Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala - Upsala Cykelklubb - Uppsala IF
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSALA IF
och orientering, i vilken sistn. gren
Uppsala IF tillhör svenska eliten.
En betydelsefull insats har gjorts
inom skridskosporten, som först
upptogs (1908) av IF Thor, några
år senare av Uppsala Godtemplares
IK (st. 1906, 32 medl.) och Upsala
CK. Sedan 1926 sköter Thor ensam
representationen i denna gren.
Under 1930-talet blev Uppsala landets
främsta skridskostad och gick i
spetsen för den svenska
frammarschen till världsklass.
Universitets-, skol- och
militärföreningarna ha haft stor betydelse.
Utom Studenternas IF märkas
Lantbrukshögskolans IF (st. 1934), som
haft anmärkningsvärda framgångar
i fri idrott, skidlöpning och orientering, Kungl.
Upplands reg:s IF (st. 1908) med särskilt stora
framgångar i fäktning (bl. a. 7 segrar i
tävlingen om Kungens kanna) och den
allround-betonade Arméns Underofficersskola-Försvarets
Läroverks IF (st. 1928).
Uppsala har två rätt betydande segelklubbar,
vilka hålla sina tävlingar på Mälaren och Ekoln
— Uppsala SS (st. 1907, 110 medl., 31 båtar), med
klubbhus på Säbyklint vid Ekoln, och Ekolns
SS (st. 1913, 238 medl., 47 båtar) vid
Skärholmen i n. delen av Ekoln.
Idrotten bedrevs till att börja med vid
Flusterpromenaden och i Engelska Parken. Större
tävlingar arrangerades på Polacksbacken (t. ex.
IFK-mästerskapen 1898), varvid provisoriska
banor iordningställdes på exercisplatsen. Vid
Grindstugan anlades 1905 en idrottsplats, som
övertogs från Uppsala Idrottsförbund av
Upplands inf. reg. och ombyggdes 1923. I närheten
ligger även stadens rid- och skjutbanor.
Uppsala Idrottsförbund anlade även en idrottsplats
vid Luthagen med anslag från Sveriges
Central-förening och staden, Denna försågs med
kol-stybbsbanor men är nu nedlagd. Sedan
->-Up-sala Studenters IF fått sin idrottsplats och
sitt gymnastikhus, blevo dessa anläggningar
centrum för stadens idrott. Vidare finnas
Årsta-vallen (inv. 1936), Bälinge idrottsplats (1937)
och Ultuna (1942). En tennispaviljong byggdes
1902 och en ny 1937. För simning fanns
tidigare kallbadhuset i Fyrisån (anlagt 1925) och
Studenternas inomhusbassäng, men 1941 fick
staden ett fullt modernt bad med 25x12 m
bassäng. S. M-g.
Upsala Cykelklubb, stiftad 1906 som en
utbrytning ur IF Gleipner, har med
undantag för en period på 1930-talet varit
en av Sveriges förnämsta cykelklubbar
och var tidigare speciellt känd för sina
goda långdistansryttare.
Klubben har t. o. m. 1945 hemfört 13
individuella SM och 5 i lag. De mest kända
medlemmarna ha varit Gustaf Eriksson, A. W. Pers-
1149
Skidtävling i Uppsala 1899. — Efter en samtida teckning.
son, R. Eek, G. Sköld, E. Bohlin (»Orsa»), Carl
Frimodig, F. Funcke, H. Stenquist, E. Nordin
och Harald (»Halle») Janemar.
UCK har stått som arrangör för ett par av
den svenska cykelsportens största och
traditionsrikaste tävlingar, nämligen den 600 km
långa tvådagarstävlingen ->Hermesloppet (1922
—26) samt ->-Skandisloppet (sedan 1909), den
svenska cykelsportens äldsta, av klubb
anordnade tävling. Sedan 1942 arrangeras även
Sveriges första varvlopp för juniorer, UCK:s
Junior TT. Bland Upsala Cykelklubbs ledare må
nämnas de tidigare ordf. G. Wåhlander och
Gustaf Olsson samt nuv. ordf. Karl-Erik
(»Kumla») Eriksson och nuv. sekr. E. Omberg.
Tävlingsdräkten är en i två fält delad ljusgul
(överst) och grön tröja samt svarta byxor.
Medlemsantalet jan. 1946 var 129. P. B.
Uppsala IF (äldre form Upsala IF),
vanl. förkortat UIF, stiftades 1 jan. 1905
genom en sammanslagning av Erikslunds
IK och IF Swithiod med B. Freding
(ordf.), Enock Eriksson och J. Åhlander
som ledande män.
UIF, som 1946 hade 274 medl., är en av
Upplands starkaste och mest mångsidiga klubbar
samt har t. o. m. 1944 vunnit sammanlagt 361
SM, DM och JM, därav 127 i lag, bl. a. 6 gånger
SM i lag i gång och 1938—40 i budkavle på
skidor (tvåa 1945).
I fri idrott märkas hinderlöparna Erik
Larsson, T. Sjöstrand (från 1944 i Hammarby IF)
och S. Särnholm samt häcklöparen K. E.
Karlsson, i orientering och skidlöpning Bertil och
Erik Andersson, L. Lundqvist, K. Edin, B.
Schedin, O. Hammarin, G. Grandin, O. och L. E.
Svahn samt Sven Johansson (de flesta år dock
i IF Thor), i gång G. Grandin och G. Högman,
i boxning G. Storm, Gunnar Johansson och C.
Sandahl. I fotboll, som sedan 1943 är nedlagd
men torde återupptagas, ha två DM erövrats.
Bandylaget spelade 1935—39, 40, 43 och 44 i div.
II, handbollslaget 1939—40 i div. I och nådde
1946 SM-finalen samt vann s. å. JSM. Tidigare
1146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
