Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Umeå-Kamraterna - Umpire - Unander-Scharin, Bengt - Undanskjutning →Boxning, sp. 1019 - Undanvindsvändning, fördevinds- eller kovändning - Unfair - Ungdomens idrottsmärke - Ungdomsidrott, av professor E. Hohwü Christensen och överlärare Th. Åkerlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNGDOMSIDROTT
handboll vann IFK DM och norrländska
mästerskapet 1942 och 45 samt DM i ishockey 1943.
Sammanlagt har klubben omkring 600 DM.
Mest kända ledare ha varit: E. Blomberg, A.
Sylvén, L. Wahlberg, A. Wästfelt, H. Cederberg,
John R. Sandström, I. Johansson och A.
Johnson. — En jubileumsskrift utgavs 1941. G. B-U.
Umpire [a’mpa’3], eng., pris- eller
skiljedomare, benämning på domarna vid
vissa bollspel, speciellt tennis, cricket och
^-baseboll (sp. 670).
Unander-Scharin, Bengt,
motorbåtsförare (1898—1931), direktör, Stockholm,
var åren omkring 1930 en av den
svenska utbordarsportens främsta.
Unander-Scharin, som började tävla 1927,
körde endast med Evinrude. Ar 1929 tävlade han
tills. m. Erik Pehrsson i Lido vid Venedig och
blev i klass C tvåa efter Pehrsson i fem- samt
segrade i sexvarvsloppet. Han var medlem av
de lag, som vid Potsdamregattan (i Tyskland)
vunno landskampen mot Tyskland och England
1930 och mot Tyskland 1931. Ar 1930 erövrade
han dessutom Preis von Carlshagen genom fyra
segrar, en andra- och en fjärdeplacering i
C-klassens sex lopp. I svenska tävlingar vann
han bl. a. C-klassen i Saltsjöbadsregattan 1927
och 28 samt på Djurgårdsbrunnsviken 1930.
Vidare segrade han i samma klass i
Vaxholms-regattan 1928 och 29, varvid han för alltid
erövrade Vaxholms Stads Vandringspris, vilket
efter Unander-Scharins död skänktes till K.
M. K. och 1932 uppsattes som ständig
minnespokal med namnet S 1-pokalen. B. L.
Undanskjutning »-Boxning, sp. 1019.
Undanvindsvändning, fördevind
s-eller kovändning, sjöt., består i att
man ifrån att ligga bidevind för ena
sidans halsar faller av, tills vinden
kommer rätt akter in och därefter lovar upp
med vinden in på andra sidan. Denna
manöver fordrar större sjörum än
->ge-nomvindsvändning. C. B. E.
Unfair [a’nfä’a], eng., ohederlig, kallas
ett ojust eller regelvidrigt förfarande eller
spel under en tävling.
Ungdomens idrottsmärke i Sverige
instiftades 1943. Bestämmelser och
fordringar äro desamma som för
skolidrottsmärket i silver och guld, med den enda
skillnaden att för erhållande av
ungdomens idrottsmärke inga prov fordras i
gymnastik.
Märket instiftades av -»Riksidrottsförbundets
Ungdomskommitté och avser att vara en
förberedelse för det »stora» märket. N. H-n.
1129
UNGDOMSIDROTT.
Av professor E. Hohwü Christensen, kap.
»Ungdomsidrotten i Sverige» av överlärare
Th. Åkerlund.
Med ungdomsidrott menar man i
allmänhet idrott utövad av ungdom i
uppväxtåren till 18—19 år, vilket emellertid
icke innebär, att växandet då skulle vara
avslutat, men väl att de för skador
genom ansträngning känsligaste åren då
äro över.
Det är numera allmänt erkänt, att barn och
ungdom i psykiskt hänseende på viktiga
punkter skilja sig från vuxna. Besynnerligt nog
beaktas icke detta tillräckligt, när det gäller
ungdomens fysiska fostran, vilket väl i första
hand beror på att kännedomen om barnets och
den unges anatomiska och fysiologiska
förhållanden har varit och fortfarande är ringa. I
kroppsligt hänseende betraktas barnet ofta som
en mindre upplaga av en vuxen.
Kroppsövningar nödvändiga för barnets
normala utveckling.
Det kan icke betvivlas, att
kroppsövningar i en eller annan form äro
nödvändiga för barnets normala utveckling, och
genom den fria leken söker det redan
tidigt tillfredsställa ett naturligt
rörelsebehov. Under skoltiden tillkommer den
organiserade gymnastiken med lek och
idrott.
Det uppställes då vissa mer eller mindre
obligatoriska fordringar, och barnet kan icke
längre, som under den fria leken, fritt
bestämma över sin egen insats. Det blir i stor
utsträckning läraren (ledaren), som anger
prestationens svårighetsgrad, varaktighet m. m., och
det blir lärarens uppgift att genom lämpligt
övningsval, passande arbetstempo o. s. v.
tillrättalägga arbetet på ett sådant sätt, att bästa
möjliga resultat erhålles.
Genom allsidig övning eftersträvar
man en god kroppsutveckling, d. v. s. en
lämplig utveckling av skelett och
muskulatur, och en god allmän kondition,
som bl. a. innebär en viss uthållighet.
Barnets rörelser skola bli vackra och
effektiva och kroppens hållning vacker
och frigjord. Under sin strävan mot detta
mål bör läraren ha klart för sig, att
utvecklingen icke enbart är bestämd av
funktionen, utan att arvsanlagen också
spela en avgörande roll. Även hos barn
av samma kön äro anlagen olika, och
1130 ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
