Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Sport i äldre tid, av fil. kand. Elsa Sjöman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND
INNEHALL.
Sp.
Sport i äldre tid, av fil. kand.
Elsa Sjöman................ 1089
Modern sport, av redaktör
Sven Lindhagen och Elsa
Sjöman..................... 1096
Motor-, flyg- och
cykelsport, av redaktör Bertil
Lindau ................... 1100
Sp.
Den moderna gymnastikens
hemland, av leg.
sjuk-gymn. Isabel Neuburger-
Scharp ................... 1102
Organisation och
idrottsanläggningar, av läroverksadj.
Vilhelm Scharp och fil.
kand. Åke Svahn .........1103
Se även uppslagsorden Arbetarsportrörelsen, Avusbanan, Eisschiessan, Garmisch-Partenkirchen,
Grünau, Kvinnosport, Medaus gymnastik, Mensur, Reichsakademie für Leibesübungen,
Reichssportfeld, Rhöntävlingarna, Turnén, Tysklands Grand Prix och Österrike. Jfr artiklar om de olika
idrottsgrenarna, t. ex. Automobilsport, Bergbestigning, Flygsport, Gymnastik och Handboll.
SPORT I ÄLDRE TID.
Sportbragder förhärligas i de gamla sagorna.
Tysklands idrottsliv kan liksom
Nordens följas långt tillbaka genom
århundradena. När historiens ljus första gången
faller över Mellaneuropa — vid tiden
omkr. Kr. f. — förekommo sålunda redan
en mängd olika former av kroppsövningar.
I äldsta tid utgjordes Tysklands befolkning
av kelter och germaner. Sedan de förstnämnda
trängts väster- och söderut av de
expansions-lystna germanfolken och senare — på 100-talet
f. Kr. — genom Cesars uppträdande på
skådeplatsen underkuvats av romarna, kommo
germanerna i direkt kontakt med det romerska
väldet. Våra främsta källor från denna tid,
Cesar (102—44 f. Kr.) och Tacitus (omkr. 55—
120 e. Kr.), ha ingående skildrat de
framträngande nya stammarnas idrottsliga färdigheter.
De fria männen sysselsatte sig huvudsakligen
med krig, jakt, tingsbesök och dryckeslag. Det
var därför naturligt, att de idrotter, som voro
till nytta för striden, blevo de mest utövade:
hanterande av svärd, spjut och båge, ridning,
simning — där de imponerade på romarna med
sin skicklighet — m. fi. grenar. Romarna
förvånade sig också över en del fottruppers förmåga
att ständigt hålla sig i jämbredd med de
beridna styrkorna, vilket tyder på färdighet både
i gång och löpning.
En av Tacitus’ samtida beskriver
germanernas stora skicklighet i hopp. Så hade t. ex. den
berömde teutonerhövdingen Teutobod
(tillfångatagen av romarna 102 f. Kr.) under
mängdens jubel hoppat över 4—6 levande hästar —
om det var med eller utan handstöd mot någon
av hästryggarna omtalas ej.
Ett belysande vittnesbörd om forntida
kroppsövningar i Tyskland lämnar oss det stora
folkeposet Nibelungenlied i t. ex. den scen, där den
manhaftiga Brunhilde utkämpar sin trekamp
mot Günther. Denne lyckas med Sigfrids hjälp
besegra sin medtävlerska i de fastställda
grenarna — stenstötning, längdhopp och spjutkast-
ning mot mål — och erhåller som belöning för
denna prestation den stolta Brunhildes hand.
Nibelungenlied förtäljer även andra
sportbedrifter. Dess hjältar äro synnerligen
snabbfotade — såväl Sigfrid som den barske
Hagen springa i kapp med skogens vilda djur.
Vid den olycksdigra kapplöpningen mellan
Günther, Hagen och Sigfrid till källan i
Oden-wald segrade Sigfrid, trots att han var iklädd
full jaktutrustning, medan
Då zugen si diu kleider von dem libe dan:
in zwein wizen hemeden sach man si beide stån.
(De båda andra togo av sig kläderna, och
man såg dem stå där i sina vita skjortor.)
Medeltidens sport —
riddar-fostran och marknadslekar.
Liksom i de flesta övriga länder under
medeltiden och den närmast efterföljande
epoken av nyare tiden kan man i
Tyskland särskilja två former av
kroppsövningar. Å ena sidan riddarnas, resp. de
högre ståndens fysiska fostran, å den
andra böndernas och borgarnas lekar och
kraftmätningar. Jfr Medeltidens sport.
Ridderliga övningar.
Enligt »Der Ritterspiegel», en dikt från
mitten av 1400-talet, voro de ridderliga
övningarna ridning, simning, skytte,
klättring, tornering, fäktning, brottning
och hopp samt dans. Därtill förekommo
såväl bland riddarna som bland det lägre
folket tävlingar i stenstötning, löpning,
stångstörtning och spjutkastning.
Medeltidens jurstar ofta goda idrottsmän.
En värdig representant för tidens sport var
hertig Christopher av Bayern (död 1493), om
vilken det berättas, att han var framstående i
såväl löpning som hopp och stenstötning. Hans
jättelika lyftsten om 182 kg finns ännu bevarad
i kungl, slottet i München. På en vägg i slottet
1089
35—NFS. VI
1090
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
