Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala Studenters IF - Uppsvenska mästerskap - Ur - Uranias terräng - Ursinus, K. Oskar - URSS - Uruguay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPSVEN SKA MÄSTERSKAP
nationsserier, men först 1932 sköt sporten fart,
och 1939 hemfördes SM.
Mest känd är föreningen inom fri idrott, och
speciellt i mångkamp och inomhushopp ha
stora framgångar vunnits. Främsta idrottsmän
ha varit löparna D. Holmér, R. Melén och G.
Sandin, häcklöparen E. Levin, hopparna I.
Rei-mers, R. Mattsson och inomhushopparen D.
Melin, kastarna Y. Häckner och S. Norrby samt
mångkamparna G. Holmér (instruktören),
Bertil Ohlsson (3. i tiokamp vid OS 1920), S.
Lundgren (instruktör i Danmark) och O. Bexell.
I tennis hör föreningen till distriktets mest
framgångsrika. Bland övriga utövade idrotter
märkas orientering, skidlöpning (där tidtals
stora framgångar vunnits), bordtennis, simning
och fäktning samt vissa år boxning och på
senare tid även brottning. Föreningen har vunnit
12 SM (flertalet genom G. Holmér och D.
Melin) samt 108 DM. Klubbens idrottsplats, som
är Upplands förnämsta och ägs av universitetet,
har flera gånger om- och tillbyggts, senast 1936
—39, samt rymmer 7 000 åskådare. En
ytterligare utvidgning planeras. Sedan 1935 har
universitetet en fast anställd idrottslärare, som
även verkar inom föreningen. —
Medlemsantalet 1946 är 520.
Ordf. ha varit: H. Kjellman 1909—12, Ä.
Ekstrand 1913—31, Bertil Ohlsson 1932—33, A.
Lundgren 1934, D. Holmdahl 1935—38, C. O. Nylén
1939—43, därefter G. Torstensson. S. Mg.
Uppsvenska mästerskap ha arrangerats
i boxning och simning.
I boxning, där klubbar i Dalarna och
Gästrikland ha rätt att starta, ha mästerskap
utlysts sedan 1939 men endast arrangerats 1942
—44, i simning (Dalarna, Gästrikland,
Hälsingland och Jämtland-Härjedalen) hållas »UM»
sedan 1941.
Ur, ofta använd benämning på de
blockmarker, som i de skandinaviska fjällen
täcka fjällsluttningarna, vanligen i en
lutning av omkring 30°. För gång på ur
-^Bergbestigning, sp. 737, 741, 742. Pan.
Uranias terräng, Sydsveriges äldsta
traditionella terränglöpning, har
arrangerats tidigt på våren från 1913 av IF
Urania och, sedan denna klubb 1928
uppgått i Limhamns IF, av denna.
Banan, som vanligen är mycket lätt och till
stor del går över leråkrar med ett kalkbrott som
enda egentliga terrängsvårighet, var länge
omkring 7 000 m men har småningom förkortats till
6 300. Är 1944 infördes för klass 1 även en
sträcka på omkring 3 200 m. Danskar ha tidvis
dominerat såväl kvantitativt som kvalitativt.
Segrare i kloss 1 ha varit: 1913 L. Christiansen.
K. I.F., Köpenhamn; 1914 B. Mattsson, LUGI; 1915
Ingen tävling; 1916 och 17 F. Petersen, A. I. K.,
Köpenhamn; 1918 R. Falk, IK Göta; 1919 och SO J.
Kaldal, A. I. K., Köpenhamn; 1921 och 22 Axel
Svensson. M. A. I.; 1923 J. Kaldal, A. I. K.,
Köpenhamn; 1924 S. Ebeling, Halmia; 1925 O. Berg, F. I.
F., Frederiksberg; 1926—29 S. Ebeling, Halmia; 1930
och 31 A. Axelsen, Aarhus IF; 1932 O. Möller,
Linnea; 1933 J.-G. Lindgren, Borås; 1934 O. Möller,
Linnéa; 1935 H. Siefert, Sparta, Köpenhamn; 1936
O. Möller, Linnéa; 1937 H. Larsen, Helsingör; 1938
H. Siefert, Sparta, Köpenhamn; 1939 O. Möller,
Linnéa; 1940 Victor Andersson, Brandkåren, Sthlm;
1941 Gösta Pettersson, Spårv., Sthlm; 1942 T.
Olausson1, Spjutsbygd; 1943 Bertil Johansson, Värnamo;
1944 Gunnar Eriksson, Karlskrona; 1945 Erik
Johansson, IFK Växjö; 1946 A. Poulsen, Helsingör.
Korta banan, klass 1 : 1944 S. Lindgren,
Värnamo; 1945 Bertil Andersson, IFK Ronneby; 1946 B.
Odermalm, Spjutsbygd. S-m.
Ursinus, K. Oskar, tysk
segelflyg-pioniär (f. 1878), civilingenjör, har
spelat en stor roll för segelflygsportens
utveckling.
Ursinus blev tidigt intresserad av det
motorlösa flyget och tog redan 1912 initiativet till
bildandet av det första modell- och
segelflygförbundet samt upplät sin 1908 grundade
tidskrift Flugsport som språkrör för segelflyget.
Mest känd har dock Ursinus, »der Rhöngeist»,
blivit genom sitt initiativ till
->-Rhöntävling-arna på Wasserkuppe samt denna anläggnings
utveckling (->-Rhön). B. L.
URSS är nationalitetsbeteckning på
flygplan från Ryssland.
URUGUAY.
Republiken Uruguay (187 000 km2,
omkr. 2,15 mill. inv. 1946), det minsta av
Sydamerikas länder, har blivit
världsberömd för sina fotbollsspelare.
Uruguays fotbollslag, som sändes till OS 1924
och på vägen till Paris vann ett par matcher
i Spanien, ansågs som outsider i turneringen
men presterade redan i första matchen (7—0
mot Jugoslavien) ett spel, som kom åskådarna
att häpna. Laget vann guldmedaljerna efter
ett så virtuost spel, att dess like knappast setts
i Europa, samt segrade även vid OS 1928 (efter
en första oavgjord final mot Argentina). År
1930 hemfördes VM, som förlagts till
Montevideo, landets huvudstad, där en
stadionanläggning uppförts med plats för 100 000
åskådare. Främsta spelare voro backen J. Nasazzi,
neger-halvbacken J. Ändrade samt forwards
H. Scarone och P. Petrone, vilkas namn blivit
världsberömda. Att vara en »Ändrade» har
sedan dess betecknats som höjden av skicklighet.
Uruguay, som vunnit -^-Sydamerikanska
mästerskapet 9 ggr, torde för sin skicklighet mest
ha att tacka det faktum, att landslagen
huvudsakligen bestått av spelare med italiensk eller
baskisk härstamning, vilka för bollspel
begåvade raser hos dem bildat en sällsynt lyckad
kombination av utomordentlig bollteknik,
uppdriven snabbhet och vital kraft. Standarden i
fotboll har på senare år gått något tillbaka.
Tack vare framgångarna i fotboll vaknade
intresset även för övrig idrott, och sporten
1 Sedermera Odermalm.
1155
1156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
