Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömberg, Lily, von →Essen - Strömberg, J. Martin - Strömberg, Sven - Strömberg, Nils - Strömfelt, Carl M. H. - Strömhopp - Strömrodden genom Stockholm - Strömsborg →Riksidrottsförbundet, sp. 1138 - Strömsholm - Strömsholms ridskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMSHOLMS RIDSKOLA
Strömberg, L i 1 y, von -*-Essen.
Strömberg, J. Martin,
motorcykel-och bilförare (f. 1911 le/9), direktör,
Falun, tillhörde landets bästa förare under
1930-talets mitt.
Stromberg började tävla på Ariel 1928 samt
körde därefter Norton och Husqvarna. Förutom
många segrar i jord- och isbanetävlingar vann
han på Norton C-klassen i Sveriges T. T. 1934
samt blev s. å. tvåa i Djurgårdsloppet (i
Finland). Han tävlade ofta utomlands och vann
på HVA bl. a. Marienburgerloppet (Tyskland)
1935 och Barcelona G. P. 1936 samt blev tvåa i
Tysklands G. P. 1935.
Strömberg var även framgångsrik i
biltävlingar — bl. a. medl. av det segrande laget vid
Sveriges Vinter G. P. 1932 — samt har varit
tävlingsledare i Hedemora Motorklubb. B. L.
Strömberg, Sven, löpare (f. 1911 22/’i),
sportredaktör i Göteborgs-Posten sedan
1934 (sign. Svenne), är en av Sveriges
främsta yngre idrottsledare.
Strömberg, vilken
redan som junior deltog i
landslaget, vann SM på
400 m 1933 och 34, på
4x100 m 1932 samt på
4X400 m 1931, 32 och 34.
Han deltog 1930—39 i 13
landskamper samt i de
lag på 4 X 400 m, som
blevo trea vid EM 1934,
resp. femma vid OS 1936.
Han satte 1934 svenskt
rekord på 300 m med
34,8s samt löpte 400 m på
48,3. Han är sedan 1937 styrelseled. i örgryte
IS (v. ordf. sedan 1938) och har stor del i
förtjänsten av klubbens dominerande ställning i
fri idrott f. n. S. L.
Strömborg, Nils, gymnastiklärare (1820
—1900), teolog, var den förste som skrev
en mera ingående redogörelse för P. H.
Lings fäktning.
Strömborg, som utexaminerades från
Gymnastiska Centralinstitutet 1854, var sedan under
några år lärare där. Han synes framför allt ha
ägnat sig åt fäktning och utgav 1857 en
fäkt-lära, som var avsedd att utgöra första delen av
ett större verk, »Gymnastiklära, efter P. H.
Ling och G. Branting». Någon andra del
utkom dock aldrig. N. H-n.
Strömfelt, Carl M. H., friherre,
ryttare (f. 189 4 20/7), ryttmästare, Stockholm,
var 1923 och 27 Sveriges
framgångsrikaste ryttare.
Strömfelt startade 1917—29 i 214
hinderlöpningar, segrade 66 gånger och vann 98
platspris. Han vann bl. a. Jockeyklubbens stora
pris 1924 med »Sir Tredennis» och 27 med »Miss
Langwell». C. C.
Strömhopp, gymnt., sirat., kallas hopp
med anlopp, som utföras av många
deltagare efter varandra och i så tät följd
som möjligt.
Strömhopp inövas så gott som uteslutande för
uppvisning. De kräva stor individuell
säkerhet och fordra mycken träning. Mbg.
Strömrodden genom Stockholm
arrangerades 1944 och 45 av
Roddfräm-jandet och Dagens Nyheter i form av en
tävling för åttor och tiohuggare genom
Norrström.
Strömrodden, som om möjligt skall upprepas
varje år, betecknades av pressen som en
verklig propagandafullträff och samlade 60 000, resp.
75 000 åskådare. Loppet, som gick med start
vid Stadshuset och mål på
Djurgårdsbrunns-viken (3 900 m), karakteriserades som
»vattnets slalom» och ställde stora krav på
coxar-nas omdöme och sinnesnärvaro. — Bild på pl.
2 vid art. Stockholm.
1944 Inoff. akad. landskamp i åttor:
1) Sverige 13m 7,os; 2) Danmark 13.38,5. —
Nationellt lopp i åttor: 1) Stockholms RF
11.49,5; 2) Akademiska RF 11.51,0. —
Tiohuggare: KA 1, lag 1, 18.13.
1945 Intern, lopp i åttor: 1) Stockholms
RF 11.19,5; 2) Danske Studenters Roclub 11.24,3.
— Tiohuggare: KA 1, stamlag, 19.21. S. T.
Strömsborg ->Riksidrottsförbundet, sp.
1138.
Strömsholm, hingstdepå och kungsgård,
har haft stor betydelse för främjandet av
den ädla hästaveln inom landet och är
sedan 1868 förläggningsort även för
svenska arméns rid- och körskola
(^-Strömsholms ridskola).
Strömsholm — beläget i Kolbäcks socken i
Västmanlands län — har gamla anor som
hippo-logisk stamort. På 1550-talet började Gustaf
Vasa med hästuppfödning där i större skala, och
1621 utfärdades för stuteriet en stallstat, vilken
var första upprinnelsen till stuteriverksamhet i
Sverige. Stuteriet remonterade de kungliga
stallen i mer än två århundraden, och på
Strömsholm fick Carl XII sina första lektioner
i den högre ridkonsten. Från stuteriet
levererades även de hästar han red under alla sina
fälttåg. — Stuteriet nedlades 1872 och
ombildades till hingstdepå med f. n. ett sextiotal
beskällare.
Hingstdepån ställde 1868—1923 ett värdefullt
hästmaterial till förfogande för undervisningen
vid Strömsholms ridskola.
Chef för hingstdepån är sedan 1936 C. Thott.
F-k M-n.
Strömsholms ridskola, sedan 1936 Ar-
693
694
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
