Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stämklättring, sprickklättring - Stämkristiania - Stämsväng - Stäv →Akterstäv och →Förstäv - Stöa, Johan - Stöck, Gerhard - Stöp - Störthjälm - Störtlopp - Stöt - Stövarjakt, av forstmästare Harry Hamilton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÖVARJAKT
eller händer pressas mot den ena
klippväggen och fötter el. knän mot den
motstående. ->Bergbestigning, sp. 744—45.
Stämkristiania (eng. och fr.
stem-christiania, ty. Stemmkristiania)
betecknar den sväng, som kombineras av
stäm-(plog-)rörelse och kristianiasväng. I den
svenska skidtekniska terminologin har
man på senare tid försvenskat namnet
till plogkristiania. -^-Utförsåkning
på skidor. B’n-
Stämsväng (eng. stern tum, fr. virage
en stern, ty. Stemmbogen el.
Stemm-schwung) betecknar den sväng, som
utföres med skidorna i
stäm-(plog-)ställ-ning, och där svängens start- och
slutställning är med parallella skidor, riktade
snett utför backen. I den svenska
skidtekniska terminologin har man på senare
tid slagit ihop snöplogsvängen och
stämsvängen till en sväng, benämnd
plog-sväng. -^-Utförsåkning på skidor. S. B-n.
Stäv -^-Akterstäv och -^Förstäv.
Stoa, Johan, norsk
allroundidrotts-man (f. 1900 13/0), sporthandlare i
Dram-men, erhöll Egebergs pris 1926 för
skidlöpning och fri idrott.
Stoa vann Hovedlandsrennet på skidor på 30
km 1927 och blev fyra på 17 km 1935. Han blev
8. man på 5-milen vid OS 1928 samt vann norska
mästerskapet i löpning 10 000 m 1924 och i
terränglöpning 1925. Han satte distansrekord i
gång Trondheim—Oslo (554,4 km) på 4d21t3m
1933 och på 4d 7t 47s 1936 samt på cykel på
samma distans på 21t 56m 50s 1935. Han har vunnit
flera gångtävlingar och skogslöpningar samt
deltog i maratonlöpningen vid OS 1928 och har
även startat i cykel- och simtävlingar. P. C. A.
Stöck, Gerhard, tysk spjutkastare
och allroundman (f. 1911 28/7), lärare vid
en internatskola, vann vid OS 1936
överraskande guldmedalj i spjutkastning med
71,84 m.
Stöck, som var kapten för tyska landslaget i
fri idrott, hade ett glänsande tävlingshumör.
Han vann 1935 student-VM i spjutkastning och
femkamp och satte i sistnämnda gren
inofficiellt världsrekord med 3 660 p. (längdh. 730 cm,
spjutk. 66,66 m, 200 m 23,5s, diskusk. 45,08 och
1500 m 5.24). Han specialiserade sig därefter
på spjutkastning, satte 1935 tyskt rekord med
73,96 m och blev tysk mästare 1938. Han var
även god kulstötare (bäst 16,49 m), vann vid OS
1936 bronsmedalj och blev vid EM 1938 tvåa före
bl. a. olympiasegraren H. Woellke. S. L.
705
Stöp kallas den vattenbemängda snö,
som ofta påträffas — särskilt på
förvintern — på isar, träsk etc. och som gör
att skidorna råka ut för »underfrysning».
Stöp bildas, dels då marken icke är
tillräckligt tjälbunden, dels då isen är så tunn, att den
på grund av den nyfallna snöns tryck spricker
sönder och vatten pressas upp. — Jfr
Skid-vallning. S. L.
Störthjälm (eng. crash helmet, fr.
casque, ty. Sturzhelm) användes inom
några sportgrenar för att skydda de
tävlande vid kullkörningar o. d.
Hjälmens utseende varierar i de olika
grenarna. Den är vanligen tillverkad av
pressmassa, invändigt klädd med kork och försedd
med ett skinnfoder, vilket även täcker
bakhuvudet och ansiktets sidor samt spännes fast
under hakan. — Störthjälm är obligatorisk vid
hastighetstävlingar för motorcyklar och vissa
bobsleightävlingar samt i stayerlopp på cykel.
Ett slags störthjälm av lättmetall förekommer
även vid hästpolo och motorbåtssport. B. L.
Störtlopp (eng. downhill race, fr.
de-scente, ty. Abfahrt) är den ena grenen
av modern -^-utförsåkning på skidor.
Stöt, fäktt., betecknar en träff inom
den giltiga anfallstavlan (-^-Fäktning, sp.
505 och 506). Man talar även om stöt vid
träff med spetsen i motsats till hugg, som
träffar med eggen. — Jfr även
Kulstöt-ning och Tyngdlyftning. N.H-n.
STÖVARJAKT.
Av forstmästare Harry Hamilton.
Stö var jakt är en form av jakt med
hund, varvid denne med hjälp av sitt
luktsinne under skall följer det uppstötta
villebrådets spår. Vid stövarjakt skall
jägaren, som är till fots, från något pass
i terrängen skjuta villebrådet, vilket
således ej skall tagas av den drivande
hunden.
Stövarjakten har gamla anor i Sverige, men
det var först sedan jakträtten 1789 förenats med
äganderätten till jorden, som man kunde tala
om stövarjakt i modern mening (->-Jakt, sp.
418). Trots att den således ännu ej utövats i
200 år, torde den numera få anses vara den
mest typiskt nationella och mest utövade av
alla jaktformer i Sverige.
Villebrådet vid stövarjakt i Sverige
utgöres så gott som uteslutande av hare,
räv och på senare år även rådjur. De
hundar som användas äro huvudsakligen
706
23—NFS. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
