Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennishallar, av arkitekt Gustaf Lettström - Tennishallen, Kungl. - Tennisstadion - Tennis Stadion Klubben (T.S.K.) - Tennisutebanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TENNISUTEBANOR
helindirekta, vita plåtskålar. Detta system har
hittills varit det vanligast förekommande, men
det i Kungliga hallen prövade, med
lysämnes-rör infattade i vitlackerade skärmar bakom ett
skyddande ståltrådsnät, har redan visat sig
överlägset de helindirekta reflektorerna, bl. a.
därför att det ljus, som erhålles, har en
våglängd, som överensstämmer med dagsljusets
och sålunda adderar sig till detta.
Golvet.
Golvet ägnades till en början icke någon
större uppmärksamhet. Det var av trä och
målades med oljefärg, men under de sista
årtiondena har man försett färgen med en
till-satsfiller av bl. a. grafit och pimpsten för att
åstadkomma större strävhet och i möjligaste
mån eliminera störande ljusreflexer. Dylik färg
har dock visat sig föga hållbar. Golvet ger så
småningom snabb studs och blir av slitaget
mycket ljusreflekterande.
Då inomhustennisen genom sin snabbhet
började utveckla sig till en avart av utetennis,
gjordes 1935 försök i Råsunda Tennishall med en
automatiskt bevattnad utemassa inomhus.
Försöket slog mindre väl ut, och då därjämte
luftens fuktighetshalt blev besvärande, måste
denna metod uppges. I Kungl, hallen har man
prövat korkasfaltbeläggning, som ger en strävare
yta än trägolvet och en mera dämpad studs.
Utomlands ha försök gjorts med bl. a. linoleum
i Oslo, en-tout-cas i Helsingfors, trägolv med
stålfjäderunderlag samt träbjälkar på dubbla
upplag i Danmark, massagolv i Bern och
gummiasfaltbeläggning i New York m. fi. platser
i U. S. A. Även i miljonstädernas
inomhusan-anläggningar, såsom ->-Deutschlandhalle i
Berlin och -^-Madison Square Garden i New York
liksom i Convention Hall i Atlantic City, New
Jersey, USA — världens f. n. största, som
uppgives rymma 41 000 personer — använder man
sig, när tennis står på programmet, av
special-gjorda, transportabla mattor av gummicanvas,
vilka rullas ut och sträckas genom speciella
spännanordningar.
——
Tennishallen, Kungl., vid
Lidingövägen på n. Djurgården i Stockholm,
invigdes 22 okt. 1943 och omfattar fem
spelbanor.
Tennishallen, som tillkom på initiativ av
ingenjör Max Gumpel och tillhör Kungl.
Lawn-tennisklubben, har en centre-court med
åskådarplatser för c:a 3 500 personer vid tennis- och
handbollstävlingar och ytterligare 1200 vid
boxning o. d. Den stora byggnaden, som är ett
värdigt minnesmärke över konung Gustaf V och
dragit en kostnad av över 3 mill. kronor,
inrymmer även omfattande lagerlokaler samt en
restaurang. Arkitekt är Sture Frölén. — Utom-
husbanor med centre-court komma senare att
anläggas invid hallen. K. Z.
Tennisstadion i Stockholm är
beträffande antalet banor den största
anläggningen för tennis i Sverige.
Sedan Sveriges Centralförening för Idrottens
Främjande 1911 flyttat sin tennishall (nuv.
C-hallen) från Idrottsparken till planen ovanför
Östermalms Idrottsplats, byggde föreningen
1923 ytterligare en stor hall (nuv. B-hallen)
med två banor, där samtliga större tävlingar
1 Stockholm spelades. A.-B. Tennisstadion,
bildat 1928, finansierat av bankir A. W.
Högman, arrenderade anläggningen och uppförde
den nuv. A-hallen med 3 banor, restaurang
etc. Den nya hallen, som drog en kostnad av
2 mill. kr. inklusive utomhusbanorna, torde
vara en av de mest magnifika i sitt slag i
världen.
Utom de 7 inomhusplanerna har
Tennisstadion 8 utebanor, av vilka tre vintertid
användas för konståkning på skridsko (av SASK)
samt tre andra fr. o. m. 1946 för curling.
A-hallen rymmer 400 åskådare, B-hallens
banor 630, resp. 600 och C-hallens båda banor
vardera 100. Den 1946 nyuppförda
centre-court-läktaren utomhus rymmer närmare 2 000
personer. (Se vidare Tennis Stadion Klubben).
Bom.
Tennis Stadion Klubben (T.S.K.),
stiftad 1934, blev genast storklubb och är
med sina c:a 400 medl. (1946) en av
Sveriges ledande tennisklubbar.
Då många spelare, som tränade i
Tennisstadion, hade svårt att få plats på de av
SALK oeh A. I. K:s nystartade tennissektion
disponerade övningstiderna, bildade
Tennisstadions chef, A. W. Högman, med biträde av bl. a.
S. Låftman och J. Söderström en ny klubb med
hemortsrätt i Tennisstadion. Till denna
an-slöto sig såväl elitspelarna K. Schröder, S.
Nyström och A. Wallén som den i Tennisstadion
verksamma men ej inregistrerade »Damklubben»,
vilken hade flera rätt spelstarka medlemmar.
Bland T. S. K:s spelare må dessutom nämnas
Torsten Johansson, S. Låftman, N.
Wenner-ström, T. Forsell, E. Karlström, L. Rune, R.
Gejrot, R. Sjöfält, C. Ingerslev-Nielsen och G.
Cavalli samt bland damerna I. Schröder, L. och
A.-C. Hals, M. Isæus och M. Rosengren. Genom
en utbrytning sensommaren 1943 förlorade
T. S. K. flera av sina bättre spelare, bl. a.
Torsten Johansson, men kunde likväl 1944—46
i »100-mannamatcher» besegra SALK.
Bland klubbens ledare märkas bl. a. A.
Sandmark (ordf. från stiftandet till 1944), G.
Högman, B. Ahlbom (ordf. från 1945), G.
Sjunnes-son, T. Lyrholm samt E. Siljebäck. Bom.
Tennisutebanor byggas av många olika
material, ehuru två typer dominera:
gräsbanor och en-tout-cas-banor.
921
922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
