Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk gymnastik - Den svenska gymnastikens övningar, av major Josef G. Thulin - Dagövningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK GYMN AST1K
derna och musklerna. Man kan arbeta
antingen dynamiskt, d. v. s. under rörelse,
eller statiskt, d. v. s. genom att intaga
hållningar. I förra fallet uttagas
rörelserna i regel till rörelsegränsen, varvid
musklerna på ledens ena sida tvingas till
maximal förkortning, på dess andra till
förlängning (tänjning). Genom därav
följande hållningsförbättrande verkan på
muskelns spänning (tonus) bli de
form-bestämmande. I senare fallet, då man
låter kroppen eller delar av denna,
huvudsakligen bålen, intaga hållningar, bli
rörelserna formbestämda, varvid
musklerna vänjas vid vad man kallar »god
(normal eller individuellt
ändamålsenlig) hållning».
Dagövningen.
Med en dagövning menar man, vad man gör
under en gymnastiklektion. Med hänsyn till
dess praktiska användning indelas det
gymnastiska övningsförrådet i en dagövning i:
a) Ordningsrörelser, d. v. s.
uppställningar, formeringar o. d.
b) Formgivande övningar, som avse
att genomarbeta ledförbindelser och muskler
samt att utveckla och förfina såväl
muskelkänslan som hela den nervösa
samarbetsmeka-nismen. Dessa utgöras av:
Arm- och skuldergördelövningar.
Benövningar. Huvud- och halsövningar. Bålövningar:
ryggböjningar bakåt och framåt-nedåt,
sidvrid-ningar, sidböjningar, samt motsvarande
hållningar.
c) Tillämpningsövningar eller
färdighets- och prestationsövningar, som avse att
påverka hela den kroppsliga organismen till
vidmakthållande och, där så behövs, stärkande
av dess funktionsduglighet, särskilt med
hänsyn till de inre organen. Dessa utgöras av:
Balansövningar. Häng- och hävövningar.
Gång och löpning, danslekar och folkdanser
samt rytmiska tillämpningar.
Färdighetsövningar och smidighetsprov på golvet.
Praktiska tillämpningsövningar. Hopp.
Dagövningens sammansättning.
Dagövningen börjar med en inledning
med lämpliga upplivande,
cirkulationsbefordrande och stimulerande rörelser, lek e. d., som
dock ej få anstränga så, att utförandet och
utnyttjandet av följande övningar bli lidande
därpå.
Av huvudavdelningens två delar
kommer först det formgivande varvet
(också kallat A-varvet), huvudsakligen
bestående av konstruerade övningar, därefter t i 11-
Exempel på normal dagövning.
I. Inledning:
1. Upplivand© cirkulationsbefordrande
rörelser och övningar.
2. »Ordningsrörelser».
II. Huvuddel:
A. Formgivande varvet:
1 a) Ben- huvudsakligen formbestäm-
mande; syftemål: rörliggö-
b) Arm- rande o. hållningsförbätt-
c) Huvud- o. rande (med
avspännings-hals. ’ övn. i mån av behov) för
fötter, ben, bäcken, länd-
d) Bålrörelser bröstryggrad, bröstkorg,
o. övningar skuldror, armar, hals och
huvud, 1) genomarbetande 7-
13-leder och muskler, 2) för- 10 18
värvande av normal
hållning.
2. Svikthopp, fria hopp på stället o. d.
3. Gymnastiska tillämpningar, huvudsakligen
formbestämda, koordinations- och
preci-sionsövn., ev. balansövn.: genom rörelser
såväl som lägen o.
lägesförändringar(håll-ningar) med ben, armar, huvud, bål o.
hela kroppen.
B. Tillämpningsvarvet:
1 a) Balansöv- | omväxl. m. varandra o.
ningar å med något hopp, t. ex.
6-redskap l Fritt hopp. Samtidigt ’ 11
b) Häng- och I »fri övning» av lämpliga
hävövningar l övningsformer.
2 a) Gång och gångarter, danslekar och
folkdanser, rytmiska tillämpningar. ; ^
b) Löpning, utan och med hinder, ev.
springlek.
3 a) Gymnastisk(a) tillämpning (ar) av an-
nat slag än i A 3.
b) »Stuprörelse», om sådan (a) ej ingår i "8
andra övningar.
4 a) Lek(ar), idrottsliga övn. el. färdighets-
övn. o. smidighetsprov på golvet. 3.5
b) Praktisk(a) tillämpningsövning(ar).
5. Hopp (jfr B1) .1 omväxl. m. delad och
a) Fria hopp 1 samlad sats o. nedhopp.
b) Bundna: 1. Häng- el. hängarmstöd-
hopp. 67 7.
2. Armstödhopp. 10
c) Strömhopp, ss. avslutn. på något av
föregående eller såsom särskilt hopp.
III. Avslutning:
1. En à tre formgivande rörelser, vid behov
av s. k. »lugnande», »utjämnande» art. 1-2 2-5
2. För barn eventuellt uppfriskande lek eller
lekform.
. . T-
S:a minuter gg
Tid 1
min.
767
Tryckt Va 46
768
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
