Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik - Historik, av major Oswald Holmberg - P. H. Lings system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK GY MN ASTIK
överensstämde sannolikt med Guts Muths
ståndpunkt. Han ville i likhet med denne
motarbeta kulturlivets nedbrytande inflytande
genom ett naturenligt levnadssätt och härdande
kroppsövningar. Under intryck av den prekära
politiska situationen i Sverige omkring 1810
torde emellertid Ling alltmer ha närmat sig
den ståndpunkt, som tyska turnéns skapare,
Friedrich Ludwig Jahn (1778—1852), företrädde.
Denne såg i kroppsövningarna endast en
hävstång till nationalkänslans och värnkraftens
höjande. I sin anonyma uppsats »Några ord om
gymnastik» i Götiska förbundets tidskrift Iduna
1814 framhåller Ling hur gymnastiken
»medverkar till den manliga karaktärens utbildning
hos ungdomen» samt hur den »underlättar en
Nations militära daning». Hans främsta
gymnastiska arbete, »Förslag om gymnastikens nytta
och nödvändighet för soldaten i allmänhet»,
behandlar också denna fråga.
Friskgymnastiken ställes i visst beroende av
sjukgymnastiken.
Ling ansåg sjukgymnastiken betydelsefull
också för den pedagogiska gymnastiken.
Skolgymnastiken borde — enligt Ling —
tillgodogöra sig sjukgymnastikens erfarenheter och rön.
Lings gymnastiska verksamhet hade
experimentets karaktär, och han kom aldrig till
något slutresultat. Själv säger Ling några år före
sin död, att han ännu hade lika mycket att
lära, ja, mycket mer, än då han för trettio år
sedan började att öva och begrunda gymnastik,
och förordet till »Gymnastikens allmänna
grunder» avslutar han med följande ord: »Att först
uppröja ett fält är svårt, att sedan förbättra
det är lättare, att sköta och skörda det är
lättast; likväl tänker aldrig den sista odlaren på
den första; ty han beräknar blott sin egen möda.
Samma glömska väntar också mig, det vet jag;
men jag beder Gud, att framtida Läkare och
Uppfostrare måtte var efter annan utvidga och
förbättra mina försök; ty då torde
gymnastiken en gång hos nordbon återfå samma stora
betydelse, som den hade i Platos, Hippokrats
och Galeni sinne.»
P. H. Lings system.
Lings grundprinciper.
Gymnastikens syfte är att riktigt
utbilda människokroppen genom riktigt
bestämda rörelser. Riktigt bestämda
rörelser kallas de som ha sin inre grund i
beskaffenheten av den kropp, vilken skall
utbildas genom dem.
Riktigt utbildad säges kroppen vara,
när alla dess delar stå i så fullkomlig
likstämmighet sinsemellan, som efter
varje persons enskilda anlag är möjligt.
(»Gymnastikens allmänna grunder».)
Ling indelade gymnastiken i fyra
huvuddelar:
1. Pedagogisk gymnastik, varigenom
människan lär sig att underordna sin kropp under
sin egen vilja.
2. Militärgymnastik, varigenom människan
med hjälp av ett yttre ting, d. v. s. vapen, eller
genom sin egen fysiska kraft söker underordna
en annan, yttre vilja under sin egen.
3. Medikal gymnastik, varigenom människan
antingen själv, i passande ställning, eller med
andras hjälp och inverkande rörelser söker
lindra eller övervinna de lidanden, som
uppstått i hennes kropp genom dess abnorma
förhållanden.
4. Estetisk gymnastik, varigenom människan
söker att fysiskt åskådliggöra sina tankar och
känslor. (»Gymnastikens allmänna grunder».)
Mellan gymnastikens fyra huvuddelar kunde
enligt Ling inga bestämda gränser dras, ty de
rörelser, som tillhörde var och en av dessa,
måste vara ett med organismen. Den
pedagogiska gymnastiken inrymde Ling egentligen i
den medikala, i det han förklarade, att då den
pedagogiska gymnastiken Ȋr ett preservativ
mot människoorganismens förfall, den måste
ledas av en fysiologisk-patologisk idé». (1820
års Förslag.)
Beträffande grundprinciperna i Lings
gymnastik se art. Gymnastik, sp. 895.
Lings rörelseförråd.
Ling indelade rörelserna i: 1. Rörelser utan
maskineri: a) utan stöd (fristående): arm-, ben-,
huvud- och bålrörelser, b) med stöd
(stödrörelser). 2. Rörelser med maskineri: hävningar,
äntringar, slingringar, spänningar, balanseringar,
voltigering på trähäst och på levande häst.
Ovanstående indelning av rörelseförrådet
ansåg Ling endast vara formell. »Envar gymnast,
som anser maskineriet för annat än bisak, har
aldrig begripit, vad en levande organism är.»
Lings metodiska anvisningar.
Varje gymnastiklektion bör börja och sluta
med lättare övningar. Redskapsrörelserna böra
förläggas till mitten av lektionen. För övrigt
skola rörelserna omväxla och vara av den
beskaffenhet, att de tillsammans utgöra ett helt
för ernåendet av gymnastikens syfte: alla
delars harmoniska utveckling inom organismen.
Truppen bör allt efter förmåga, anlag och
ålder indelas i rotar, för att vars och ens behov
i möjligaste mån skall kunna tillgodoses.
övningarna böra lämpligast ledas genom
kommando. Härigenom uppövas lystring, taktsinne,
minne och eftertanke.
Vid inövandet av nya rörelser böra dessa
först klart och tydligt »beskrivas medelst
förevisning». Rättelser under utförandet skola ske
»med liv och skyndsamhet».
Benrörelser böra i allmänhet ske långsamt,
huvudets och bålens böjningar och vridningar
751
40 788
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
