Fria Idrottens Dag 1941
____________ och blev medlem av
Malmö AIF,
uppmärksammades på allvar 1943
och nådde toppen 1945.
Detta år vann han SM
och landskampen mot
Danmark på 1500 m
samt SM på 4x1500 m
(världsrekord). Strand,
som endast väger 60 kg
och är 172 cm lång,
löper ytterst lätt och har
en oerhört snabb
långspurt. Han slog 1945
Arne Andersson 3 gånger
(förlorade 3 gånger)
samt vann och förlorade
2 gånger mot G. Hägg.
Hans bästa tider äro:
800 m 1.52,5, 1500 m
3.47,0 och 1 eng. mil
4.04,8, alla 1945. — Strand
deltog 1940—41 i Malmö
RK:s juniorlag i
utrig-gad fyra och vann bl. a.
1941 sydsvenska
juniormästerskapet. S-m.
Strandberg, Hugo, skidledare (1881—
1929), major i Stockholm, har arbetat för
modernisering av svensk skidutrustning.
Strandberg, som var en av stiftarna av IFK
Luleå 1895, var 1914—23 styrelseled. i Skidfräm-
Lennart Strand
besegrar Arne
Andersson i Malmö 1945.
Lennart Strandberg besegrar tysken E.
Borch-meyer i Berlin 1937 och vinner därmed en av
sina 16 individuella landskampssegrar.
687
jandet (ordf. 1916—23) och tog därunder
initiativet till föreningens tävlingar för svenska
fabriker om skapandet av en kort, stark
terrängskida, för vars tillkomst han med stor
energi arbetade, liksom för tillkomsten av
Rämshyttans skid- och turiststation. Han var
styrelseled. i Svenska Skidförbundet 1917—26
(v. ordf. 1917—19). S.L.
Strandberg, Lennart, löpare (f. 1915
20/3), sportredaktör i Arbetet, Malmö
(sign. Lennart), medlem av Malmö
AIF, är den bäste sprinter Sverige haft.
Strandberg började under sina pojkår som
höjdhoppare (178 cm) och spjutkastare men
övergick till kortdistanslöpning och nådde
genast eliten. Han vann SM på 100 m 1934—
38, 40—43 och 45 (utgick på grund av skada i
finalen 39), på 200 m 1934—45, på 4x100 m 1934—
38, 42, 43 och 44 samt på 4x400 m 1935, 37 och 39.
Vid OS 1936 ådrog han sig i finalen på 100 m
en muskelbristning i låret och blev 6. man men
slog en tid senare i Malmö överlägset 3.
pristagaren, M. Osendarp, Holland, samt tangerade
världsrekordet på 100 m med 10,3s. Vid EM 1938
blev han trea på 100 m men startade (liksom
vid OS 1936) ej på 200 m.
Han har i landskamper 1934—45 vunnit 16
segrar och blivit slagen 13 gånger samt har
deltagit i 13 vinnande och 6 förlorande
stafett-lag. På grund av ovan nämnda skada deltog
han ej i laget på 4x100 m vid OS 1936 men förde
vid EM 1938 genom en glänsande löpning på
sista sträckan upp Sverige från 4. till 2. plats
(tid 41,is).
Strandberg satte svenskt rekord på 100 m med
10,6 (1935), 10,5 och 10,3 (1936), på 200 m med 21,8
(1934), 21,6, 21,5 (båda 1935) och 21,4 (1942) samt
på 300 m med 34,5 (1943). Han har deltagit i 6
av M. A. I:s rekordlag i stafettlöpning.
Strandberg, som löper med långa steg och
synnerligen löst loppet igenom, har en
glänsande finish. Han är en av Europas
märkligaste sprinters icke bara på grund av sina
resultat utan även genom sin förmåga att hålla
sig i toppen i 12 år — en sensationellt lång tid
för en sprinter. Han har även tjänstgjort som
biträdande instruktör under sin tränare, A. W.
Kreigsman, huvudsakligen bland sina kamrater
i M.A.I., vars självskrivne ledare han är. S.L.
Strandvall, Börje, finsk löpare (f. 1909
52/i i Kronoby, Vasa län), överdestillatör
i Jakobstad, var finsk rekordman på 200
(21,6*) och 400 (48,3) m.
Strandvall, som är kusin till B. Storskrubb
och som mest tävlade för IFK Helsingfors, vann
finska mästerskapet på 100 och 200 m 1933 och
34, på 400 m 1931 och 33 samt 6 gånger i stafett.
Han vann 400 m i landskampen mot Sverige
1931, löpte 400 m med en kurva på 48,1 1933 samt
blev vid OS 1932 utslagen på 400 m i
semifinalen och vid OS 1936 i 2. omgången. Han nådde
688
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
