Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Modern sport, av redaktör Sven Lindhagen och Elsa Sjöman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TY SKLAND
vars seglarvecka hör till världens mest kända.
Inom ->-k a n o t sp o r t en (sp. 693), som fick
sitt förbund 1913, är Tyskland världens mest
framgångsrika land. Sporten utövas i oerhörd
omfattning även som rekreation, och
långfärder — speciellt i den för Tyskland typiska
falt-båten — på de omfattande kanal- och
flodsystemen äro utomordentligt vanliga.
Redan på 1770-talet hade simning införts
som speciell kroppsövning vid filantropien i
Dessau, och 1798 utgav Guts Muths sin
»Klei-nes Lehrbuch der Schwimmkunst». Ehuru alltså
en ordnad simundervisning existerade redan
tidigt, tillkom en organiserad sammanslutning
för simsport först 1878, då Berliner
Schwimm-verein grundades. Deutscher Schwimmverband
— Tysklands näst äldsta specialförbund —
bildades 1886.
I simhopp ha tyskarna firat stora triumfer,
särskilt i svikthopp, som sedan början av
1800-talet varit en tysk specialitet. Sedan början av
1900-talet har Tyskland hört till Europas
ledande nationer i kappsimning, under de första
årtiondena främst i bröstsim men senare även
i fritt simsätt. I vattenpolo, som infördes 1894,
tävla tyskarna med ungrarna om första platsen.
Fri idrott.
Guts Muths hade redan 1793 anbefallt
ungdomen att vid sidan om gymnastik även
bedriva löpning, hopp och kast, men bl. a. till
följd av turnspärren kommo dessa övningar
snart att stå tillbaka för redskapsgymnastiken,
och först i slutet av 1870-talet började fri idrott
utövas i större utsträckning. År 1878 bildades
i Hannover Tysklands första förening för
fotboll och fri idrott, och tre år senare tillkom i
Bremen en fotbollsklubb, som även bedrev fri
idrott. Den första stora tävlingen arrangerades
1890 av Berliner Cricket-Club von 1883 och hölls
på klubbens spelplan vid Motzstrasse. Ett
specialförbund bildades redan 1891 men detta
avsomnade, och det egentliga förbundet,
Deutsche Sportbehörde für Athletik, kom till 1898.
Regelbundna mästerskap infördes s. å. men
omfattade blott löpning 100, 200 och 1 500 m.
Programmet utvidgades 1903 med löpning 400 m,
häcklöpning 110 m, höjdhopp och
diskuskast-ning, 1906 infördes längdhopp, och åren 1909—11
upptogos flera grenar. Av stor betydelse för
den fria idrottens teknik och taktik blevo några
utländska idrottsmän, som studerade i
Tyskland, bl. a. sydafrikanen V. Duncker (1905—07)
och amerikanen J. D. Lightbody (1910—11).
Mest kända idrottsmän under
genombrottsåren voro löparna J. Runge, som var landets
förste stjärnidrottsman, H. Braun och R. Rau,
vilka jämte hopparen R. Pasemann tillhörde
världseliten fore första världskriget. Under
1920-talet framträdde dels medeldistanslöparen
O. Peltzer, dels en rad sprinters, bl. a. H.
Kör-nig, H. Houben, A. Corts och G. Lammers, och
i slutet av 1920-talet började ett antal goda
kastare dyka upp, av vilka dock endast kulstötaren
E. Hirschfeld tillhörde elitklassen. Under
1930-talet fick Tyskland toppidrottsmän i de flesta
grenar men förlorade dock — delvis mycket
överraskande — fyra landskamper av fem till
Sverige. Bland 1930-talets främsta märkas
löparna R. Harbig och M. Syring, hopparna W.
Leichum och L. Long, kastarna H. Woellke, W.
Schröder, G. Stöck, K. Hein och E. Blask samt
mångkamparen H. H. Sievert.
Fotboll och andra bollspel.
Fotboll infördes på 1870-talet från
England, och de första klubbarna idkade såväl
fotboll som fri idrott (se ovan). Deutscher
Fuss-ball-Bund stiftades 1900, och en serie om
mästerskap infördes 1903 men slutspelades aldrig.
Den första mästerskapsfinalen ägde rum 1905.
De första landskamperna, vilka samtliga slutade
med nederlag för Tyskland, spelades 1908 mot
Schweiz, England och Österrike, den första mot
Sverige 1911, då tyskarna segrade med 4—2.
Spelet stod tekniskt sett på en relativt låg
ståndpunkt, och inte förrän på 1930-talet
nåddes europeisk toppklass. Professionell fotboll
har ej förekommit, förrän den infördes hösten
1945.
Tyskland har t. o. m. 1942 spelat 198
landskamper, därav 100 vunna, 63 förlorade och 35
oavgjorda. Mot Sverige äro siffrorna resp. 15,
8, 5 och 2.
Mycket populär är även andbollen
(sp. 1055 ff.), som i Tyskland utvecklades till
tävlingsspel. I rugby, som spelas av omkr.
200 klubbar (främst i v. Tyskland), besegrades
Frankrike 1927 och 38.
Näst fotboll och handboll är landhockey
den främsta lagsporten i Tyskland och utövas
även i stor utsträckning av damer. Den
infördes i slutet av 1800-talet och fick 1910 ett eget
förbund. Spelet står på en mycket hög nivå,
och vid OS 1936 belade Tyskland andra plats.
Tennis har spelats sedan 1876, då en match
första gången utkämpades i Homburg, i
Hessen-Nassau. Ett tennisförbund bildades 1902, och
under 1900-talet ha tyskarna haft flera
internationella framgångar, bl. a. seger i Davis
Cup-turneringens Europazon 1929 och 32 samt mixed
dubbel i Wimbledon 1933. Tysklands bästa
spelare ha 1900—25 varit O. Froitzheim, O. Kreuzer,
F. W. Rahe, bröderna R. och H. Kleinschroth,
därefter D. Prenn, G. von Cramm, H. Henkel
samt bland damerna C. Aussem, H.
Krahwin-kel (g. Sperling) och M.-L. Horn.
Bland andra bollspel märkas basketboll,
cricket och golf. Det senare spelet, som
infördes först 1895, har ett stort antal banor,
men standarden är relativt låg.
Kraftsport och fäktning.
Brottning bedrevs som ovan nämnts i de
borgerliga fäktskolorna under medeltiden och
upptogs senare vid filantropinerna samt av Guts
Muths och Jahn. Först i och med den
grekiskromerska brottningens införande från Ungern
1097
1098
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
