- Project Runeberg -  Nordisk familjeboks sportlexikon / 6. S-Övrevoll /
1103-1104

(1938-1946) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Modern sport, av redaktör Sven Lindhagen och Elsa Sjöman - Den moderna gymnastikens hemland, av leg. sjuk-gymn. Isabel Neuburger-Scharp - Organisation och idrottsanläggningar, av läroverksadj. Vilhelm Scharp och fil. kand. Åke Svahn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKLAND

liga lekplatser, och spädbarnsgymnastiken, som
med hjälp av medicinsk sakkunskap vidare
utprövats, ingick i utbildningen för
sjukgymnaster. — Den tyska sjukgymnastiken, som
inspirerats av Ling och efter förra världskriget
starkt utvecklades under läkarvetenskaplig
ledning, fick särskilt stor betydelse vid
behandling av krigsskadade. I. N.-S.

ORGANISATION OCH

IDROTTSANLÄGGNINGAR.

Vid tiden för andra världskrigets
utbrott var all tysk idrott samordnad i ett
riksförbund, Deutscher Reichsbund, für
Leibesübungen, grundat 1936, under en
Reichssportführer, H. von ->-Tschammer
und Osten. Landet var idrottsligt indelat
i 35 distriktsförbund (Gau).

De utanför turnförbundet stående
sportorganisationerna hade i slutet av 1800-talet fått en
samlande myndighet i Komitee für die
Be-teiligung Deutschlands an den Olympischen
Spielen, vilken 1917 ombildades till Deutscher
Reichsausschuss für Leibesübungen med C.
->-Diem som generalsekreterare och med Th.
->Lewald som ordf. (1919—34). Med undantag
för tiden aug. 1925—okt. 1926 var
turnförbundet representerat i »Reichsausschuss», medan
däremot arbetarsporten, genom
Zentralkom-mission für Arbeitersport und Körperpflege
(bildat 1912), anslöt sig först 1921.

Efter Hitlers maktövertagande 1933
kom idrottslivet under statlig ledning och
kontroll och ställdes i den
nationalsocialistiska uppfostrans och propagandans
tjänst. Kroppsövningar dominerade
utbildningen i Hitlerjugend, S. A. och S. S.
samt fingo vidgat utrymme i skolorna,
särskilt de militära. De jämställdes vid
betygsättningen med läsämnen. Särskilt
stod utbildningen av idrottslärare och
instruktörer högt i Tyskland.
Lärarutbildningen liksom också den
vetenskapliga forskningen i idrottshistoria och
idrottsmedicin — på vilka områden
Tyskland även var ledande i världen —
kontrollerades genom den 1936 grundade
->Reichsakademie für Leibesübungen,
som var en efterföljare till Hochschule
für Leibesübungen, grundad 1920. Den
preussiska högskolan för kroppsövningar
i Spandau (gr. 1848) uppgick 1936 i
Reichsakademie. Armén hade i
Wüns-dorf och marinen i Flensburg-Mürwik
motsvarande utbildningscentraler.

Genom statligt ingripande fick
Tyskland — delvis redan före 1933 — många
utomordentliga idrottsanläggningar, av
vilka den förnämsta är ->Reichssportfeld
vid Berlin, slutgiltigt iordningställt för
OS 1936 och med plats för c:a 100 000
åskådare. Andra städer med större
stadionanläggningar äro Nürnberg, Köln,
Düsseldorf, Dortmund och Breslau.

Även inomhusidrotten var väl
gynnad. Bland de största arenorna märkas
->-Deutschlandhalle och -^-Sportpalast i
Berlin, Westphalenhalle i Dortmund samt
Hanseatenhalle i Hamburg. I alla större
städer funnos utmärkta simhallar.

Den statliga omvårdnaden av sport och
gymnastik i Tyskland under 1930-talet
gav utomordentliga resultat.
Motionsidrotten fick en enorm utbredning —
endast jämförlig med Rysslands —
särskilt genom organisationen »Kraft durch
Freude», och i tävlingsidrott blev
Tyskland som nämnts vid OS 1936 bästa nation.

Den tyska st järnidrotten var under
1920-talet mycket affärsmässigt lagd med
smarta promotors som hjälp åt
arrangörerna. Nazistregimen införde i stället ett
befordringssystem, vid vilket de främsta
idrottsmännen efter vunna segrar blevo
uppflyttade i högre kategorier inom sina
yrken: underbefäl blevo officerare (ex.
H. Woellke, A. Schwarzmann),
bankvaktmästare blevo tjänstemän etc. Långa
träningskurser med bibehållen lön voro
också vanliga.

Efter sammanbrottet 1945 har idrotten
i Tyskland fört en tynande tillvaro, men
lokalt betonade tävlingar i flera idrotter
arrangeras, och den professionella
fotbollens seriesystem sattes i gång nov.
1945. V. S-p; Å. S-n.

Litteraturanvisningar.

Den tyska sportlitteraturen är den
kvantitativt och i fråga om vissa idrottsgrenar samt
sportmedicin och idrottshistoria även
kvalitativt förnämsta i världen. Se
litteraturanvisningar vid artiklarna om de olika idrotterna.
Jfr även litt. vid art. Olympiska Spel, sp. 823
ff., samt art. Sportlexikon och Sportlitteratur.

Bland samlingsverk må här endast nämnas
A. Bogeng, »Geschichte des Sports äller Völker
und Zeiten» (2 dlr, 1926), »Deutsches
Sportlexikon» (1928), »Beckmanns Sportlexikon»

1103

1104

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:12:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sportlex/6/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free