Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska - Svenska Bowlingförbundets guldmedalj - Svenska Bågskjutningsförbundet - Svenska Dagbladets guldmedalj - Svenska Dagbladets korporationsskjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA DAGBLADETS K O RP O R AT I O N S S K J U T NIN G
Svenska. Uppslagsord, som icke
återfinnas nedan, sökas under resp.
huvudord, t. ex. Svenska Boxningsförbundet
under Boxningsförbund, Svenska
Skidmuseet under Skidmuseer.
Svenska Bowlingförbundets guldmedalj
eller årsmedalj utdelas till den
spelare inom förbundet, som under närmast
föregående år uppnått resultat eller
utfört prestation, som kan anses vara den
under året främsta.
En föregångare till detta utmärkelsetecken,
som endast kan erhållas en gång av varje
spelare, var Holmia-medaljen, skänkt av
Försäkrings A. B. Holmia, vilken 1930—35 utdelades
av en särskild kommitté.
Innehavare av Holmia-medaljen: 1930 H.
Lilliér, 1931 A. Nummelin, 1932 S. Björkander, 1933
B. Thuresson, 1934 W. Ericson, 1935 G. Dahlberg;
årsmedaljen: 1936 H. Ekholm, 1937 utdelades
ej, 1938 H. Lindqvist, 1939 E. Egelin, 1940 E.
Johnsson, 1941 B. H. Edlund, 1942 G. Collin, 1943 P.
Göthberg, 1944 G. Åhman. A. S-m.
Svenska Bågskjutningsförbundet,
bildat 1940, är centralorganisation för
båg-skjutning i Sverige.
Förbundet, som har sitt säte i Stockholm,
omfattar Stockholms, Sandvikens och
Grängesbergs bågskjutningsklubbar. Ordf. sedan 1940
är H. Kjellson. T. F-n.
Svenska Dagbladets guldmedalj
instiftades 1925 och utdelas för »årets främsta
svenska idrottsbragd».
Nomineringen skedde
t. o. m. 1927 genom
omröstning bland
tidningens läsekrets men sker
sedan dess genom en av
Svenska Dagbladet
utsedd nämnd på lägst tio
och högst tolv personer
med tidningens
huvudredaktör som ordf.
Nämnden i övrigt har till
1945 i stort sett
rekryterats från
Riksidrottsförbundets Förvaltningsutskott och bland
ordförandena i
specialförbunden men »föryngrades»
nämnda år. Medaljen
kan endast en gång
tilldelas samma person.
Tre gånger, 1926, 29 och
40, ha två medaljer utdelats.
Hiti llsvarande guldmedaljörer äro: 1925 Sten
Pettersson för fem landskampssegrar och sju
SM; 1926 Edvin Wide för seger över Nurmi i
Berlin och Arne Borg för en serie världsrekord;
2927 Sven Salén för segern om Guldpokalen i
USA; 1928 P. E. Hedlund för seger i skidlöp-
ning 5 mil vid OS; 1929 Sven Utterström för
seger i Holmenkollen och Gillis Grafström för
VM i konståkning; 1930 John Richthoff för två
EM-segrar i brottning; 1931 Sven Rydell för
ypperlig insats vid fotbollslandskampen mot
Danmark; 1932 Ivar Johansson för seger i såväl
grekisk-romersk som fri stil vid OS; 1933 Sven
Säfwenberg för ledarskap av Uppsala bandylag;
1934 Harald Andersson för världsrekord i
diskus-kastning; 1935 Hans Drakenberg för seger i EM
på värja; 1936 Erik Larsson för seger i
skidlöpning 18 km vid OS; 1937 Torsten Ullman för
VM i pistolskytte; 1938 Björn Borg för två
EM-segrar i simning; 1939 Sven Selånger för första
utländska seger i backhoppning i
Holmenkollen; 1940 Henry Kälarne för världsrekord på
3 000 m och Håkan Lidman för Europarekord
i häcklöpning 110 m (14s) samt sin tionde
landskampsseger; 1941 Alfred Dahlquist för VM-seger
i skidlöpning; 1942 Gunder Hägg för tio
världsrekord i löpning; 1943 Arne Andersson för
världsrekord på 1500 m och 1 eng. mil; 1944
Nils Karlsson för bl. a. 3 SM-segrar s. å. på
skidor; 1945 Claes Egnell för 2 SM i modern
femkamp (vinter- och sommartävling).
O. G-th; S. L.
Svenska Dagbladets
korporationsskjutning i Stockholm är Sveriges största
tävling i sitt slag.
Tävlingen hölls första gången 1918 på
initiativ av P. Ede, Nordiska Kompaniet, och 1925
inträdde Svenska Dagbladet som medarrangör.
Deltagarantalet, som 1925 var 1427, har stigit
nästan kontinuerligt och var 1945 6 292. Antalet
korporationer har stigit från 43 till 159 under
samma tid.
Korporationerna äro sedan 1925 av två slag:
personalkorporationer (enskilda företag, statens
och stadens inrättningar etc.) och
föreningskorporationer (personalgrupper och
yrkesföreningar). Tävlingen ledes av en
Korporationsnämnd med 9 medlemmar, varav 6
väljas av korporationerna.
Skjutningen utföres på vanliga avstånd med
10 skott mot 10-ringad tavla. Klass 4 och 5
skjuta 5 skott ligg., 3 knäst. och 2 st.; kl. 3
skjuter 5 ligg. och 5 knäst.; kl. 2 och 1 skjuta
10 ligg. Avstånd för klass 1 är 200 m, för övriga
300 m. Lagresultatet utgöres av de 9 bästa, dock
högst 3 från varje klass och högst 5
sammanlagt från klass 1 och 2.
Segrare 1918—24 ha varit:
1918 Nordiska Kompaniet 1 308; 1919 Bolinders
1 342; 1920 Tullverket 1 437; 1921 Tullverket 1 373;
1922 Tullverket 1 384; 1923 Tullverket 1 354; 1924
Elverket 1 411.
Segrande personal-, resp. föreningskorporation
sedan 1925 ha varit:
1925 Elverket 1 607; Bryggerierna 1 537
1926 » 1 593; Filmen 1 614
1927 Polisen 1 650; Skolungdomen 1 652
1928 » 792; Pilmen 774
1929 L. M. Ericsson 761; » 775
1930 A.B. Separator 770; Skolungdomen 803
1931 » 797; Pressen 791
1932 Tekn. Högskolan 791; Skolungdomen 820
737
24—NFS. VI
73a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
